Passiva hot gör nytta

Min gamle farfar hörde dåligt. Granatsplitter under någon av striderna på fronten i finska fortsättningskriget hade förstört ena örat. Så länge det andra örat fungerade gick det rätt bra, men när åldern steg och även det andra örat försvagades blev det svårt. Till slut tog han sig till doktorn och fick en hörapparat.

Problemet löst, kan man tycka. Men åldern tog inte bara hörseln utan också minnet. Den kombinationen gjorde att hörapparaten betydligt oftare låg på ett bord någonstans än satt där den skulle.

Jag minns särskilt ett tillfälle då familjen var samlad, samtalet livligt och högljutt. Farfar fysiskt på plats men i sin döva bubbla.

– Var har du hörapparaten? Ta på den snälla.

Sagt och gjort, apparaten letades upp och kopplades i. Farfar var med igen. Tills han efter en stund drar ut apparaten och utropar glatt:

– Men jag hör ju så bra, inte behöver jag denna apparat!

Minnet slår mig och värmer mitt hjärta mitt i ett seminarium om den svenska modellen häromdagen. I anrika Grand Hotel Saltsjöbaden samlades forskare och arbetsmarknadens parter med flera för att uppmärksamma att Saltsjöbadsavtalet fyllt 80 år. Dagen fylldes av samtal om allt som denna i internationell jämförelse på många sätt unika samarbetsanda har inneburit.

Vad i hela världen har farfar med sin hörapparat med ett gammalt samarbetsavtal att göra? Annat än möjligen just den höga åldern?

Ge er till tåls, det kommer i slutet.

En tydlig skillnad mot många andra länder är att vi i Sverige haft färre fullblommade arbetsmarknadskonflikter. Samtidigt som vi har en närmast obegränsad strejkrätt. Detta förbluffar många utländska betraktare. Svaret enligt civilrättsprofessor Birgitta Nyström ligger i orden balans, tillit och ansvar. En varsam hantering av dessa grundstenar har säkrat ett relativt lugn på arbetsmarknaden, åtminstone de senaste 30 åren.

Men notera att jag sade närmast obegränsad. Nyström tar nämligen även upp arbetsmarknadsnämnden i sin presentation. Strejkrätten begränsas av att vissa verksamheter kan anses vara så pass samhällsviktiga att en strejk kan bli samhällsfarlig. Det är arbetsmarknadsnämnden med representanter från både arbetsgivarnas och arbetstagarnas centralorganisationer som avgör eventuell samhällsfara. Offentliga sektorn har motsvarande nämnder sedan länge tillbaka. I praktiken har dessa nämnder inte behövt ta ställning till samhällsfara särskilt ofta. Arbetsmarknadsnämnden på den privata sidan bara en gång. Nyström berättar att hon får frågan från internationella kolleger om nämnderna är ett effektivt sätt att jobba. Vilken funktion fyller en instans som ytterst sällan behöver jobba i skarpt läge? Behövs den ens? tänker kanske många.

Svaret är självklart ett ja. Vetskapen om att en fråga kan komma att avgöras i en nämnd kan gott räcka för att den löses innan. I forskningen talas man om t
h
reat effects, avskräckande effekter som får folk att ändra sitt beteende för att undvika en händelse. Informationskampanjer av Radiotjänst byggde precis på den logiken. Att förvarna om utökade kontroller just i ditt område skulle få fler att betala sin tv-licens.

Men det är också lätt att i denna effektiviseringens tidevarv glömma bort att någon som till synes inte gör särskilt mycket också kan fylla en viktig funktion. Lite som en hörapparat som bara sitter still. I farfars demens försvann kopplingen mellan den och den goda hörseln. Det var först när apparaten ryckts ut som effekten blev skoningslöst tydlig.

Tänk efter före. Våga testa i liten skala och utvärdera effekterna löpande. Råd som jag delat förr, men som passar bra igen. Den svenska arbetsmarknaden står inför stora reformer, inte sällan med ineffektivitet som motiv. Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Parternas makt utmanas när politiken tar ett hårdare grepp om lönebildningen på ett antal områden. Bara för att ta några exempel.

Jag hoppas att vi slipper stå där med samma ångestblandade förvåning i blicken som farfar gjorde i stunden då apparaten var ute. Men att stoppa tillbaka en liten apparat i örat är betydligt lättare än att återbygga balansen, tilliten och ansvarstagandet.

Myternas död

Vid konferensen dödades flera myter om den moderna arbetsmarknaden i Sverige. Nej, rörligheten har inte ökat. Heller inte lönespridningen. Ökat har däremot sysselsättningen. Även bland de äldsta, tvärtemot vad många tror.