Krönika Valutor
Martin Enlund: Sluta låtsas – svenska kronor är inte riktiga pengar
Om sanningen ska fram hade investerarlegenden Hugh Hendry en poäng när han nyligen sade att “centralbankirer inte förstår pengar, de låtsas bara”. Men innan man klandrar detta nutida prästerskap för dess tillkortakommanden kan man konstatera att få av oss tycks begripa pengar. Prästerskapets tillkortakommanden är dock av allvarligare slag, inte minst då de numera sitter på hästar så höga att de skymmer solen.
Pengarnas väsen förtjänar dock att diskuteras. Alla måste förhålla sig till dem. Centralbanksbyråkrater hastar fram med införandet av centralbanksvalutor (CBDC:s), vilket kan leda till radikalt annorlunda “pengar” – kanske en större förändring än när kronan kopplades loss från guldet.
ANVÄNDS SOM VAPEN
Det finansiella systemet är också satt i stor förändring, på grund av skyhöga skuldbördor och då det i allt högre grad används som vapen. Mitt i alltihopa finns Bitcoin och kryptovalutor som många har svårt att begripa sig på. Men dessa svårigheter bottnar sig nog delvis i bristande förståelse kring pengar som fenomen.
Den sedvanliga ekonomförklaringen är att något måste uppfylla tre villkor för att utgöra pengar:
- Det ska kunna gå att betala med
- Priser ska vara angivna i dess enheter samt
- Det ska lagra värde över tiden.
Är dessa tre villkor uppfyllda för den svenska kronan idag?
- Som betalningsmedel: visst fungerar det smidigt att blippa kortet i matbutiken, men när lyckades ni betala med kontanter senast? Kontanter uppfyller inte det första kriteriet väl. Kontanter är alltså ej pengar. Om strömmen går kommer kronorna på kontot att sluta vara pengar eftersom kassasystemen ej kommer att fungera.
- Som enhetsmått: visst anges priserna åtminstone i Sverige i kronor.
- Som värdebevarare: med Riksbankens inflationsmål på 2% innebär det att kronors köpkraft halveras i värde på 35 år. Med en KPIF-inflationstakt på 9%, vilket var det uppmätta utfallet för augusti månad, halveras köpkraften redan efter åtta år. Det går även att konstatera att bostadspriserna i Stockholm har fallit i mer än hundra år om man istället för att mäta i kronor mäter prisutvecklingen i guld. Detta är pikant, eftersom kronan var kopplad till guldet fram till 1914. Kanske var det detta år då kronor slutade att vara pengar på riktigt?
Tabell 1. Penningarnas kamp
Villkor | Kronor på kontot | Kontanter | Guld | Bitcoin |
Fungerar som betalningsmedel | Ja | Ibland | Nej | Sällan |
Priser angivna i dess enheter | Ja | Ja | Nej | Sällan |
Lagrar värde över tiden | Nej | Nej | Ja | Oklart |
Är pengar? | Nej | Nej | Nej | Nej |
Ovan tabell jämför kronor med guld och Bitcoin i en slags penningarnas kamp. Poängen med tabellen är att visa att pengars vara eller icke vara långt ifrån är en svartvit fråga.
VANLIGT FOLK ÄR SKURKAR – ENLIGT BYRÅKRATERNA
Vilken roll spelade det till exempel att kanadensiska lastbilschaufförer hade “pengar” på sina konton när bankerna stoppade deras möjlighet att använda dem? Då fungerade inte deras kanadensiska dollar varken som betalningsmedel eller som värdebevarare. Deras pengar visade sig inte vara pengar.
Dagens regelverksbyråkrater anser även att vanligt folk är skurkar till dess att motsatsen har bevisats: “Gunnar löste in 311 500 kronor – Riksbanken behöll pengarna” är en av många otäcka rubriker som stått att läsa under åren. Utöver att göra mig illa till mods underminerar dylika beslut kontanternas roll i samhället och därmed gör dem mindre “pengiga”.
Banksystemet har också blivit krångligare. Bankanställda kan vittna om ett bombardemang av regelverkskurser, kurser som verkar designas av energivampyrer. Företag avkrävs skriftliga berättelser och fakturakopior för att kunna motta betalningar. Krångel som gör kronor mindre pengiga.
Vi måste nog konstatera att våra kronor har rört sig långt bort från ekonomernas definition på pengar, och värre lär det bli.
EN FRÅGA FÖR SVENSKA FOLKET
Centralbankiren Neel Kashkari sade något häpnadsväckande härom månaden. Häpnadsväckande för att han sade det i egenskap av Fed-chef: “[j]ag ber hela tiden vem som helst (…) att förklara för mig vilket problem detta [CBDC:s] löser”. Han fortsatte: “[j]ag förstår varför Kina skulle göra det. Om de vill övervaka alla dina transaktioner (…) införa negativa räntor (…) beskatta kundkonton direkt (…) kan du göra det med CBDC (…) Så jag förstår varför Kina skulle vara intresserade. Varför skulle det amerikanska folket vara för det?”
Samma fråga bör ställas för det svenska folket.
Kanske gav författaren J.R.R. Tolkien en ledtråd till all denna CBDC-hast, när han till vännen C.S. Lewis ställde den retoriska frågan “vilken typ av person är mest upptagen av och fientligt inställd till tanken på att fly?” För att sedan ge det självklara svaret “fångvaktare”.
Med CBDC:s kommer “pengarna” att kunna programmeras till att bara gå att använda för vissa varor och tjänster, planeringsbyråkraterna får bestämma. Enligt den glupske chefen för “centralbankernas centralbank”, BIS, stundar därför “absolut kontroll“. ECB-chefen Lagarde förklarar från sitt väldiga torn att “[o]m det går att rymma kommer rymningsvägen att användas”. Känner du dig som en fånge än?
KRONOR ÄR INTE RIKTIGA PENGAR
Till skillnad från centralbankirerna som går omkring och låtsas att de förstår pengar, är det dags att vi andra slutar låtsas. Sluta låtsas om som att kronor är riktiga pengar. De är redan något annat.
I en värld med storskalig användning av CBDC:s kanske vi istället för pengar bör kalla dem för lydnadskuponger. Kuponger som planeringsbyråkraterna fångvaktarna kommer att kontrollera med sina gröntvättade Excelark. Eller som det står skrivet: “[o]ch det förmår alla, både små och stora, både rika och fattiga, både fria och trälar, att låta giva sig ett märke på högra handen eller på pannan (…) så att ingen får vare sig köpa eller sälja något, utom den som är märkt med vilddjurets namn.”
Det är nästan så att man börjar misstänka att Pippi Långstrump och hennes kappsäck, eller flickan Spara med sin graffiti är något på spåret, trots allt.
Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor