”Räntan sover aldrig”

”Räntan sover aldrig.”  Det sade jag till en av mina då yngre medarbetare en sommardag för mer än 25 år sedan.  Anledningen var att dåvarande Skandiachefen Björn Wolrath skrämde slag på marknaden efter att i en intervju deklarerat att Skandia, en av de största investerarna på räntemarknaden, hade beslutat sig för att bojkotta svenska statspapper efter att dåtidens politiker varit alltför vidlyftiga med statsfinanserna. Som ett resultat av intervjun sköt räntorna i höjden och det var svettigt värre på tradingdeskarna som var semesterunderbemannade, i många fall med junior bemanning.  På sommaren, och speciellt under semestern, ska det ju vara lugnt.

Men hösten ser dock ovanligt spännande ut.  I skrivande stund har jag inte ens påbörjat min semester men är redan spänd på hur saker och ting kommer utvecklas under årets sista hälft.  Det mesta tyder på fortsatt återhämtning – och en överraskande stark sådan.  Världens två största ekonomier, USA och Kina, räknas växa med runt 7 respektive 8 % innevarande år och är tunga draglok åt resten av världsekonomin.  Prognosmakare ser svensk tillväxt 2021 mellan 3,5 och 4,5 %.  Inköpschefsindex slår nya rekord, precis som börser och huspriser.  Tjänstekonsumtionen, vilken legat i dvala under nedstängningen, börjar nu också vakna till liv när ekonomier öppnar upp vilket kan ge ytterligare fotogen till tillväxtbrasan under årets andra hälft.  Kort sagt – mycket ser bättre ut.  Och just därför vet i alla fall jag vad jag ska spana efter när batterierna är laddade.

Norge flaggar för höjning

Pandemin är som vanligt en game changer.  I USA, Europa, Norden och Sverige har vaccineringen kommit igång ordentligt.  Tyvärr ser det inte lika bra ut på alla håll.  Ökad smitta i Sydostasien, Sydamerika och lokalt i Ryssland oroar. Afrika vet vi lite om.  Risken för att nya mutationer, och muterade mutationer, dyker upp och måste betraktas som allvarlig.  Delta-varianten är den aktuella mutationen, Lambda smyger i kulissen – låt oss hoppas att vi slipper Epsilon och Zeta.  Osäkert är också vilken effekt som redan framtagna vaccin har på aktuella och framtida virusvarianter.  Så länge smittan lever och sprids vidare hotas den globala återhämtningen.

Penningpolitiken kommer också vara hyperintressant framöver.  Hur den kommer se ut beror till stor del på framtida inflationsutfall.  Vissa perifera centralbanker har redan börjat höja räntorna och Norges Bank har flaggat för höjning under hösten.  Men för oss i Sverige är det vad som sker hos den amerikanska centralbanken Fed och i synnerhet vad ECB gör som har störst påverkan.  Och Riksbanken givetvis.  Gemensamt för alla dessa tre centralbanker är, i alla fall för stunden, att man tror att den uppgång i inflationen som vi just nu ser är övergående.  Den beror dels på baseffekter (kalendereffekter), dels på en temporär efterfrågeökning och störningar i utbud som en följd av logistikproblem och nedstängningar.  Detta har lett till högre priser på rå-, insats-, och förädlingsvaror.

“Penningpolitiken kommer också vara hyperintressant framöver.  Hur den kommer se ut beror till stor del på framtida inflationsutfall.”

Hur länge dessa producentprisökningar ligger kvar och i vilken omfattning företag vill och kan ta ut dessa prisökningar mot konsument, och hur länge dessa konsumentprisökningar i så fall ligger kvar, kommer bli avgörande för inflationsutfall/inflationsförväntningarna och därmed styra vad centralbankerna gör.  Alltså; att följa inflationsutfallen i USA, Europa och Sverige och jämföra med förväntningarna de närmaste sex månaderna har sällan varit så spännande som nu:  Övergående eller överraskande?

Slut på tillgångsköpen?

Förändringar i centralbankernas tillgångsköp av obligationer är nästa område som blir spännande att följa.  Företrädare för Fed låter nu avslöja att man börjat tänka på att börja tänka på hur och när man ska avsluta tillgångsköpen.  Kanske kommer man snart börja prata om när man ska börja prata om det också.  Så småningom kommer man förhoppningsvis avsluta nettoköpen av obligationer och i ett sista skede börja minska balansräkningarna.  Hur beroende finansmarknaderna har varit – och fortfarande är – av dessa åtgärder lär vi få veta först då. Låter det krångligt?

Tro mig – del lär bli krångligare att genomföra än vad det är att beskriva.  USA, med dess centralbank Fed, ligger längst fram i återhämtningen och därifrån lär vi få de första signalerna, pass på!

Avslutningsvis kommer jag att följa geopolitiken och framförallt USA/EU:s förhållande visavi Kina och Ryssland.  President Biden tycks ha en annan, mer positiv, inställning till ett europeiskt samarbete än sin företrädare. Från amerikanskt håll förekommer nu därför förslag om en gemensam ekonomisk-politisk hållning mot Kina.  Från EU:s håll – ledda av Merkel/Macron – har det förekommit försök att få till ett möte med Putin och Ryssland.  Försöket föll på motstånd från vissa länder som av olika orsaker inte gillade förslaget.  Ekonomi och politik hör ihop.  Beroende på hur de (geo)politiska vindarna blåser kan Europas energipolitik förändras (rysk gas/grön omställning), handelsflöden till och från Kina påverkas.  Vilka geopolitiska konstellationer som ombildas eller förstärks återstår att se men olika krafter är i ständig rörelse – och nu mer än vanligt.  De har redan påverkat ekonomi och inflation.

Den ekonomiska återhämtningen känns just nu stabil.  Fler länder kommer förhoppningsvis öppna upp ännu mer. Med nollräntor och centralbanker som köper obligationer för allt vad spjällen håller samtidigt som ekonomier återhämtar sig kommer en normalisering av penningpolitiken allt närmare. När och hur är som vanligt dolda av framtidens dimmor.  Men, med tillgångspriser på, eller nära, all-time-high och skulder på rekordnivåer blir även en långsam penningpolitisk normalisering spännande.  Vi hörs till hösten. Och kom ihåg; räntan sover aldrig.

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.