Olof Manner: Perfekt storm för stigande priser – förberedd dig för högre räntor

Under 1960-talet bodde jag i Göteborg och min pappa var av någon outgrundlig anledning konsul för ett mindre land i Afrika. Oavsett anledning till denna min pappas bisyssla kommer jag ihåg att en av fördelarna med denna konsulär var att pappa fick ett fritt inträdeskort till Liseberg som också medgav fria åkturer till nöjesplatsens attraktioner. Då han själv inte var så intresserad av vare sig Swingoplan eller Blå Tåget hände det att jag ”lånade” kortet och hade roliga, kostnadsfria eftermiddagar emellanåt.

Tids nog försvann konsulatet och med det frikortet och min gratismacka. Jag blev snabbt varse den riktiga kostnaden för att förlusta sig på Liseberg och till det räckte inte veckopengen. Besöken avslutades. Normaliseringen hade drabbat mig. 

ETT ANNAT TONLÄGE

Drygt 50 år senare har jag nu fått tillbaka samma känsla, fast på ett högre makroplan, när jag försöker skåda in i en kristallkula grumlad av postpandemieffekter och ett pågående krig i Ukraina; gratismackan är uppäten. Jag har under ett flertal tillfällen i detta utrymme gett uttryck för mina farhågor att inflation och räntor kommer att stiga. Kombinationen postpandemi/Ukraina-krig har skapat en närmast perfekt storm för stigande priser. Energi- och matpriser har redan börjat stiga och i alla fall matpriserna lär stiga ett bra tag till.

RiksbankenArtikel

Manner: Kapten Ingves närmar sig segelbyte på Riksbanksbåten

Till detta kommer den alltmer trängande gröna omställningen. Företagen, som länge varslat om kommande prishöjningar, har nu också börjat knuffa ut prisökningarna mot konsument. Producentpriserna har ökat med runt 20% på årsbasis i Sverige. Den snabba och kraftfulla ökningen av inflationen har överraskat inte minst Riksbanken och ECB vilka tidigare inte visat någon större vilja att höja styrräntorna. Nu är tonläget annorlunda och olika bedömare tävlar om att tidigarelägga tidpunkten för första höjningen och antalet räntehöjningar.

Att inflationen faller tillbaka under sommaren är rimligt men inte till de låga nivåer man tidigare trott. Tillåter man inflationen att ligga kvar på en för hög nivå under för lång tid riskerar man att inflationsförväntningarna ökar och då kan kommande avtalsrörelse präglas av betydligt högre löneökningskrav från arbetstagarna än man varit van vid historiskt.   

RÄKNA MED HÖGRE EL- OCH DRIVMEDELSPRISER

Vid sidan av de direkta inflationsdrivande faktorer som följer av flaskhalsar, komponentbrister, stigande energi- och råvarupriser finns även mer långsiktigt inflationistiska tendenser. Den geopolitiska osäkerheten har redan eroderat en globalisering som delvis drivit den globala tillväxten, och dämpat prishöjningarna, under många år. Man lägger om leverantörskedjor för att minska risken att drabbas av sanktioner eller andra störningar. Av samma skäl överger man allt oftare just-in-time processer och börjar bygga lager igen.

Kriget i UkrainaKrönika

Håll i hatten

Omställningen mot en mer hållbar energiproduktion är inte heller gratis. Vi måste nog räkna med generellt högre el- och drivmedelspriser framledes. Summa summarum, det finns anledning att tro att vi kommer lämna nollräntor samt se minskade finansiella tillgångsköp från centralbanker inom en nära framtid. 

Tillgångsköpen har drivit upp priserna på i stort sett alla finansiella tillgångar samtidigt som fastighetspriserna stigit som en följd av extremt låga räntor och hög skuldsättning. Hushållens balansräkningar har överlag sett goda ut vilket också stimulerat konsumtionen vilken i sin tur är drivande i den svenska tillväxten. 

SVERIGE HÖGT PÅ SKULDTOPPEN

Högre räntor, som verkar ligga i korten efter den snabba inflationsökningen, kan komma att ändra på allt detta. Högre räntor slår hårdare i en högt skuldsatt ekonomi. Sverige ligger topp fem i världen om man tittar på hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst. Räntekänsligheten är hög.  Att lägga mer pengar på räntor, samtidigt som energi- och matpriser stiger, slår hårt mot hushållen. Dessutom torde börsutvecklingen och fastighetspriser hämmas av allt högre räntor, allt annat lika, vilket negativt påverkar tillgångssidan i hushållens balansräkning samtidigt som skuldsidan svider mer med stigande räntor.  

InflationKrönika

Enlund: Kalle Anka-pengarna bakom inflationen – trots goda avsikter kan det gå fel

Tur då att vi har synnerligen goda statsfinanser i Sverige. Men även dessa kommer utmanas framöver. Ökade försvarskostnader, även för civilförsvaret, energiomställning och (förhoppningsvis) investeringar inom kraftnätet samt demografiska utmaningar – allt fler allt äldre – kommer märkas i budgetsaldot framöver. Ett valår gör ju också att i alla fall jag misstänker att viss generositet kan förekomma från statsmaktens sida, det vore inget nytt. 

SOCKERSKÅLEN HAR STÅTT FRAMME FÖR LÄNGE

Det tog något år innan jag insåg att det för mig tidigare normala, gratispaketet på Liseberg, var det onormala. Jag hade växt upp med det och var för ung för att veta bättre. Men insikten kom till slut. Det som vi nu står inför är en penningpolitisk åtstramning. Själv väljer jag att kalla det för en normalisering; det är mer en åldersfråga vad man väljer att kalla det. Vi har levt med nollräntor och massiva tillgångsköp från världens centralbanker under många år. DET är inte normalt, även om en generation av bolånetagare kanske fortfarande tror det. Styrräntor på 2% är troligen ett mer rimligt normalläge med ett enkelt antagande om en realränta på noll och en inflation på målet.

Det kommer nog dröja innan vi når dit om vi ens gör det men man gör bäst i att förbereda sig. Den finansiella sockerskålen, som stått framme alldeles för länge, håller nu på att plockas bort. Och jag tror faktiskt att ekonomin, över tiden, mår bättre av det. Jag återvände sedermera till Liseberg även i tonåren – men konsumerade då mer återhållsamt. Jag fick ju betala själv.    

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.