Riksgälden eller Riskgälden: Hamnar Northvolt hos Elisabeth Svantesson?

I början av året blev det klart att Northvolt får 51 miljarder kronor i kreditgarantier där svenska Riksgälden står för huvuddelen av garantierna. På Riksgäldens webbplats framgår att den svenska delen uppgår till omkring 15 miljarder kronor. Det är emellertid enligt Dagens Industri 6 september oklart hur stor andel av lånen och garantierna som betalats ut. DI skriver den 9 september att Riksgäldens del ännu inte är aktiverad.

Vilka ramar och kriterier styr Riksgäldens agerande?

Kreditgarantier ligger som regel inte inom statsbudgeten. Regeringar kan ställa ut kreditgarantier utan att behöva dra in på någonting annat eller slå i utgiftstaket för en given budget.

Men om vissa kriterier inte uppfylls hamnar kreditgarantierna inom statsbudgetens ramar. Vilka är dessa gränser?

“Förväntat låg förlust”

På Ekonomistyrningsverkets sajt framgår att:

“En utlåning med förväntat låg förlust får finansieras med lån i Riksgäldskontoret.”

Ekonomistyrningsverket skriver att budgetlagen inte anger tydligt hur stora förluster som accepteras, samt att det finns flera olika faktorer som påverkar, bland annat löptiden på lånet.

Myndigheten skriver också:

“Den statliga utlåningen kan finansieras på två sätt: med anslag eller med lån i Riksgäldskontoret. Om utlåningen finansieras med anslag hamnar hela lånebeloppet under utgiftstaket och räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.”

Utlåning som finansieras med anslag läggs alltså under utgiftstaket i budgeten, därmed sätts också andra gränser för politikernas handlingsutrymme.

Man kan också läsa att:

“Av förarbetena framgår också att om den förväntade förlusten bedöms överstiga 20% av utlånat belopp bör utlåningen finansieras med anslag.”

Annorlunda uttryckt behöver Riksgäldens kreditgarantier finnas med i statsbudgeten om förlusten förväntas överstiga 20% av beloppet som lånats ut.

Vad är den förväntade förlusten?

I Förordning 2011:211  om utlåning och garantier framgår att:

“Innan ett lån, en garanti eller en särskilt avgränsad grupp av lån eller garantier beviljas, ska en bedömning göras av statens risk. Bedömningen ska inkludera en beräkning av den förväntade förlusten och dokumenteras i en rapport.”

Affärsvärlden har begärt ut och tagit del av dessa underlag. En betydande del av materialet är emellertid sekretessbelagt. Det hade varit intressant att ta del av hela rapporten, inte minst med tanke på att Dagens industri har rapporterat att Northvolt står i kö för nya kreditgarantier och nu har akut likviditetsbrist.

En fråga för finansministern?

Kreditgarantierna kanske kan vara specificerade på att sånt sätt att inte Riksgälden inte riskerar mer än 20%. I såna fall vore det intressant att känna till detta och ta del av underlagen som visar att så är fallet.

Ekonomistyrningsverket 2017:74 anger att riskanalyserna skall uppdateras löpande av Riksgälden gällande kreditgarantierna. Hur skulle en sådan uppdaterad riskanalys se ut, givet Northvolts utveckling det senaste året?

Om Riksgälden ändrar sin bedömning behöver kreditgarantierna eventuellt läggas in i statsbudgeten. Då blir bolagets överlevnad en fråga för finansminister Elisabeth Svantesson, såväl i höstbudgeten som längre fram. Northvolts öde måste i såna fall vägas i förhållande till andra prioriteringar i Sverige såsom försvar, polisväsende med mera.

“Högriskprojekt”

Riksgäldens formulering om “förväntat låg förlust” känns i dagsläget inte fullt ut tillämplig på Northvolt. Scanias tidigare VD Leif Östling beskrev nyligen Northvolt som “ett högriskprojekt“. Många håller nog med honom.

Vad anser Riksgälden, och vad anser finansministern? Om Östling har rätt borde vi snart få svar.