Martin Enlund: Öka din avkastning – genom att strunta i åsiktskorridoren

Nyligen fick jag frågan varför jag hade ökat mina innehav inom vissa sektorer: informationen som hade föranlett mina beslut måste väl ändå vara inprisad eftersom marknaden är effektiv, sade min bekant. Nu skulle jag kunna spilla åtskilliga kröniketecken på att redovisa akademikernas olika definitioner av marknadseffektivitet. Men det tänker jag inte göra.

ValutorKrönika

Martin Enlund: Sluta låtsas – svenska kronor är inte riktiga pengar

Utarmad information till investerare

Istället tänker jag hävda att marknaden, åtminstone delar av den, förmodligen har blivit mindre effektiv på grund av ett förändrat informationslandskap. Många känner nog till begreppet allmänningens tragedi som innebär att gemensamt nyttjad jord tenderar att överanvändas och förorenas, och så vidare. Dagens informationslandskap har också karaktären av en allmänning. Jag vill nu påstå att den information som kommer den gemene investeraren till del har blivit mer begränsad (reducerad flora) och mindre värdefull (jorden har utarmats), och detta av flera skäl:

• Till att börja med kan det noteras att regleringar har gjort analysverksamhet mindre lönsamt för bankerna. Detta har lett till ett skifte av analysresurser från säljsidan (banker) till köpsidan (fonder). Eftersom köpsidan sällan delar med sig av sina rapporter publikt blir informationsallmänningen därför mindre frodig.
• Efter många skandaler har företag blivit ängsliga för ryktesrisker. Det är bara perceptionen som spelar roll, inte de faktiska händelserna: även om du har rätt har du fel om någon tungviktare upplever det så. Puritanska regelverksbyråkrater energivampyrer har också getts fri lejd i framtagandet av regler och begränsningar av vad anställda får säga, publikt, privat, ja, överallt. Informationsallmänningen blir mindre bevuxen.
• De sociala kostnaderna har också ökat. Ett mikroexempel är när jag fick höra “värst vad du kan mycket om det här då!” apropå en fråga som var högaktuell för ett gäng år sedan. Att kunna för mycket är dock inget som håller mig vaken om natten, men när individer även får sin mentala hälsa ifrågasatt på grund av prognoser, eller blir anklagade för att underminera förtroendet för myndigheter på grund av frågor om inflationen, bör det inte komma som en överraskning att många väljer tystnadens väg – åtminstone utanför lyckta dörrar. Det kunde förvisso varit värre: på Tigranes den andres tid lät man skjuta budbärarna. Informationsallmänningen torkar hursomhelst upp även idag.
• Vissa frågor – inte sällan de mest aktuella – upplevs ibland som så riskabla att även de främsta bedömarna låter bli. En investmentbank valde för flera år sedan att censurera en rapport om konsekvenserna från den gröna omställningen, då dess slutsatser bedömdes kunna vålla ramaskri (det vill säga ryktesrisker). Nu, flera år senare och mitt i en energikris, har dylika frågeställningar börjat bli mer rumsrena.
• I våras var farhågor om ett nedstängt elnät en högerextrem konspirationsteori, för att bara några månader senare ha blivit en legitim frågeställning. “När du är ett steg före mängden är du ett geni. När du är två steg före, är du en galenpanna”, för att citera Shlomo Riskin. Hela samhället hade sannolikt kunnat tjäna på ett öppnare debattklimat. Media hade kanske även upplevts upplevts som hederligare om det inte varit för dylika tvära kast.
• Ett annat nutida exempel är hur den briljante geopolitiska tänkaren John Mearsheimer som förutspådde kriget i Ukraina har anklagats för att gå i Putins ledband. Man har även försökt få honom censurerad av sitt universitet. Vad betyder det för informationsallmänningen och för den delen för marknadens effektivitet om de analytiker och bedömare som har mer rätt an andra blir satta i frysboxen eller demoniseras som Putinverstehers av sina branschkollegor? Knappast något positivt.

ENDAST ICKE-KONSENUS ÄR VÄRDEFULL INFORMATION

Om de av mer fritänkande natur censureras, avplattformeras eller till och med avskedas, så återstår bara en ren konsensusgegga där alla tycker likadant. Och visst är det skönt att tänka likadant tillsammans, det är inte bara bekvämt, det är rent av ett privilegium.

GlobaliseringKrönika

Martin Enlund: Centralisering ger makt till fel människor

Men när bara konsensusinformation återstår finns faktiskt ingen riktig information kvar. Den en gång så frodiga informationsallmänningen har förvandlats till en öken.

Som alla risktagare vet är det bara när något oväntat händer – eller uttrycks – som “det händer något”. Om någon säger att solen kommer att gå upp i morgon, hur värdefull – hur informativ – är den utsagan? Inte alls, utifrån Shannons informationsteori. Jämför till exempel med utsagan “nästa år blir det energiransonering”.

Det är bara överraskningar, det nya, det oväntade, det som är icke-konsensus, som tillhandahåller riktig och värdefull information.

VAD BLIR DET I ALFA?

Det är förstås tillspetsat att påstå att hela informationsallmänningen har förvandlats till en öken. Så är det förstås inte. På sociala medier gäller delvis andra regler. Även här kan man dock konstatera att läget är problematiskt på grund av ogenomskinliga censurorgan (vilka konton raderas?), dunkla algoritmer (hur väljs informationen som kommer dig till del?), bot- och trollarméer som förorenar (botaktivitet bedöms ha framkallat ångest under början av kriget i Ukraina), men också politisk inblandning (till exempel påtryckningar från FBI).

CentralbankerKrönika

Martin Enlund: Vill vi ge byråkraterna totalitär makt via centralbanksvalutor?

För placerare som vågar tänka fritt, som vågar gräva där inga andra gräver, där finns det hursomhelst avkastning att hämta, kanske mer än någonsin. Och speciellt där åsiktskorridoren (kartan) avviker som mest från verkligheten. Som datorlegenden Alan Kay sade: “ett nytt perspektiv kan vara värt 80 IQ-poäng”. Vad blir det i alfa?

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken.