Krönika Centralbanker
Olof Manner: Livet kan bli tuffare – för både centralbanker och privatpersoner
För några dagar sedan satt jag på en restaurang i Stockholm och firade min födelsedag med familjen. Jag letade, som sig bör, efter tecken på att hushållskrisen hade slagit till och att det eventuellt kunde vara tunnsått vid borden men möttes av en fullsatt restaurang. Även servitören konfirmerade att de inte sett någon avmattning. Ännu.
Lite senare samma dag – tiotusentals kilometer därifrån – reste sig en herre och klingade i glaset på en annan middag. Mannen i fråga var Philip Lowe, centralbankschef i Australien, som pratade för ett gäng ekonomer om utvecklingen i den australiensiska ekonomin. Talet nådde mig så småningom via min kollega Knut och var, för mig, lite för intressant för att inte kommenteras och spridas vidare.
Utan att i detalj beskriva vad som föredrogs framkom några huvudpunkter. Inflationsmålen har tjänat ekonomier väl. Det har gett stabila löneavtal – under lång tid dessutom goda reallöneökningar – vilket också gett en förutsägbarhet för företag och näringsliv. Om, och när, (den höga) inflationen får fäste är den svår och tar tid att bekämpa och då ofta till priset av en högre arbetslöshet. Därav följer också att centralbanker nu hårt och snabbt försöker bekämpa inflationen med kraftfulla höjningar trots att man är medveten om att det kan framkalla en recession.
MER ÄN SVARTA SVANAR PÅVERKAR
En annan huvudpunkt var att centralbanker under lång tid försökt balansera ekonomin genom att arbeta med efterfrågan i ekonomin. En högre ränta dämpar efterfrågan och när en ekonomi behöver stimuleras så sänker man styrräntan för att stimulera efterfrågan. Så långt inga konstigheter och, för de flesta insatta, inga nyheter.
Det som gjorde det här talet intressant var att Lowe pekade att utbudet kan komma att påverka inflation och ekonomier mer i framtiden. Det kan göra inflationen mer oförutsägbar och volatil, samtidigt som det är svårare, i praktiken nästan omöjligt, för en centralbank att påverka utbudet i någon större omfattning. Som exempel kan här nämnas såväl pandemi som Ukraina-krig vilka bägge knycklade till utbudet vilket ledde till högre råvarupriser, högre transportkostnader och skenande priser på många rå- och insatsvaror. Men bortom dessa två svarta svanar finns också andra mer långtgående trender vilka kan komma att påverka utbudet och därför göra livet svårare för många centralbankirer och analytiker – och i slutändan kanske för människor i allmänhet.
LÖNER OCH PRODUKTION PÅVERKAS
En stor förändring har redan påbörjats; deglobaliseringen. Globaliseringen bjöd in arbetare från såväl Kina som forna öststater i den globala produktionen. Flexibel produktion och utvecklade logistikkedjor ledde till ökad global handel och till ett större utbud med lägre priser för konsumenter.
Olof Manner: Kostnadschock väntar – men företag och hushållen drabbas på olika sätt
Konflikter och en argare geopolitik har lett till ökade tariffer och handelstullar och man ser tendenser till globala handelsblock vilket stympar världshandeln och kan leda till generellt högre priser.
Demografiska förändringar är en annan faktor som kommer att påverka. Under lång tid har utbudet av arbetskraft i arbetsför ålder hela tiden ökat såväl i Europa som i Kina samt i övriga utvecklade länder. Nu faller utbudet och kommer fortsätta göra så under en lång tid framöver. Födelsetalen är för låga men vi lever däremot längre. Försörjningsbördan kommer öka för de som är fortsatt i arbete. Det minskade utbudet av arbetskraft kan komma att påverka såväl löner som produktion.
METEOROLOGER I HANDLARRUMMET
En tredje faktor som under lång tid redan påverkat oss men som bara kommer att öka framledes är klimatförändringarna. Stormar, översvämningar och torka kommer bli allt vanligare inslag i ett ständigt ilsknande väder.
Vi har redan sett effekter genom stigande priser på växande råvaror som majs, ris och kaffe. Klimatförändringarna kan ändra såväl utbud som efterfrågan på en mängd livsmedel. Faktum är att vi redan är där. För flera år sedan skrev jag i en annan krönika att behovet av meteorologer kommer öka i handlarrummen världen över. Tyvärr blev jag sannspådd snabbare än vad jag trodde. Klimatförändringarna kommer ta en allt större plats i såväl makroanalysen som i makrotillsynen och också störa utbudet, och därmed riskera att inflationen stiger, när råvarupriser blir mer volatila.
MER OSÄKERT MAKROKLIMAT
Slutligen nämner Lowe även energiomställningen, från fossilbaserad till förnybar energi, som ett område vilket kommer leda till generellt högre men också mer volatila energipriser i framtiden. Här är de okända variablerna fler. Själv funderar jag på hur mycket som investeras i olika typer av förnybar energi samt hur snabbt avvecklingen av smutsig energi sker – framtiden får utvisa.
Olof Manner: Gråt och smärta stundar för hushållen – men krisen leder till något gott
Det geopolitiska läget kan också få konsekvenser på energitillförseln samt hur snabbt vi kan, eller inte kan, ersätta den bortfallna ryska gasen och oljan. Att energiomvandlingen leder till ett mer osäkert makroklimat under ansenlig tid torde dock vara tämligen säkert.
Makroanalys har varit ett halvtrist område under lång tid, i alla fall för folk utanför marknaden. Styr- och marknadsräntor rörde sig knappt under många år. Om Lowe får rätt kommer behovet av makroanalys att öka med tiden. Det kan dessutom bli en omställning för centralbanker, vilka tvingas ha ett allt större getöga på utbudssidan i den globala ekonomin, och därmed inte lika ”enkelt” kunna påverka ekonomin via styrräntor och efterfrågan. En gubbgissning från min sida är väl också att makrokunskapen kommer leta sig in i styrelserummen i en allt större omfattning, oavsett storlek på företagen. Och där kommer den behövas. De två senaste åren är tillräckligt bevis för detta. Q.E.D.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
