Krönika Elpriser
Martin Enlund: Politikerna bakom höga elpriset – började kanske med mössen
Elpriset har seglat upp som samtalsämne i Sverige, ett ämne som bjuder in till vidare analys. Jag misstänkte att jag skulle finna svaret till de höga elpriserna främst på andra delar av kontinenten, men ju mer jag grävde desto mer intressant fann jag i Sverige. Förenklat kan man påstå att den svenska energikrisen är skapad i Sverige, av svenska politiker, och har sin bakgrund redan på 1970-talet. Och det började kanske redan med elallergiska möss…
Hypotetiska hälsoeffekter stoppade ledningar
Under det sena 1970-talet förbereddes nya riktlinjer för energipolitiken, som inkluderade bland annat planer på att bygga ut 800kV-ledningar för att förbinda “vissa produktionsanläggningar” med större konsumtionsområden i Sverige. I Fälldins Motion 1978/79: 2406 stod dock att läsa att “[u]ndersökningar tyder på att dylika ledningar innebär hälsorisker för såväl människor som djur”.
Elallergi som fenomen var vid denna tid så gott som okänt. Man hade däremot börjat oroa sig för mikrovågor. FOA, dåvarande FOI, släppte exempelvis under 1978 en rapport om inverkan på möss från mikrovågor. De hänvisade till sovjetisk forskning som menade att mikrovågor kunde “inducera onormala beteendemönster”.
Hypotetiska hälsoeffekter tycks alltså ha varit en anledning till att byggnationen av 800kV-ledningar kom att stoppas i Sverige (till skillnad från till exempel i Sovjet där det uppförts 1150kV-ledningar). Ledningar som annars skulle ha medfört högre överföringskapacitet i det svenska kraftnätet, vars roll vi ska komma till.
Begränsad kapacitet i elnätet och kärnkraftsavveckling är nyckelfaktorer
Stängningen av Barsebäck hade planerats sedan mitten av 1980-talet, men det slutgiltiga beslutet dröjde till 1997. Stängningen skulle minska elproduktionen i södra Sverige och därför öka behovet av överföringskapacitet i elnätet. Barsebäcks reaktorer stängdes 1999 och 2005. Om någon fortfarande vidhåller att avvecklingen av Barsebäck och Ringhals skedde på grund av marknadskrafter bör man inte bara fundera på kärnkraftsskatten utan även fråga sig varför Miljöpartiets tidigare energipolitiska talesperson påstått att “Socialdemokraterna och Miljöpartiet bestämde att Vattenfall (…) ska fokusera på att nå vårt mål om 100% förnyelsebar energi” och att “informell styrning” använts.
Snart efter stängningen av den andra reaktorn anmäldes Sverige till EU-kommissionen. Danmark protesterade mot begränsningarna i svensk export av el under kalla dagar. “Begränsningarna hade Svenska kraftnät bland annat gjort (…) då det svenska stamnätet inte räckte till för att transportera el från norra till södra Sverige och vidare (…)”, enligt Energimarknadsinspektionen.
Några år senare lämnade EU-kommissionen ett preliminärt besked där man menade att Svenska kraftnäts agerande stred mot EU:s konkurrensregler. Det resulterade i att detta statliga bolag snabbt lovade att dela in Sverige i flera elområden (detta var dock en lösning, inte den enda möjliga lösningen…). För att förhindra diskriminering av danskar skulle man alltså börja diskriminera svenskar istället.
Stängningen av kärnkraftverken var politiska beslut. Att inte bygga ut elnätet bör betraktas som ett politiskt beslut. Att införa elområden i Sverige likaså – det hade inte behövts.
Södra Sverige kopplades ihop med kontinenten
Medan beslutet att stänga Barsebäck togs 1997, dröjde det märkligt nog till 2005 – i samband med stängningen av dess andra reaktor – innan man bestämde sig för att öka överföringskapaciteten till södra Sverige. Sydvästlänken kom i bruk under 2021, men bidrar bara till att jämna ut prisskillnaderna mellan elområde tre (Stockholm) och fyra (Malmö). Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige består. Under fjolåret passade man även på att förnya en ledning som “säkerställer att viktiga förbindelser som (…) Baltic Cable kan användas fullt ut”, en kabel som används bland annat för att exportera el från södra Sverige till Tyskland.
Istället för att förstärka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige har man alltså byggt kablar för att koppla samman Sverige med kontinenten, exempelvis Baltic Cable med Tyskland.
Tack vare politiska beslut har södra Sverige kommit att integreras med Danmark och Tyskland, snarare än med resten av Sverige.
Kanske vissa “onormala beteendemönster” vore välkomna?
Utan bristande kapacitet i det svenska elnätet, utan införandet av elområden, utan nedläggningen av planerbar energi i form av kärnkraft, och utan större kapacitet för export till grannländerna hade elprisutvecklingen i södra Sverige varit annorlunda.
Men historien är inte slut. Skattesubventionerade serverhallar skjuter idag upp som svampar ur marken (hallar som kan förbruka lika mycket el som “en mellanstor svensk stad” – bara Microsoft har tillstånd att bygga 15 stycken i Gävletrakten). Elektrifieringen av fordonsflottan och av industrin accelererar. Bara LKAB:s teknikskifte kan kräva en tredjedel av all el som produceras i Sverige. Den gröna omställningen sker bak-och-fram: elefterfrågan stimuleras tidigare och mer än utbudet – speciellt det planerbara.
I EU är Sverige mot att naturgas räknas som förnybart i den så kallade “taxonomin” (regelboken som definierar gröna och hållbara investeringar). Detta är litet märkligt, eftersom Sverige länge slogs i EU för att torv skulle klassas som förnybart. Tyskland vill förhindra kärnkraft. Om Tyskland med flera får sin vilja fram kommer taxonomin att medföra högre elpriser. Om en vinter blir som 1985-87 går det inte att utesluta att svenska hushåll får känna av ett fördubblat elpris, kanske till och med cyklisk avstängning av vissa områden, som skett i Kalifornien.
Det finns hopp. Då den svenska energikrisen till stor del är skapad i Sverige och av svenska politiker kan den också lösas här. Till skillnad från FOA:s stackars möss kanske nya och “onormala beteendemönster” på Helgeandsholmen vore att välkomna, åtminstone jämfört med det spår som man slog in på för 40 år sedan.
Martin Enlund, oberoende analytiker. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor