Krönika Konjunktur
Manner: Vi tar oss igenom krisen – och det finns faktiskt saker att glädjas över
För en yngre generation kommer en penningpolitisk normalisering, om än smärtsam, förhoppningsvis leda till en sundare och mer balanserad privatekonomi. Som ordspråket säger: ”Erfarenhet är den tuffaste läraren. Den ger provet först och lektionen efteråt”.
Denna normalisering för oss nu, förhoppningsvis, mot en mer finansiellt balanserad framtid. Omställningen är dock tuff för många. Många år av ultralätt penningpolitik har satt sina spår. Kraftiga värdestegringar på de flesta tillgångsklasser har tagits för givet. I kombination med hög skuldsättning har många förmögenheter skapats.
Tillväxten punkteras
När nu både inflation och räntor stiger blir goda råd dyra för en ekonomi med hög skuldsättning hos såväl hushåll som företag. Den svenska ekonomin bedöms vara den enda ekonomi i hela EU som kommer uppvisa negativ tillväxt för kommande år. Framför allt beror detta på en generellt hög skuldsättning hos hushållen i kombination med en övervägande del rörliga räntor eller korta löptider på bolånen i en miljö där räntorna stiger relativt kraftfullt och snabbt.
Räntekänsligheten är påtagligt hög vilket gör att hushållen tvingas dra ner på icke nödvändig konsumtion vilket punkterar tillväxten, dessutom relativt mer i Sverige än i de flesta andra länder. En kraftig nedgång i bostadsinvesteringar spär på tillväxttappet och i förlängningen arbetslösheten. Media är bedövande ensidig i sin beskrivning av alla som drabbas av de kärvare tiderna. Och tufft blir det för de allra flesta den kommande tiden.
…men det finns vinnare
Men som vid alla regimskiften finns det också relativa vinnare och jag kan tycka att de också förtjänar att få lite uppmärksamhet. Det är i alla fall roligare att skriva om och får mig dessutom att se något mindre negativt på framtiden.
På mina resor runt om i Sverige träffar jag en mängd olika företag i olika branscher. Förvånande många går alldeles utmärkt. Orderböckerna är fulla.
Generellt kan man säga att exportföretagen fortsatt har stora kostnadsfördelar jämfört med sina internationella kollegor tack vare en fortsatt historiskt väldigt svag kronkurs. Säljer man dessutom mot utomeuropeiska marknader utan energikris är den post-pandemiska efterfrågan ofta fortsatt hög. Ett Kina utan pandemirestriktioner, och därmed bättre tillväxtutsikter, får nu också många prognosmakare att skriva upp sina globala tillväxtprognoser. Det pratas mer om mjuklandning än om recession.
Positivt ur miljöperspektiv
Men även utanför exportsektorn finns företag som vädrar morgonluft. Livsmedelsbutiker med lågprisstrategier vinner marknadsandelar vis-á-vis sina dyrare konkurrenter när konsumenter blir alltmer prismedvetna. Jag läser om secondhand-affärer som ser ökad tillströmning av kunder. Från ett miljöperspektiv är det också långsiktigt positivt.
Jag har suttit i diskussioner med en mängd olika företagare inom utlöpare av energisektorn; såväl bergvärme som luft/luftvärmepumpar beställs i en allt större omfattning när elpriser etablerat sig på tredubbla nivåer jämfört med pre-Ukrainakrigsnivåer. En långsiktig avsiktsförklaring att helt frångå fossila bränslen förstärker trenden. Men även vedförsäljare och tillverkare av braskaminer ser ett uppsving.
Svensk turistsektor torde väl också se en ljusare framtid kan man hoppas. Det är trots allt billigare att semestra hemma än utomlands, Turkiet borträknat. Och för utländska turister torde Sverige framstå som rena himmelriket under årets ljusa delar, underskönt och rasande billigt. Att jag skulle få se danskar åka över sundet för att köpa sprit i Sverige var inget jag trodde jag någonsin skulle behöva uppleva. Nu är de här.
Försvarsindustrin och banksektorn har också överlevererat på börser i Europa och Sverige om än av olika orsaker. Högre räntor – och framför allt inga minusräntor – och en med tiden förhoppningsvis mindre inverterad avkastningskurva gynnar bankernas affärsmodell. Europeiskt bankindex har slagit generalindex med 20 % sedan i höstas. Försvarsindustrin gynnas också av det militära stöd som går från Europa till Ukraina och ett generellt allt argare geopolitiskt klimat.
Hushållskrisen 2023
Som makroekonom gynnas jag också av den ekonomiska omställningen – i alla fall vad avser mitt ”raison d´être”. Efter många år av pausbild på räntorna är idag behovet stort av att få förklarat för sig hur makroekonomin slår mot såväl företagets som den egna ekonomin.
Med tanke på de svårare tider vi trots allt är på väg in i kan det tyckas provocerande att lyfta fram företag och verksamheter som trots allt fungerar bra, eller bättre, än tidigare. När vi har tagit oss igenom det här stålbadet, för det kommer vi att göra, så tror jag man kommer kalla den här krisen för ”Hushållskrisen 2023” för det är vad det är. Om mina makrokollegor får rätt i sina prognoser kommer ekonomin vända upp igen redan nästa år följt av räntesänkningar med start vid årsskiftet.
Manner: Ingves når inte ut på TikTok – ge oss ekonomi istället för slöjd i skolan
Förhoppningsvis kan historien lära våra finans- och penningpolitiker att man inte kan spela ansvarspingis med stora frågor som till exempel hushållens skuldsättning. När ebben kommer visar det sig vilka som har badbyxor på sig eller inte. Under tiden kan man glädjas åt det som faktiskt går bra – oaktat de bakomliggande skälen.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
