Manner: Snart är pandemin bakom oss – Riksbanken orkar ej stå fast

Med tre sprutor i kroppen och en genomgången covid med två dagars förkylning ser jag för personlig del fram emot 2022. ”Normalisering” är det ord jag närmast tänker på när jag försöker se in i framtiden. Förvisso, normalisering för mig kan för andra betyda en helt annan verklighet än den de är vana vid. Tidsperspektivet är avgörande. Som vanligt saknas dock inte osäkerhetsfaktorer och gissningsvis kommer mina framtidsspaningar komma på skam i flera avseenden, det hör till jobbet. 

PANDEMIN ÄR BAKOM OSS EFTER Q1

Först och främst tror jag att vi i vår del av världen kan lämna pandemin bakom oss efter Q1 2022. Finansmarknaderna har till stor del redan börjat göra det. Smittspridningen är explosionsartad med Omikron-varianten men symptomen hos vaccinerade är mindre allvarliga än vid tidigare varianter. Att jag själv blev smittad två veckor efter tredje sprutan visar väl på att virusvarianter utvecklas precis som de flesta virologer förutsett; de blir alltmer smittsamma men mindre farliga, helt enligt Darwinistisk lära.

Virus vill ju också leva vidare och att döda sitt värddjur är i längden ingen lyckad strategi. Tjänstenäringar kan därför se fram emot en revansch under en större del av året oavsett om det gäller kultur- eller idrottsevenemang, restauranger och resebranscher. Varubranschen kanske får stå tillbaka något när tjänstekonsumtionen ökar.  

NORMALISERING VÄNTAR

Räntor och penningpolitik håller också på att sakta normaliseras. Flera centralbanker har under 2021 redan höjt styrräntorna och marknadsräntor klättrar stadigt upp allteftersom inflationen överraskar på uppsidan. Räntemarknaden har redan diskonterat fyra höjningar från den amerikanska centralbanken Fed under 2022. Ränteskräcken har sent omsider nått aktiemarknaden under inledningen av året. Riksbanken och ECB har ännu inte visat några tecken på att agera.

I Sverige har vi just nu den högsta inflationen på nästan 30 år – strax över 4 %. Att inflationen faller tillbaka under året får man utgå ifrån. Pandemieffekter och tillfälligt höga energipriser, framförallt elpriser, kommer så småningom trilla ur inflationstakten. Men hur mycket inflationen faller tillbaka är kärnfrågan. Företagens prisplaner indikerar att en hel del prishöjningar ligger framför oss.

CentralbankerArtikel

Manner: Negativa realräntan ökar riskerna i systemet

Komponentbrister och utbudsproblem ligger kvar i ekonomin under stor del av innevarande år. Leverantörskedjor är hårt stressade. Producentpriserna steg nästan 20% på årsbasis under förra året och råvarupriser ligger kvar på höga nivåer. Många företag har aviserat prishöjningar under kommande år. Livsmedelspriserna lär också gå upp. Även löneutvecklingen är en uppsidesrisk. Än så länge ser vi inga tecken på att lönerna har ökat i någon större omfattning. Men trots en förhållandevis hög arbetslöshet – runt 7 % – lider stora delar av näringslivet av arbetskraftbrist. Arbetskraften som står till förfogande saknar ofta det CV som arbetsgivarna eftersträvar; en brist på kompetent/kvalificerad arbetskraft. Dessutom verkar politiker vara beredda på att höja inkomstnivåer inom vissa samhällsfunktioner, något som nu debatteras bland arbetsmarknadens parter. 

Inflationsförväntningarna blir därför en viktig parameter för Riksbanken att hålla koll på. De kommer påverka lönekraven hos såväl arbetstagare som fackföreningar. Precis som mina kollegor på banken tror jag inte Riksbanken orkar stå fast vid sin prognos om en första räntehöjning först 2024. Mina makrokollegor tror på två räntehöjningar 2023. Jag skulle inte bli förvånad om vi ser en redan i år. Marknadsräntor indikerar också detta.

ENERGIPRISER DRIVER INFLATIONEN 

Högre energipriser utgör idag en stor del av den inflationsuppgång vi sett.  Här är det svårare att gissa om framtiden. Dels är vi mitt i en energiomställning från kolvätebaserad energi mot förnybar energi. Generellt gör det konsumenter mer elberoende, och mer elpriskänsliga.

Geopolitiken ställer också till det. Ryssland är en av de största leverantörerna av gas till den europeiska kontinenten och just brist på rysk gas har delvis tryckt upp gaspriserna – och därmed elpriserna – i Europa till rekordnivåer vilket spillt över på elpriserna i Sverige också. Oroligheter på arabiska halvön i kombination med minskade investeringar inom oljesektorn och en post-pandemisk efterfrågan har lett till att oljepriserna är de högsta på sju år. Dieselpriser i Sverige är på all-time-high. Kärnkraftsdebatten har kommit som ett brev på posten och EU-taxonomin klassar såväl naturgas som kärnkraft som acceptabla energislag under övergångsperiod. Om Nord Stream 2-pipelinen (rysk gas till Tyskland/Europa) tas i bruk eller ej ligger just nu delvis i president Putins händer och beror på hur den säkerhetspolitiska situationen i Europa utvecklas.

På kort och medellång sikt finns det nog skäl att tro att energipriser överlag kommer vara fortsatt höga även om elpristopparna förhoppningsvis sett sina högsta nivåer.   

AW:S PÅ TEAMS LOCKAR INTE

Geopolitiken är dock dolt kort som ligger kvar på bordet.  Ofta brukar det lösa sig men just nu är den mer konfrontativ än på länge, inte minst i Europa. President Bidens usla opinionssiffror på hemmaplan och ett Kina som utmanar på en annan front i kombination med ett spretigt EU utan Storbritannien gör insatserna ovanligt höga och utgången oklar. Inte ens jag vågar gissa.  

Vilka trender kommer överleva pandemin?  Jag gissar att jobba-hemma trenden överlever om än i mindre omfattning; 1–2 dagar i veckan där arbetsgivaren tillåter. Även den ökade internet-handeln har kommit för att stanna. Viss tillbakagång till butikerna kanske kommer – om butiken finns kvar…Även det minskade affärsresandet är en trend som kommit för att stanna. Digitala möten är både kostnads- och miljöeffektiva om än inte så roliga alla gånger. Kanske kan man också hoppas på en trend där vi i allmänhet träffas och har lite roligt oftare än förr.  Jag går i alla fall inte igång på digitala kick-offs eller afterwork på Teams. 

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.