Sandström: Våga dra lärdom av Northvolt

Många – inklusive undertecknad – är nog förvånande över hur fort Northvolt verkar implodera framför våra ögon. Rikspressen riktar nu sitt strålkastarljus mot Skellefteå och utvecklingen för batterifabriken.

Mitt i all nyhetsrapportering är det viktigt att lyfta blicken från det enskilda fallet och försöka dra lärdom av det som inträffar.

Det som sker i Skellefteå nu är sorgligt, på så många plan. Men det är egentligen inte oväntat. Tyvärr.

Liknande exempel har vi beskådat gällande såväl biogas som etanolproduktion under 2000-talet. Även vindkraften har utvecklats till en utdragen serie av förluster.

Det finns mönster i händelseförloppet och flera likheter mellan Northvolt och tidigare gröna bubblor.

Här är fem faktorer, och hur de kan skönjas i fallet Northvolt.

1. Offentliga medel kortsluter riskkalkylerna

Det tvistas i dagarna om hur stor Northvolts offentliga finansiering egentligen är. Harald Mix säger att det bara rör sig om någon enstaka procent, då räknar han sannolikt endast de direkta bidrag bolaget har fått i Sverige på 600 miljoner kronor. Dagens industri har uppskattat den totala offentliga finansieringen i form av lån, bidrag, investeringar från offentliga aktörer till 88 miljarder kronor.

Det har framkommit att svenska Riksgäldens kreditgarantier på 1,2 miljarder dollar inte har aktiverats då ett antal villkor inte är uppfyllda. Men det är ingen underdrift att det varit betydande offentliga inslag i finansieringen av Northvolt. Utöver detta har pensionsjättar och andra institutionella aktörer bidragit med betydande summor.

Hur stor andel svenska staten har lagt in i förhållande till Europeiska investeringsbanken och andra nationalstater är på ett sätt ointressant. Stora offentliga medel förvränger riskkalkylerna. Kostnader och risker stjälps över på skattebetalare vilket riskerar att skapa vårdslöst beteende och premiera önsketänkande.

2. Konsensus kring grön omställning

Kring miljöfrågor har det inte varit någon brist på just önsketänkande. Konsensus kring klimatfrågans dignitet har skapat en jordmån där få ställer kritiska frågor innan det är för sent.

År 2022 får VD Peter Carlsson Kungliga Ingenjörsvetenskapligskademins (IVA) prestigefyllda guldmedalj, som motiveras med orden:

“Peter Carlsson är visionären som vågade satsa på det som de flesta inte trodde var möjligt. Trots år av varningar och motgångar har han lyckats med bedriften att bygga en gigafabrik för tillverkning av gröna batterier i skogen utanför Skellefteå.”

Är det inte bättre att dela ut medaljer till människor efter att de har lyckats istället för att dela ut priser baserat på förhoppningar? Ropa inte hej förrän du kommit över ån, lyder ett gammalt ordspråk.

För bara ett år sedan sommarpratade Harald Mix i Sveriges Radio.

Den mediala uppmärksamheten steg för Northvolt 2019-2020.

Antalet hänvisningar i media till Northvolt som “världsledande” eller “världsunik” tiodubblades 2019-2021.

3. Politiker hyllar den gröna omställningen

Kring detta mediala konsensus och de offentliga pengarna ansluter sedan politikerna till hyllningskörerna. När statsöverhuvuden och ministrar från när och fjärran tar på sig hjälmar och poserar med spadar välsignar den politiska makten det som pågår.

Retoriken om världsledande grön exportindustri som skapar massor av arbetstillfällen är oemotståndlig, för såväl politiker som väljare. Det råder ingen brist på illustrativa exempel.

Statsminister Ulf Kristersson (M) sa till SVT i november 2022:

“Det är bara några få länder i världen som kan dessa saker och vi håller på att bli en av dem.”

Dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S) uttalar sig i Tidningen Näringslivet i augusti 2022:

“Nu är Sverige också snabbt på väg att bli en supermakt inom batteritillverkningen.”

Men det som låter för bra för att vara sant är ofta för bra för att vara sant. Tyvärr.

4. Kompetensbrist i Norrland

Den gröna omställningen har hela tiden framhållits som en möjlighet att skapa befolkningstillväxt i de län som avfolkats under flera decennier. Thorvaldsson kallade 2022 den gröna omställningen för “glesbygdens revansch” i Dala-Demokraten.

Frågor gällande bostäder, skolor, dagisplatser och sjukvård har bitvis viftats bort som “möjligheter”. Huruvida människor faktiskt vill flytta till Skellefteå i tillräcklig utsträckning är en fråga som få har vågat ställa. Alldeles klart är kompetensbristen ett reellt problem i Norrland.

5. Lobbying och starka ekonomiska intressen

Den som inte bör påverka politiken via lobbyister har tyvärr ofta god förmåga att göra det. När högt uppsatta personer med försänkningar i samhällets olika maktsfärer köpt aktier tidigt förstärks konsensus ännu mer. Affärsvärlden gjorde förra veckan ett reportage om ett exempel som har anknytning till Northvolt.

Politisk och social högkonjunktur

Ovanstående fem faktorer gör att det å ena sidan finns stora risker och problem.

Å andra sidan har det skapats en politisk och social högkonjunktur där såväl politiker som kapitalförvaltare som intresseorganisationer och lärosäten vill sola sig i det som sker och visa att man är en del av den gröna omställningen.

Bubblan går därför in i en allt febrigare fas.

Att den underliggande verksamheten går dåligt, och allt sämre, är inte något man vill se. Förlusterna har accelererat under det senaste året och bolaget har nu fått akut likviditetsbrist. Den gröna bubblan punkteras av de ekonomiska och tekniska realiteter som åsidosatts.

Etanolbubblans lärdomar

Ovanstående lärdomar kunde identifieras genom att granska den etanolbubbla som blåstes i Sverige under tidigt 2000-tal. Det skapades en snarlik social och politisk högkonjunktur som manifesterades i stora investeringar. Bristande realism gjorde att satsningarna sedan inte bar frukt.

Det svenska etablissemanget lärde sig dock aldrig någon läxa från etanolbubblan. I finanskrisens och pandemins efterdyningar kom EU att driva på mot mer aktiv industripolitik. Tullar, industristöd och kreditgarantier har rullats ut över Europa och påverkat svensk ekonomi.

Då etanolbubblan glömdes bort återupprepas nu historien i delar av Norrland. Nu rör det sig inte om ett fåtal miljarder utan om mer än hundra miljarder. I den mån ovanstående fem faktorer kan skönjas i andra industrisatsningar runtom i landet ska vi inte bli förvånade om även dessa blir ekonomiska, mänskliga och miljömässiga tragedier.

Jag hoppas att jag har fel.

This time is different?

Startskottet för en bubbla brukar vara orden “this time is different”. Låt oss hoppas att 20-talets gröna bubblor istället avslutas med orden “this time is different” och att vi den här gången väljer att dra lärdom av det som har skett.