Krönika Energifrågan
Olof Manner: Gråt och smärta stundar för hushållen – men krisen leder till något gott
För ett tiotal år sedan råkade jag ut för en besvärlig olycka och krossade armbågen. Efter inopererad protes påbörjades en lång period av rehab där hela armen var fastskruvad i en stålställning. Där satt man fast kan jag lova.
Efter några månader fick jag ta bort apparaten och då var armen stel som ett järnspett hela vägen upp till axeln. Jag frågade då den duktige kirurgen hur jag snabbt kunde få tillbaka rörligheten i arm och axel. ”Kan du crawla?” frågade han. Efter ett snabbt samtal till Josefin Lillhage – tidigare världsmästare i frisim och då tränare på Eriksdalsbadet – var första lektionen bokad. Idag, mer än 10 år senare, är armen i ordning om än krokig och jag crawlar fortfarande 2–3 km ett par dagar i veckan. En olycka, eller dramatiskt ändrade förhållanden, kan ofta vara det som styr in en i en mer positiv riktning.
HÖJDA RÄNTEKOSTNADER VÄNTAR
Det kan inte ha undgått någon att bistra tider stundar för hushållen det närmaste året. Inflationen skenar och har överraskat inte minst centralbanker som nu agerar med framtunga höjningar av styrräntan för att få bukt såväl med inflationen som med förtroendet för penningpolitiken.
Ett decennium av ultralätt penningpolitik la en perfekt mylla för stigande inflation och hög skuldsättning. Två svarta svanar – pandemin och Ukraina-kriget – planterade en mängd inflationsskott i myllan som nu vuxit sig stora och spretiga. De förväntade styrräntehöjningarna kommer mångdubbla räntekostnaderna för många hushåll som redan drabbats av såväl reallönesänkningar, stigande matpriser som chockhöjda elpriser. Och värre lär det bli framåt vintern.
Som många andra funderar jag också på vad jag kan göra för att dra ner på omkostnaderna. För första gången hittills (skämskudde) har jag börjat stänga av värmen i de utrymmen vi normalt inte vistas i. Uppvärmning av boendet står för den absolut största delen av min elanvändning har jag kunnat läsa i appen från min nätleverantör. Jag har därför också dragit ner temperaturen på varmvattenberedaren. Det varmaste vattnet har alltid varit för varmt. Att använda timer på disk- och tvättmaskin är nästa steg. Ett varmbad blir en snabbdush. Jag kan fortsätta men poängen har väl gått fram.
Naturligtvis har sakernas bestånd varit kända för mig tidigare, men knuffen över kanten har aldrig kommit. Förrän nu.
LÄTTARE ATT ACCEPTERA VINDKRAFTVERK
På samma sätt kan man följa utvecklingen på ett högre plan i hela Europa. Vill man befria sig från kolvätebaserad energi måste man ha annan typ av energi. På vintern, när solen inte skiner och det ibland inte blåser, måste det finnas alternativ.
Kärnkraften, som under lång tid fått stå tillbaka när gaskranen från Ryssland varit vidöppen, har nu tagits fram som ett fullgott alternativ om än inte utan risker. Winston Churchill är krediterad uttrycket ”Never let a good crisis go to waste”. Och så rätt han hade. Energiomställningen i Europa – och Sverige – får sig nu en ordentlig knuff.
Visst, på kort sikt har man dragit i gång såväl olje- som kolkraftverk, nöden har ingen lag, men opinion och förståelse för en nödvändig omställning har rimligen ökat. När en dusch kostar 50 kronor är det lättare att acceptera ett vindkraftverk i horisonten. Om man dessutom kan få hushåll och företag att effektivisera och rationalisera energianvändningen kan vi på kort tid uppnå det som många forskare uppmanat oss till under decennier. Jag simmar idag inte för att armen behöver träning utan för att hela jag mår bättre av det.
MER BALANSERAD SYN PÅ RISK OCH AVKASTNING
En annan konsekvens, som jag flyktigt berört tidigare, är en effekt av de snabba omställningar vi nu ser på de finansiella marknaderna och i tillgångspriserna. Den åtstramande penningpolitiken i kombination med börsfall och fallande bostadspriser blir ett brutalt men, över tid, välkommet uppvaknande för en generation av bolånetagare och affärsidkare uppväxta i en tid av penningpolitisk stimulans och ultralåga räntor.
Erfarenheterna av snabbt stigande räntekostnader och fallande tillgångspriser kommer ge yngre generationer en mer balanserad bild av risk/avkastning och skuldsättning. Det kommer gynna dem och samhället under lång tid framöver.
Att den närmsta tiden präglas av gråt och tandagnisslan är inte så mycket att göra åt just nu. Räntor, mat- och elpriser kommer vara fortsatt höga under vintern. Hushållens syn på framtiden är dystrare än den var under såväl finanskrisen som under pandemin. Vi kommer fortsätta bombarderas av svarta rubriker i (ständigt fler) mediekanaler; det svarta budskapet masseras in. Men vi kommer ur detta också.
Tillväxten beräknas öka redan under 2024 då de flesta bedömare tror att centralbanker kommer att börja sänka styrräntorna, om än från betydligt högre nivåer, då inflationen fallit tillbaka.
Min förhoppning och tro är att vi kommer ur även denna kris med nya beteenden och erfarenheter som långt in i framtiden kommer visa sig vara väl värda den smärta som den åstadkommer i närtid. Och det gäller inte bara mig som individ. Det gäller hushållen, politiker och säkerligen också centralbankirer. Never let a good crisis go to waste. Simma lugnt.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor