Manner: Kapten Ingves närmar sig segelbyte på Riksbanksbåten

För många år sedan tillbringade jag mycket tid på havet som besättningsman på olika kappseglingsbåtar. Jag var ingen direkt framstående seglare men var stark och köttig så jag fick slita vid vinscharna och agera rörlig barlast. Som barlast på rejlen fanns det gott om tid att studera hur andra båtar agerade på havet. Vilken höjd och fart de hade, om de slog mot ett fördelaktigt vindskifte eller om de förberedde sig för olika manövrar. Inte minst vid väderskiften var det lärande att se vad medtävlarna gjorde, och inte gjorde, för att få bästa förutsättningar inför resten av seglingen.

Väder är lite som ekonomi, ingen exakt vetenskap. Erfarenhet och kunnande räcker långt men man måste alltid vara beredd på det oförutsägbara. Att ställa om en båt från lättvind till hårdvind, skifta segel och byta kläder tar sin tid och stör koncentrationen ombord. Hårdvindssegel i lättvind gör att man tappar fart, lättvindssegel i hårdvind kan få båt och segel att gå sönder.

FULL FART PÅ PENNINGPOLITISKA HAVET

Timing är lika viktigt på kappseglingsbanan som i penningpolitiken. Agera för tidigt så kan du döda farten både i båten och i ekonomin, agera för sent så kan båten haverera och ekonomin överhettas. 

RiksbankenKrönika

Manner: Snart är pandemin bakom oss – Riksbanken orkar ej stå fast

Just nu är det full aktivitet hos de olika centralbankerna på det penningpolitiska havet. Precis som under en riktig havskappsegling agerar centralbanksbesättningar från olika länder på olika sätt. Erfarenheter och spelplaner skiljer sig åt och man läser vädret på olika sätt.

Kvarhängande pandemieffekter har påverkat utbudssidan genom logistiska störningar och ihållande komponentbrister. En stark efterfrågan, i alltfler restriktionsfria ekonomier och med utbudsstörda omgivningar, har drivit upp producentpriserna.  Den gröna omställningen och geopolitiska konflikter har drivit upp energipriser, elpriser främst i Europa, och oljepriset (Brent-olja) har nästan femdubblats sedan våren 2020 och krafsar nu på USD 100/fat. 

Inflationen, som levt i stiltje under lång tid, blåser nu med frisk bris i Europa och under närmast kulingliknande förhållanden i USA där sista uppmätta KPI-inflationen hamnade på 7,5 procent.  

INGEN AKTIVITET PÅ RIKSBANKENS BÅT

Frågan som alla centralbankskeppare nu ställer sig är hur mycket, och hur länge, det kommer blåsa. Kommer vinden mojna och inflationen falla tillbaka när pandemieffekter klingar av? Ju längre (den högre) inflationen biter sig fast desto större risk att inflationsförväntningarna stiger vilket kan sprida sig till krav om högre löner som i sin tur kan leda till ytterligare högre priser och en inflationsspiral.

På den amerikanska båten har redan centralbanken Fed slängt upp hårdvindssegel på fördäck och flaggat för en serie höjningar med start i mars. Andra båtar, med lokalt högre vindbyar, har redan bytt segel. Bland annat Norges Bank och Bank of England har redan höjt räntan ett par gångar.

ECB och Riksbanken seglar dock vidare med fulla ställ och bibehållen nollränta utan synbar aktivitet ombord vad avser räntan trots att båtarna kränger ganska hårt i vinden. Om det är rätt beslut eller ej ligger i framtiden. Att elpriserna, som i Sverige utgör nästan hälften av den just nu fyraprocentiga inflationen, kommer att falla ur årstakten vid halvårsskiftet och dra ner inflationen med lika mycket vet man. Vad man inte vet är hur mycket av företagens prisplaner som kommer besannas; producentpriserna har ökat med cirka 20 procent på årsbasis i Sverige – höjda priser på råvaror, transporter och energi – och man står nu beredd att pressa ut del av dessa prisökningar mot konsument.

Företrädare för industri och dagligvaruhandel har varnat för saftiga prishöjningar framöver. Matpriserna kommer att stiga under första halvåret. Hur mycket ny inflation som tillkommer under våren är just nu den okända faktorn. Kring halvårsskiftet vet både vi och kapten Ingves samt hans vice riksbanksdirektörer vad utfallet blir. I sammanhanget ska tilläggas att beslut om att minska obligationsköpen för att minska balansräkningen kan påverka räntebeslut då dessa åtgärder också är åtstramande om än på längre sikt. 

FÖRBERED FÖR SVENSK HÖJNING

På den penningpolitiska kappseglingsbanan ser man nu hur allt fler båtar förbereder för segelbyte. Turkiet ligger med sönderblåsta segel och en inflation på 49% längst bak i fältet efter att ha satt upp större segel ju hårdare vinden blåst. På en annan kant ligger den schweiziska båten i stiltje med fladdrande segel, minusränta och en slumrande besättning. Vilka som agerat klokast vet vi först när målskottet går.

Personligen hade jag nog gett order om att ta upp segel på däck på den svenska båten och förbereda för räntehöjning redan innevarande år. Jag har en känsla av att tillkommande inflation kan komma att överraska på uppsidan. Men det är en känsla som delvis är byggd på anekdotiska samtal med företag runt om i Sverige vilka jag träffar i mitt arbete. Dessutom tror jag inte att vi kommer segla i ett eget vädersystem alltför länge. Samma krafter som driver på inflationen i såväl USA som i andra delar av världen finns även hos oss. Men jag vet naturligtvis inte. Därför har jag respekt för en Riksbank som signalerat en höjning först 2024.

Jag tror att de kommer höja tidigare än de signalerar, redan i år, men förstår också fördelen av att vänta tills man får ett bättre beslutsunderlag innan man agerar. Att inte förhasta sig är en dygd – men att vänta för länge kan bli en synd. Men vi behöver nog inte vänta så länge. Jag gissar att prishöjningar ganska snart visar sig och då vet vi med större säkerhet hur mycket det kommer blåsa närmaste tiden. Januariinflationen, med en underliggande inflation som var betydligt högre än förväntat, innebär rimligen att kapten Ingves och hans gastar kommit ett steg närmare segelbyte på den svenska Riksbanksbåten.      

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.