Pengar är medlet – aldrig målet

Ni har nog alla varit med om styrkeexperimentet. Ni vet, det som går ut på att hålla upp sin arm rakt framför sig, medan motparten drar den ned. Först är uppgiften att fokusera på själva armen. Inte lätt att hålla emot trycket, man spänner som en galning, men oftast åker armen ned ganska snabbt. Sedan ombes man byta fokus. Välj ut en punkt på väggen framför dig och se till att fortsätta att peka på den. Plötsligt känner man sig hur stark som helst. Armen hålls kvar, trots samma tryck ned.

Jag kommer att tänka på experimentet när jag läser rapporterna om kommunernas ekonomiska problem. De mer eller mindre dystra prognoserna har överröstat varandra i höstens nyhetsflöde. Enligt kommunerna själva ser läget minst sagt allvarligt ut. När medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i sin ekonomirapport i oktober frågar kommunernas ekonomer om framtiden, säger hela 79 procent att ekonomin år 2020 kommer att vara mer ansträngd än i år. I 20 kommuner och 4 regioner planeras skattehöjningar.

Flera prognosmakare, däribland Finansdepartementet, lämnar liknande bud. Välfärden har stora kompetensförsörjningsbehov, som de nuvarande skatteintäkterna och statsbidragen inte räcker till för att täcka. Hur duktiga vi än blir att dra nytta av automatiseringen och robotar, kommer vi inom överskådlig tid att behöva minst lika många mänskliga händer som tar hand om den växande skaran äldre. Alltför många verksamheter vittnar om svårigheter att såväl behålla som rekrytera nya i dag.

Jag har i tidigare krönikor pekat på behovet av att förbättra attraktionskraften i dessa yrken. Lönehöjningar är en väg framåt, bland andra. Så visst kan det finnas skäl att oroa sig för pengarna.

Eller?

Det är här som styrkeexperimentet kommer med i bilden. Jag är nämligen genuint orolig för att ett starkare fokus på pengar kommer att minska kraften i andra, nödvändiga reformer i välfärden. Att spänna muskeln runt plånboken har dessvärre inte visat sig vara den bästa metoden att vare sig få ut bästa kvalitet eller ens en ekonomi i balans. Snarare går det att hitta många exempel på krampaktigt hård och detaljerad ekonomistyrning som har skadat helhetsperspektivet och lett till suboptimering.

När det viktigaste är att hålla den egna enhetens budget, är risken stor att nånannanismen träder in. Inte vårt ansvar. Viktiga satsningar som kräver samverkan mellan flera parter uteblir. Inte sällan är pengarna i hårt budgetstyrda verksamheter bundna till konkreta prestationer. Ju fler samtal som får snabbt svar i kommunens kundtjänst, desto större chans att kundtjänstavdelningen får behålla budgeten även nästa år.

Men tänk om en stor del av dessa samtal går ut på att fråga varför beslutet om bygglov eller försörjningsstöd dröjer? Och tänk om en osthyvelbesparing bara leder till fler samtal i telefontjänsten? Vore det inte klokare att satsa lite extra på att få ut fler beslut i tid, för att därigenom kanske slippa en stor del av samtalen?

Javisst. Men att reda ut hur telefonköerna hänger samman med bygglovsavdelningens arbetssätt kräver en annan typ av styrning. Styrning som bygger på dialog, genuint kvalitetsfokus och större handlingsutrymme. Det förutsätter att samtalet i den ledningsgrupp där båda avdelningscheferna sitter har en agenda där kvalitetsfrågor och helhetssyn är viktigare än budgetdisciplinen hos respektive avdelning. Det förutsätter också delaktighet från första linjens chefer och medarbetare i såväl planeringen som uppföljningen. Att styra med fjärrkontroll är sällan bästa vägen till kvalitet.

Nej, jag menar inte att budgetdisciplin är oviktig. Men i våra offentligt finansierade välfärdstjänster är pengar bara medlet, aldrig målet. Jag är orolig för att de dystra prognoserna får fler att spänna muskeln och stirra på siffrorna, snarare än att leta efter klokare helhetslösningar som pricken på väggen.

Eller som det gamla talesättet så klokt säger: Med begränsad budget har vi inte råd att vara dumsnåla.

Fristående rådgivare och docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor.