Northvolt kan inte överleva med nuvarande ägare

Dagens Industris förstasida på torsdagen handlar om krisen i Northvolt.

“DI:s politiska redaktör Frida Wallnor besöker Skellefteå och efterlyser en saklig debatt om batteritillverkarens framtid”, står det under rubriken “Därför måste Northvolt överleva”.

Jag håller med om mycket. I krönikan “På sina håll behövs mer grön planekonomi” drog jag nyligen en lans för att statlig inblandning och subventioner ofta behövs, exempelvis för kärnkraft. Och ja, Europa behöver egna batterifabriker.

Men betyder det att DI har rätt i att just Northvolt måste räddas till varje pris? Innan vi återkommer till den frågan så bör vi titta på Northvolt inte bara ur politisk synvinkel utan med en investerares glasögon.

BOLLEN LIGGER HOS ÄGARNA

Det råder ingen tvekan om att Northvolt är i kris. Vi vet också att Northvolt jobbat hårt för att komma i mål med en nyemission. Kapitalbehovet ryktades i somras vara 1,5 miljarder dollar, drygt 15 miljarder kronor. Nyemissionen har inte lyckats så bollen ligger hos befintliga ägare.

Tabellen intill visar Northvolts hela ägarlista, hämtat från årsredovisningen. Afv:s bedömning är att inte en enda av dessa ägare kommer ta den ekonomiska ledartröjan i en framtida nyemission. Undantaget är Harald Mix bolag Vargas. Vargas andel av 15 miljarder skulle då vara 1 miljard kronor. Det är väldigt mycket pengar även för Harald Mix. Jag betvivlar att han kan eller vill lägga in så mycket mer än det.

Det vore tvärtom en stor nyhet om Harald Mix investerade många miljarder av egna pengar i Northvolt. Finns det några tidigare exempel där en riskkapitalmiljardär på allvar äventyrat sin egen förmögenhet? Det är ju genom att riskera andras pengar som “riskkapitalister” blir rika.

Men om vi antar att Mix ändå lägger upp 1 miljard kronor på bordet, då återstår 14 miljarder. Vissa institutioner kommer säkert hänga med om de tror att de kan rädda ansiktet på det viset. Men flertalet storägare lär inte kasta goda pengar efter dåliga. De kommer bara investera om villkoren är marknadsmässiga med en uppsida som kompenserar för den extrema risken.

NYA PENGAR KRÄVER SERIÖS KALKYL

Afv bedömer att befintliga ägare, pro rata, i bästa fall tar halva emissionen. Resten måste alltså täckas upp av “nya” pengar som måste lockas med mer seriösa kalkyler än vad som gällde när cleantech-bubblan var som störst.

Hur övertygar man kritiskt tänkande investerare att gå in i ett krisbolag där alla pilar pekar åt fel håll? Efter 25 år i den här branschen har jag otäckt många erfarenheter av hur det brukar fungera när bolag på fallrepet behöver nya pengar.

Tabellen intill visar Northvolts balansräkning och vad jag ser med investerarglasögonen på.

AVSKRÄCKANDE BALANSRÄKNING

• Misstänkta nedskrivningsbehov.
• Tre joint ventures där Northvolt garanterat ytterligare finansiering. Det lär kosta dyrt att komma ur de förpliktelserna.
• Lagernivån är fem gånger fjolårets produktförsäljning. (Kanske mer. Northvolt svarar inte på Afv:s frågor men årsredovisningen kan tolkas som att kassan hade varit nio gånger fjolårsförsäljningen om det inte hade varit för en nedskrivning.) Så skeva lagernivåer är en typisk signal om inkompetens i företagsledningen.
• En aktiestruktur som inte klarar motvind. Att reda ut feltänkta preferens-upplägg är en mardröm. Fråga Eniro, Oscar Properties med flera.
• Skuldsättningen är galen. Ett bolag med skenande förluster ska ha stor nettokassa, inte räntebärande lån upp till taknocken.

Ovanstående gällde redan i december 2023. Sedan dess har situationen förvärrats på alla fronter.

BLODFLÖDESANALYS 2024

Så hur illa är det för Northvolt nu? För att göra kvalificerade gissningar om detta utgår jag från senast kända kassaflödesanalys och gör antaganden om hur blodflödet förändras för 2024.

Grovt räknat torde kassaflödet bli ungefär -2 miljarder dollar för 2024. Detta är före eventuella kapitaltillskott men poängen är att externa intressenter (investerare, kunder och leverantörer) ser ett bolag som av allt att döma är farligt nära betalningsinställelse.

ÄGARE ÄR OCKSÅ MÄNNISKOR

Apropå intressenter så innehåller Northvolts årsredovisning en fascinerande lista över “Our Stakeholders“. Dessa inkluderar: Employees, Authorities, Civil Society, Suppliers, Vulnerable Groups (!?), Joint Ventures och Customers.

Ägare och finansiärer är alltså inte en intressentgrupp värd att nämna för Northvolt.

Afv har tidigare uppmärksammat att Northvolts årsredovisning lägger stor vikt vid företagets många olika mål, men att inget enda mål handlar om lönsamhet eller avkastning.

Jag förstår att det är svårt att hitta nya investerare till ett bolag som inte ser ägarna som intressenter och inte ser lönsamhet som ett av sina viktiga mål.

AD HOMINEM SLÅR TILLBAKA

Northvolt är ett omstritt bolag. Inte minst Afv har skrivit mycket om oron för att Northvolts enorma krav på energi och andra knappa resurser kan bli kostsamt för övriga samhället. Northvolt har i princip bemött kritiken på två sätt:

1. Den gröna omställningen är så viktig att Northvolts intressen måste prioriteras.
2. Northvolts ägare och kunder är smartare och mer kunniga än utomstående skeptiker.

Det sistnämnda är ett klassiskt så kallat ad hominem-argument. Alltså ett retoriskt fulgrepp där man dribblar bort sakfrågan genom att göra det till en personfråga. I detta fall genom att hänvisa till intelligensen hos aktörer som Goldman Sachs, Volkswagen och BMW.

Nu slår ad hominem-argumentet tillbaka mot Northvolt. Om Goldman Sachs, VW och BMW är så smarta som Northvolt har sagt så är det ju extra allvarligt om de inte ställer upp när Northvolt är i kris.

LÖNELÖFTE ELLER LÅNEHOT?

Jag har kanske fel. Genierna på Goldman Sachs kanske dubblar insatsen i nästa emission? Northvolt kanske hittar investerare som ser helt andra saker än vad mina investerarglasögon visar? Eller så visar det sig att Northvolts tidigare så hyllade lånelöften gäller även nu när bolaget är i akut behov av pengar.

Vi får väl se. Apropå lån så är det värt att nämna att Northvolts lånebörda redan nu kanske är högre än vad balansräkningen visar. I not 3.1.4 på sidan 66 i årsredovisningen anges “finansiella skulder baserat på avtalade icke-diskonterade betalningar”. Här anges räntebärande skulder till 8,0 miljarder dollar ett jämföra med de 5,5 miljarder dollar som anges i balansräkningen. Afv har frågat Northvolt om differensen på 2,5 miljarder dollar men inte fått svar.

SLIPPER GRÖNA FÖRETAG VARA SUNDA?

Dagens Industris politiska redaktör “efterlyser en saklig debatt om batteritillverkarens framtid”. Ja, det vore bra. Och jag håller med om att Europa behöver ha batterifabriker för att inte sitta i knät på Kina.

Dessvärre vet jag inte hur Europa ska få livskraftiga batteritillverkare på plats. Däremot tror jag mig veta hur man känner igen ett bolag i kris och vad som brukar känneteckna en inkompetent ledning. Exempelvis:

• Produktionsproblem
• Kvalitetsbrister
• Missnöjda kunder
• En osäker arbetsplats
• Förtvivlade anställda
• Styrelseledamöter som smiter undan
• En VD som gömmer sig

Är det rätt att använda skattepengar eller folks pensioner för att “rädda” sådana bolag? Om Northvolt ska överleva så måste mycket ändras. Förmodligen behöver det rensas rejält i båda balansräkning, ägarlista och koncernledning. //

Läs också reportaget på samma tema: Northvolts krisande storägare har kniven mot strupen: ”Stöttar ifall det blir aktuellt”