Molenius: Festen fortsätter för storbankerna – 150 miljarder i vinst 2024

Räntenettot för de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea höll sig bra även under Q3 2024. Det sammanlagda räntenettot för de fyra storbankerna var 56,5 mdr kr, som endast är 3,5 mdr kr eller -5,8% lägre än det som verkar vara räntetoppen för denna gång på 60 mdr kr (Q4 2023).

Räntenettot är den helt avgörande faktorn för bankernas rekordresultat under 2023 och 2024, och den viktiga faktorn är räntenivån.

Provisionsnettot har dock kompenserat för det något lägre räntenettot, och summeras ränte- och provisionsnetton var det 78,7 mdr kr och 2,1 mdr kr lägre än toppen Q4 2023. Rörelsens kostnader har ökat till cirka 37,5 mdr kr, vilket är en ökning på tre år på cirka 10 mdr kr per kvartal eller +39% (27 mdr kr Q3 2021). Även svenska banker har således fått märka av en klart högre prisnivå för rörelsens kostnader.

Balansräkningarna växer

Kreditförlusterna är fortsatt på historiskt låg nivå. De samlade kreditförlusterna var 1,1 mdr kr, vilket ska ställas emot en utlåning till allmänheten på 10 366 mdr kr. Även om kreditrisker i form av framför allt steg 3 har ökat till 60,7 mdr kr, så är kreditrisker i storbankerna fortsatt hanterbara.

Dessa kreditrisker ska ställas emot totala reserveringar på 34 mdr kr och en fortsatt stark intjäning på årsbasis om 155,8 mdr kr på sista raden efter skatt.

De fyra storbankernas balansräkning fortsätter att växa, men numera i en lägre takt. Per september 2024 ökar totala balansräkningar på årsbasis med 146 mdr kr eller +0,8%. Fordran på centralbanker har under samma tid ökat med 115 mdr kr och motsvarar cirka 15% av storbankernas totala tillgångar.

Festens baksida

Festens baksida är bankernas tillväxt.

Summa in- och utlåning till och från allmänheten är per september fortsatt något negativ. Vi har nu haft ett drygt år i Sverige med negativ tillväxt. I Sverige är inlåning i banker och penningmängd nästan samma sak, därför har minskning av inlåning sannolikt varit nödvändig för att få ner inflationstakten (tänk Milton Friedman).

När inlåning minskar i banker påverkar det mentalt även utlåning. En positiv börs har dock genom fonder, försäkringar och mer transaktioner till viss del kompenserat en stillastående in- och utlåning.

Under 2022 ökade utlåning till allmänheten i Sverige med 520 mdr kr eller cirka 8,7% av Sveriges BNP. Under 2024 års första nio månader har utlåning till allmänheten ökat med 50 mdr kr, alltså en rejäl inbromsning av tillflödet av krediter från det finansiella systemet. Denna inbromsning borde ha en betydande effekt på den svenska ekonomin. Vi lever ju också fortsatt i en kreditdriven ekonomi.

Det finns dock tillväxt för in- och utlåning i Sverige. Bäst på inlåning är banker som SBAB med +24% på årsbasis, och högre ligger även banker som Norion (+15%) och TF Bank (+14%). De senare ökar dock inte i Sverige.

Norions ökning under 2024 är helt i Euro (motsvarande +3,6 mdr kr i SEK), och TF Bank har endast 152 Mkr i Sverige av total in- och upplåning på 21 641 Mkr eller mindre än 1%. Den stora inlåningen har TF Bank i Tyskland, medan den stora ökningen under 2024 kommer från Nederländerna och Irland, sannolikt via så kallade inlåningsplattformar.

Avkastningen fortsatt hög

Högst tillväxt för utlåning har framför allt banker med ”flow” på inlåning, till exempel ovan nämnda TF Bank och Norion samt banker som Avanza och Skandiabanken. TF Bank minskar sin utlåning i Sverige, men fortsätter att öka utomlands. Den största utlåningen är i Tyskland, Norge och Finland. Skandiabanken med fokus på Sverige ökar sin utlåning med 10 mdr kr eller +10% på ett år, och inlåning med cirka 5 mdr kr eller cirka +10%.

Även sparbankerna går fortsatt starkt under 2024, och utvecklingen liknar den för storbankerna. Sparbanken Skåne, som är den största sparbanken i Sverige, har till exempel ett K/I-tal på årsbasis på 0,39, vilket är bättre än samtliga de fyra storbankerna. Bank handlar inte bara om storlek, utan också om andra faktorer.

Det verkar som avkastning på eget kapital hade sin topp under Q1 2024 med 16,9% och var per Q3 2024 fortfarande på historiskt höga 16,2%. Avkastning på eget kapital försämras något beroende på att eget kapital ökar mer (+2,6% på årsbasis) än periodernas resultat efter skatt (+1,1% på årsbasis).

Stjärnorna inom sektorn

Banksektorns stjärnor under senare år är dock Nordnet och Avanza. De har under många år haft mycket hög tillväxt inom sparande, vilket gett banksektorns bästa nyckeltal gällande t.ex. avkastning på eget kapital (37 – 38% på årsbasis) och K/I-tal (0,31 – 0,34 på årsbasis).

Nyckelfaktorer för dessa framgångar är nöjda kunder, skalbarhet och mycket små kreditförluster. Avanza har haft kreditförluster under perioden 1997 – 2023 på endast 15 Mkr, vilket motsvarar 0,009% av utlåning till allmänheten. Detta är naturligtvis bäst i Sverige.

Även solen har ju fläckar brukar det heta. Banksektorn i Sverige går emot ännu ett mycket lönsamt år. Under 2023 var det fem svenska banker (av totalt 88 banker) som gick med förlust; Klarna Bank, Marginalen Bank, Ikano Bank, JAK Medlemsbank samt Qred Bank. Under 2024 har samtliga dessa fem banker fortsatt att göra förlust på sista raden, enligt senast tillgängliga delårsrapport.

Årets vinster: 150 miljarder

Flera kreditinriktade banker fortsätter också att öka sina risker i utlåningen. Med tanke på den högre räntenivån (dock historiskt normal) och allt sämre konjunktur ska man kunna se effekter även i bankernas böcker. I några bankers böcker ser man ökade risker i form av steg 3. I banker som t.ex. Noba, Norion, TF Bank och Resurs ökar riskerna i steg 3 mer än resultatet på sista raden på årsbasis.

Smolken är att Riksbanken sänker styrräntan, även om det gått mer sakta än många hoppats. Precis som räntehissen var gynnsam uppåt, lika missgynnsam kommer räntehissen vara nedåt. Olika former av mätning av prisutveckling är just nu gynnsam för Riksbanken, och av framförallt konjunkturella skäl kom nu en ytterligare sänkning med 0,50 procentenheter. Detta kommer att påverka bankernas resultat under 2025.

Prognosen är att 2024 blir ännu ett historiskt mycket bra år med ett resultat på sista raden efter skatt på cirka 150 – 155 mdr kr för de fyra storbankerna. Börsen värderar de fyra storbankerna till cirka 8 gånger årsvinsten efter skatt, och marknaden verkar därmed se ett lägre räntenetto komma.

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.