No Volt: Midsommardag och batteribubblans baksmälla

Har Sverige och västvärlden blåst en batteribubbla som nu är i färd med att spricka? Låt oss titta lite närmare på alla batterisatsningar som görs och jämföra dessa med tidigare gröna bubblor.

Varför uppstår gröna bubblor?

Ett flertal faktorer bidrar gemensamt till att gröna bubblor uppstår. Offentliga medel i form av billiga krediter och bidrag kortsluter risktänkandet i näringslivet. Opportunister och bidragskapitalister flockas till syltburkarna, men även seriösa aktörer börjar agera vårdslöst eftersom någon annan tar en så stor del av risken.

Kring all offentlig finansiering skrävlas det också en hel del från politiskt håll. Band klipps, kameror smattrar.

När den politiska makten ger skattemedel till den ekonomiska eliten i samhället vågar få nagelfara det som sker och allmän konsensus-kultur gällande miljöfrågornas dignitiet medför att ingen ställer kritiska frågor förrän det är för sent.

Gäller ovanstående mönster även för västvärldens batterisatsningar?

Ingen risk är för stor när någon annan betalar

Inom nationalekonomin används ibland begreppet “moral hazard” om situationer där en person förvaltar pengar åt någon annan. Då förlusterna lämpas över på någon annan ökar riskbenägenheten. När företag får disponera stora mängder offentliga resurser antingen via kreditgarantier eller direkta bidrag börjar de ta alltför stora risker. Även om alla bedyrar att så ej är fallet blir det i efterhand tydligt att företag agerar vårdslöst av den enkla anledningen att någon annan betalar.

Vi ser redan idag flera exempel på batteri-haverier:

• Gävlebaserade Nilar gick i konkurs 2023, reglerade och godhetsstatuerande fonder hade i kombination med Europeiska Investeringsbanken (EIB) puttat in miljardbelopp genom åren i vad som blev accelererande förluster och brinnande batterier.
• Göteborgsbaserade Aelion satsade på batterisystem till fordon, efter en dispyt kring en stororder hamnade bolaget i akut likvitetsbrist och gick i konkurs nyligen.
• Blackstone Technology i Tyskland skulle 3D-printa batterier, det funkade inte och man gick i konkurs 2023.
• Svenska ellastbilsbolaget Volta Trucks gick i konkurs i oktober 2023, efter att deras amerikanska batterileverantör Proterra hade kastat in handduken tidigare samma år.
• Britishvolts konkurs är ett exempel på hur även oseriösa aktörer flockas runt de offentliga pengarna för att leva loppan på andras bekostnad.

Är dessa undantag eller kommer fler batteribubblor brisera?

Politisk logik framför ekonomiska och tekniska realiteter

Fordons- och batteriexperten Wolfgang Bernhart på Roland Berger säger till Svenska Dagbladet att det finns betydande drag av nationalism bakom batterisatsningarna i världen: “Det är som om varje land absolut skulle ha sin egen jättefabrik”

Redan för något år sedan fanns det planer för 40 batterifabriker bara i Europa.

När alla skall ha en egen jättefabrik riskerar resultatet förstås att bli ett kroniskt överutbud. I BloombergNEF Electric Vehicle Outlook uppskattas att utbudet på batterier kommer vara fem gånger större än efterfrågan redan mot slutet av år 2025. Följden av detta kan bara bli branta prisfall och mördande konkurrens.

Om bolag som Northvolt får ordning på produktionen är detta absolut ingen garanti för lönsamhet. Batterier är redan idag lågmarginalprodukter och såväl Sverige som Europa ligger långt efter Kina. När stora investeringar inte går med vinst måste någon annan stå för kapitalkostnaderna, förr eller senare.

Betydande offentlig finansiering av Northvolt

Inom ramen för ett EU-program har 2,9 miljarder euro fördelats över 42 olika bolag. Dessa medel matchas sedan i regel av lokala och nationella budgetar. Finansieringen av Northvolt har också i betydande utsträckning varit offentlig:

• 52 miljarder kronor i gröna lån aviserades i feburari 2024. 
• 11 miljarder kronor i lånegarantier för att bygga en fabrik utanför Hamburg.
• Lån i flera omgångar från EIB om totalt 942,6 miljoner euro. 
• Bidrag från EU:s batteriprogram genom Energimyndigheten, samt pengar från Tillväxtverket.

Konsensus-kultur och politisk varmluft

Invigningar och aviseringar om jättefabriker medför ofta att politiker skrävlar för fullt gällande alla positiva effekter.

“Vi är på väg att bli en supermakt i batterier”, kommenterade dåvarande näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) Northvolts satsning i Borlänge. I onsdags meddelade Northvolt att denna satsning inte blir av. När planerna presenterades 2022 talades det om 1 000 nya jobb.

Problemen hopar sig i Skellefteå

Samma vecka som Northvolt meddelade att Borlänge-satsningen läggs ner aviserades att BMW tar tillbaka sin miljardorder från Northvolt på grund av alla förseningar.

Dagens Industri rapporterade också i veckan om det tredje dödsfallet vid Northvolts anläggning och att polisen påbörjat en utredning.

Det är sedan tidigare känt att bolaget haft produktionsproblem samt höga produktionskostnader och förluster på 31 miljoner kronor per batteri. Förlusten under de första tre kvartalen 2023 uppgick till svindlande 11 miljarder kronor.

Ännu en grön bubbla?

På en resa genom etanolhaverier, biogashärvor, urladdade batteriprojekt och förlustmaskiner inom vindkraften har jag försökt att gå bortom enskilda exempel och istället identifiera orsaker till att gröna bubblor skapas.

I korthet har jag identifierat fem faktorer som gemensamt ger upphov till gröna bubblor:

1. Offentliga medel såsom kreditgarantier och bidrag gör att företag agerar vårdslöst och tar för stora risker. Ingen risk är för stor när någon annan betalar.
2. Särintressen påverkar politiken till sin fördel.
3. Den politiska makten saknar kunskap om teknikens utveckling.
4. Den politiska logiken handlar mer om positiv publicitet än om ekonomiska och tekniska realiteter.
5. Det skapas en konsensuskultur där ingen ställer kritiska frågor, förrän det är för sent. När politiker skickar ner skattemedel i privatkapitalistiska fickor i utbyte mot positiv medial uppståndelse saknas i regel ifrågasättande röster. Av rädsla att bli utpekad som “klimatförnekare” viker sig kritikerna såväl inom akademin som i media.

Dessa fem faktorer är inte ideologiska ställningstaganden utan ett försök att förklara varför satsningar på så kallad grön omställning inte har fungerat historiskt. Genom att sedan skärskåda pågående projekt med utgångspunkt i dessa faktorer blir det förhoppningsvis möjligt att bättre förstå vilka satsningar som riskerar att misslyckas.

Den som tar sin utgångspunkt i ovanstående fem faktorer och genomför en fördjupad analys av det senaste decenniets batterifest kan nog bara komma till en slutsats: att midsommardagen 2024 kanske är rätt tidpunkt att börja tala om en briserande batteribubbla och en grön baksmälla.