Molenius: Rör inte vår svenska krona – vi har redan gett bort för mycket makt

Sveriges riksbank är en av garanterna för ett fortsatt fritt och oberoende Sverige. Med en egen centralbank har vi alltid ett eget handlingsutrymme, anser gästkrönikören Henrik Molenius.
Rör inte vår Riksbank och rör inte vår svenska krona, skriver Henrik Molenius.
Rör inte vår Riksbank och rör inte vår svenska krona, skriver Henrik Molenius. Foto: Thanassis Stavrakis / AP / TT

Nu har återigen en kampanj börjat för att Sverige ska ansluta sig till euron. Vi är många som vill delta i debatten.  

Dagen när den fasta växelkursen försvann 

Torsdagen den 19 november 1992 på eftermiddagen, klockan 14.30, skedde det vi hade fruktat. Efter ett mycket kostsamt försvar gav Sverige upp, och kronan fick flyta fritt emot andra valutor. Alla vi som då arbetade med räntor och valutor fick konstatera att det ”officiella” Sverige hade haft alldeles fel, och att de som varit ”lojala” med Sverige och trott på den fasta växelkursen fick betala ett mycket högt pris när kronan släpptes. Många av de konkurser som kom i spåret av de dåliga tiderna i början av 1990-talet, var en direkt följd av den svenska devalveringen. Lån i utländsk valuta var mycket vanligt i början av 1990-talet. 

Min personliga lärdom var att alla makroanalyser i princip var fel (som sa: fast valuta för evigt), och att endast ett fåtal personer hade både kompetens och framför allt ryggrad att säga som det var. Det vill säga att försvaret av den svenska kronan var meningslöst. Vi var många som drog slutsatsen att Sverige aldrig mer ska ha en fast växelkurs.  

Sverige är i grunden ett otroligt bra land, men har en förmåga att med viss regelbundenhet ställa till det för sig. Så var det verkligen under 1980-talet fram till devalveringen i november 1992. Under och efter krishanteringen tog vi i Sverige ett antal kraftfulla beslut och åtgärder för att anpassa oss till verkligheten. Detta har vi delvis nytta av än idag. Utefter vägen har vi dock skapat nya problem. 

Svag krona 

Vi får nog den svenska krona vi förtjänar. Det finns sannolikt många anledningar till att vi nu upplever en svag krona. Den svaga kronan är resultatet av många små som stora faktorer. Så här i efterhand finns ganska många större faktorer som vi kunde ha hanterat bättre de senaste 20-30 åren. En lätt och enkel lösning är dock att Riksbanken helt enkelt höjer styrräntan snabbare och högre. Det skulle, allt övrigt lika, ge en starkare krona. 

Efter devalveringen 1992 gick vi från svag till klart positiv bytesbalans. Sverige toppade bytesbalansen år 2004 med cirka +7% av BNP. En iakttagelse sedan dess är att när bytesbalansen försämras (till exempel 2018), så försvagas den svenska kronan, och vips så är ordningen återställd. Om bara den svenska exporten fungerar, så har vi hittills kunnat hantera övriga problem.   

Sverige har som sagt en förmåga att ställa till det för sig, och viktiga aktuella faktorer är skuldsättning hos både hushåll och företag, samt den omfattande kriminalitet som numera präglar Sverige. Den så kallade Sverigebilden, som vi vårdade så länge, har försämrats på egna meriter av en bister verklighet. Ränte- och valutahandlare i olika länder, och alla vi andra, ser dagligen nyheter om till exempel överlagda mord, som i Sverige numera kallas ”skjutning”. Vi skulle ju kalla en spade för en spade, eller… 

Farligt för Sverige

Jag tror många företag skulle kunna anpassa sig till euron, men jag anser att återigen införa en fast valuta vore direkt farligt för landet Sverige. Många av dagens stora problem kommer att ta många år att lösa (om de ens går att lösa?) och om inte svenska kronan får vara ”differensen” i den svenska ”ekvationen”, så kommer den att istället bli massarbetslöshet, konkurser och annat elände för vanligt folk. 

Kronans utveckling kommer dock att svänga även i framtiden. Med hyggligt stor sannolikhet går vi in i en lågkonjunktur, och hur den kommer att te sig avgörs av bland annat energipriser. Sverige befinner sig sannolikt i en bättre situation gällande energi, jämfört med centrala Europa, så vem vet hur kronan står efter denna vinter?  

Euron och framtiden? 

Euron är inte ett ekonomiskt, utan ett politiskt projekt. Det var Frankrikes dåvarande president Francoise Mitterrands krav för Tysklands återförening. Underförstått skulle en gemensam valuta vara positiv för framtida fred mellan de historiska antagonisterna Frankrike och Tyskland.  

Många ekonomer (till exempel Milton Friedman) har historiskt uttryckt skepsis kring euron, eftersom det finns uppenbara problem inför framtiden. Länderna inom euron och övriga Europa är väldigt olika. Det kan man enkelt se i statistik över exemplevis inflation, ekonomisk tillväxt, befolkningstillväxt, demografi och enhetskostnad (Unit Labour Costs). Att euron fortfarande håller ihop kan till exempel bero på att några länder (läs Tyskland) lånat ut stora belopp inom ramen för Target 2 (Tysklands fordran var 1 056 miljarder euro per 31 augusti 2023, motsvarande 26% av landets BNP), och att politiker och centralbankschefer varit ”all in” eller ”to do whatever it takes to preserve the euro”. 

Italiens premiärminister Mario Draghi.
Mario Draghi skulle göra vad som än krävdes. Foto: Alberto Pizzoli/TT

Det låter lite väl enkelt att en hel kontinent med väldigt olika historia, förutsättningar och framtid ska ha samma fasta valuta och helst samma ränta. Studerar man ekonomiska kartor, till exempel BNP per capita, så finns det en tydlig urbanisering av BNP per capita och tillväxt till särskilda områden i Europa. Av en händelse är de också ekonomiska centra. Många områden, så där 80–90% av Europas geografiska yta, kommer med hyggligt stor sannolikhet att ha en svagare ekonomisk utveckling än dessa centra. Vi har egentligen samma problematik i Sverige, med fokus på några centra, men samma ränta vid Stureplan i Stockholm som i Dorotea. Det blir inte bättre i ännu större skala.     

Ett fritt och oberoende Sverige

Våra förfäder har slitit, slagits och dött för ett fritt och oberoende Sverige. Vi har nyss hyllat Gustav Wasa som Sveriges moderna urfader. Därför är det med stor ironi som ett antal personer vill, allra helst utan folkomröstning, lämna över ytterligare makt från det svenska folket till Bryssel och Frankfurt. Vi har redan lämnat mycket av vår makt till EU. Och det känns också många gånger som om vi i Sverige ständigt hämmas av vad andra (främst EU) tycker eller tänker i olika frågor. Det gäller även om det är våra helt egna frågor. Vi är i grunden ett fantastiskt land och ska aldrig känna oss nedtryckta eller ifrågasatta. 

Nu verkar en ny process ha börjat där personer vill ge upp vår egen penningpolitik. Sveriges Riksbank är en av garanterna för ett fortsatt fritt och oberoende Sverige. Med en egen centralbank har vi alltid ett eget handlingsutrymme. 

Rör inte vår Riksbank och rör inte vår svenska krona.   

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank. 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor