Riksbanken kommer sänka räntan – men hushållen kan ha ropat hej för tidigt

Globalt tycks konjunkturbotten vara nådd. Majoriteten av företagen nämner att de gör bra affärer i både Asien och USA. 

Bilden av Kina är däremot splittrad då det finns bolag som ser risker med såväl det politiska- som det ekonomiska läget, medan andra drar nytta av ökad efterfrågan i kölvattnet av finanspolitiska stimulanser. Kina anses dock vara dyrt och många företag väljer att göra affärer med andra asiatiska länder.   

Indien är på mångas läppar och det är inte utan att jag får känslan av att Indien är där Kina var när de trädde in i WTO 2001. Stora delar av befolkningen kunde åren därpå dra nytta av en ökad produktion och världshandel. Idag är inflyttningen från landsbygden till indiska städer mycket stor, med hopp om ett bättre liv. Många tycks tro att deras barn och barnbarn kommer att få det bättre, vilket bara det är en positiv spiral som i sig självt lär driva tillväxt.  

Även USA lyfts fram som en stark ekonomi av svenska exportbolag. Osäkerheten här handlar mer om utgången av presidentvalet, men bedömningen tycks vara att oavsett lär det gå att göra bra affärer. Inte minst är förutsättningarna för dem som producerar i USA mycket goda. 

Exporten håller upp Sveriges ekonomi

Den globala statistiken stärker bilden företagen målar upp. Världshandeln har stabiliserats och svensk export har dessutom utvecklats klart bättre än världshandeln det senaste året. Det är ett viktigt skäl till att svensk ekonomi inte bromsat in än mer kraftigt.  

Även globala inköpschefsindex pekar i samma riktning. Det är inte längre bara i tjänstesektorn som inköpschefer ser tillväxt och god efterfrågan utan nyligen har även industrin kommit upp över strecket för vad som indikerar tillväxt. Det sistnämnda är av stor vikt för svenska industribolag. 

Bilden av Europa, och inte minst tysk ekonomi, är däremot genomgående svag. Även det stämmer väl överens med statistiken då inköpschefsindex ligger under tillväxtnivån både vad gäller industri- och tjänsteproduktion i Tyskland. I Europa indikerar inköpscheferna en svag utveckling, om än inte lika svag som i Tyskland. Flera företag nämner även att det är dyrt att producera i Tyskland, men arbetskostnaderna är en utmaning även i Frankrike där strejker, precis som i Finland, ger stora störningar i produktionen. I Norden är det just Finland som har störst utmaningar. 

Räntesänkningarnas effekter dröjer

Vad gäller den inhemska ekonomin är den svag. Det trots att hushållen visat större motståndskraft än förväntat. Hushållen har dragit kraftigt i handbromsen och konsumtionen föll med hela 2,5% förra året. Det är den största nedgången, med undantag för pandemin, sedan 90-talskrisen. Trots det finns det en risk att hushållen har ropat hej för tidigt.  

Min känsla är att hushållen redan har räknat hem ett antal räntesänkningar från Riksbanken. Sannolikt är det ett viktigt skäl till att bostadspriserna stigit något på senare tid. Vi vet dock inte ännu hur mycket Riksbanken sänker styrräntan, även om det nu tycks klart att banken inleder sänkningarna i maj alternativt juni. Under innevarande halvår är därmed utmaningarna som störst, inte minst för skuldsatta hushåll. 

Nordea räknar med att Riksbanken sänker räntan med start i maj. Men sedan tar det tid innan det slår igenom i hushållens plånböcker och dessförinnan ska de räntehöjningar som redan har gjorts få full effekt. Det sker inte fullt ut förrän i början av 2025 då det gått tre år sedan Riksbanken inledde räntehöjningarna och i stort hela stocken lagts om.  

Konkurserna stiger snabbt

Innevarande år är dessutom kostnadsläget högt och även om inflationen har fallit tillbaka fortsätter priser att stiga om än i långsammare takt. Till det ska läggas att arbetsmarknaden försvagas. Antalet nya lediga jobb i Stockholm, men framförallt i Sydsverige har fallit påtagligt. Dessutom stiger antalet konkurser i snabb takt inte minst i byggbranschen, men även i andra branscher som är beroende av hushållens efterfrågan såsom detaljhandel och restaurangnäringen. 

Det finns inte mycket som talar för att bostadsbyggandet kommer igång nämnvärt förrän nästa år. Dels för att det tar tid att starta igång, dels för att vi inte behöver lika många bostäder när befolkningstillväxten är låg. I byggbranschen är det de stora bolagen, med balansräkningar i ryggen, som klarar sig bäst. De pressar priserna och konkurrerar ut mindre bolag. Konkurser sker alltid i huvudsak i de minsta bolagen, men det förtar inte riskerna i ekonomin. Vi ser även att bolag som har haft skatteuppskov nu får bekymmer med att finansiera sig till en nivå de klarar av att bära, vilket även det lär driva på konkurserna ytterligare. 

Stabilisering stundar

Sammantaget betyder det att hushållens något mer optimistiska syn bygger på att Riksbanken sänker räntan flera gånger i år. Det är en rimlig bedömning, men det betyder inte att hushållen är hemma. Innevarande år lär fortsatt bli ett år av anpassning till ett högt kostnadsläge och vi räknar snarare med en stabilisering än en återhämtning för branscher som är beroende av hushållens efterfrågan.

Många av dessa företag lyfter att de är mycket pressade. Alla kostnader ses över och det lär betyda fler varsel. Vad gäller bostadspriserna är utbudet mycket stort och det är svårt att se att priserna ska stiga nämnvärt. 

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.