Krönika Börsprognos
”Nu står vi inför en massiv normalisering på börsen”
De senaste årens fokus på ett mycket snävt område av den globala aktiemarknaden har skapat allvarliga koncentrationsrisker för passiva aktieinvesterare som kan komma att spela ut sig under de närmaste två–tre åren. De tio största bolagen, alla amerikanska, utgör nu hela 20% av ett globalt aktieindex.
Det vi ser är åter igen en flockmentalitet, inte olikt en pingvinflock, som har allokerat kapital baserat på storlek hellre än fundamental värdering, eller andra mer sunda och logiska överväganden. En rädsla för att missa uppgångar inom investeringsteman som AI, har ytterligare spätt på allokeringen och gett upphov till akronymen ”The Magnificent Seven”, vilket består av de sju största aktierna i USA, Microsoft, Google, Amazon, Apple, Tesla, Nvidia och Meta.
Liknande drivkrafter har vi sett inom så kallade ”ESG-mandat”, med alarmerande litet fokus på verklig framtida miljöpåverkan eller värde, samt den explosiva tillväxten av passiva och semi-passiv globala aktiemandat. Tron på att äga bolag som har en konkret och mätbar förbättringspotential i sin miljöpåverkan lyser med sin frånvaro.
På motsatt ände av allokeringsskalan hittar vi små och medelstora bolag som blivit alltmer ignorerade av investerare, särskilt vad gäller värdeaktier. En negativ påverkan av cykliska faktorer, högre räntor som resulterat i högre riskpremier för mindre bolag samt en paralyserad aktivitet inom bolagsköp och förvärv, har bidragit till negativt press i värderingen av små- och medelstora bolag.
Ett historiskt mönster har brutits
En intressant observation från diagrammet ovan är att små och medelstora bolag historiskt sett har handlats till en premie (P/E-tal sedan 2004) jämfört med storbolag (marknadsvärde >10 miljarder USD). Detta beror på att mindre bolag historiskt sett har genererat högre avkastning på eget kapital över tid och tenderar att vara mer fokuserade, mer flexibla och därmed bättre rustade att hantera både operationella- och omvärldsförändringar.
Sedan 2021 har detta mönster brutits och mindre bolag handlas nu med den största rabatten jämfört med större bolag sedan MSCI-data började samlas in 2004. Detta skapar en unik plattform för en mycket intressant investeringsmöjlighet på två–tre års sikt.
Bilden klarnar ytterligare när man tittar på den relativa multipeln mellan olika segment, som befinner sig på en historisk låg nivå. De skuggade blå staplarna i det ovanstående diagrammet indikerar tidigare recessioner, efter den globala finanskrisen och pandemin, samt den eventuellt ”kommande” recessionen skuggad i grönt.
En nyckelobservation är att värderingarna för globala små och medelstora bolag, särskilt för de mest cykliska bolagen inom denna sektor, redan prissätter en recession. Detta pekar på en intressant risk/reward möjlighet, då ett värsta scenario delvis redan är prissatt. Historiskt har värderingarna för mindre bolag kraftigt återhämtat sig när en förväntan på ökad cyklisk aktivitet slår till, vilket är en brytpunkt vi kan komma att se under 2024.
Tittar man på värderingsgapet genom nyckeltalet Pris/Eget kapital (P/B) mellan större och mindre bolag ser vi att denna rabatt redan började ta form under 2015. Detta sammanfaller väl med framväxten av de stora teknologimonopolen i USA och inte minst tillväxten av passiva, ibland ESG-justerade, globala aktiemandat.
Tar vi analysen ett steg längre och jämför små och medelstora bolag med nämnda ”Magnificent Seven”, ser vi en intressant observation och det är att värderingen för denna grupp av sju bolag faktiskt har sjunkit sedan 2021, vilket inte är överraskande mot bakgrund av bolagens anmärkningsvärt höga multiplar.
Värderingsgapet mellan dessa bolag och små och medelstora bolag är dock fortfarande enorm. Med datapunkten för vinstmultipeln för små värdebolag, som handlas på ca 10x den normaliserade intjäningen, hittar vi en historisk låg nivå.
Snarare än att tala om ”de magnifika sju” borde vi kanske istället tala om ”det magnifika gapet”?
Sunt förnuft inte den rådande principen
Sunt förnuft verkar åter igen inte vara den styrande principen på de globala aktiemarknaderna när vi nu är igång med börsåret 2024. Som visas ovan, ”de Magnifika Sju” är nu nästan 25% större än hela den europeiska aktiemarknaden, och över 50% större än de 6 000 listade bolagen i det globala småbolagsindexet totalt sett. Det kombinerade värdet av aktiemarknaden i Japan och Storbritannien kommer inte heller i närheten av dessa sju bolags marknadsvärde.
Småbolagens tid är nu
Vi står sannolikt inför en massiv normalisering på de globala aktiemarknaderna. Detta sker genom att gapet mellan de absolut största bolagen och små och medelstora bolag delvis eller helt sluts. När vi går in i en ny cykel med sänkta räntor under 2024 kan reducerad inflation och kapitalkostnader fungera som en kraftfull trigger för omvärdering av globala småbolag.
Vi ser redan nu en ökad förvärvsaktivitet där industriella och strategiska köpare lockas av kraftigt rabatterade priser på småbolag på världens börser. Troligen har vi bara sett början på ett värderingsgap som sluts.
Jonas Edholm, är portföljförvaltare av fonden SKAGEN Focus
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor