Manner: Hemmajobbet kommer påverka mycket – kan slå mot lönen

Innan jag gick på semester trodde jag att höstens inflationsutfall, i såväl Sverige som USA, och dess effekter på den förda penningpolitiken skulle vara det som tankemässigt skulle sysselsätta mig i hängmattan. Så rolig är jag. Och ämnet är fortfarande lika stekhett som vädret var under andra halvan av juli. Men i takt med att ledigheten smög sig in i huvudet började tankarna leta sig åt andra håll. Anledningen var, som så många gånger förr, enskilda vardagliga händelser som vid närmare betraktelse skulle kunna vara checkpoints för nya beteenden som vi är på väg in i, eller redan befinner oss i. I mitt fall gäller det ”jobba hemma”-fenomenet och klimatförändringen.

I det första fallet – ”jobba hemma-trenden” – råkade jag innan sommaren ut för artros i knät som krävde daglig rehabilitering. Kontakten sköttes digitalt; jag fick instruktioner och gjorde mina övningar och skickade feedback på hur jag klarade av dem. Nya övningar följde. Min digitala terapeut – en fysisk person som talade svenska – kan ha befunnit sig var som helst. Vi hade också kunnat göra allting på engelska. Ergo, personen i fråga skulle kunna befinna sig var som helst. Hela upplägget har fungerat fantastiskt bra.

Samtidigt har jag med stort intresse följt olika företags inställning till huruvida deras anställda ska tillåtas arbeta hemma även efter covid-19, om det nu finns något efter. Här skiljer sig uppfattningarna diametralt; vissa arbetsgivare kräver full närvaro, andra tillåter i stort sett hela personalen att fortsätta jobba hemifrån.

Terapeuten kan sitta i Sydafrika

Enligt rekryterare erbjuder vissa företag möjligheten att jobba hemifrån som ett konkurrensmedel för att attrahera yngre arbetskraft. Yngre generationer uppskattar flexibiliteten och friheten att bestämma när och var man arbetar mer än min generation tydligen. Till sammanhanget hör att Sverige har en hög andel arbeten som sker framför datorer och där kraven på fysisk närvaro är lägre än i länder där man arbetar mer med kroppen. Att hemarbete kommer att ske i en mycket större omfattning framöver tror jag nu är helt accepterat. Det öppnar upp intressanta perspektiv. Stora delar av arbetsmarknaden kommer, i alla fall i teorin, kunna öppnas upp för arbetstagare från andra länder; min terapeut skulle lika gärna kunnat sitta i Sydafrika, kanske gör hen det. Fenomenet är inte nytt på något sätt.

Outsourcing av backoffice-tjänster i min bransch har förekommit under många år såväl till forna öststater som till Indien och andra länder – främst för att lönekostnaden varit lägre. Det som är nytt är att arbetsgivare i en större utsträckning accepterar att alla kan få jobba hemifrån. Hemma i….var? I Lödöse, Antwerpen eller Manilla? Världen blir mer och mer digital. Att skaffa sig en digital universitetsutbildning kan göras varifrån man än bor. Det skulle kunna öppna upp Sveriges, och andras, arbetsmarknad för internationell konkurrens i en sällan skådad omfattning. Ju fler datoranknutna arbeten man har desto mindre krav kommer man ha på var i fråga arbetstagare befinner sig.

Hemarbete kan bli stor game-changer

Det kan på sikt ge stora delar av tredje världen access till utvecklade länders arbetsmarknader. Det skulle också kunna leda till att löneökningar för traditionella tjänstemannaarbeten hålls tillbaka av internationell digital konkurrens men där arbeten med fysiska inslag betalar bättre – speciellt i länder med demografiska utmaningar som låga födseltal och en allt större andel äldre människor – det vill säga i stort sett hela G20. I alla fall jag hisnar vid tanken på de förändringar som skulle kunna ske; till gagn för vissa – till förfång för andra. Att vissa arbetsgivare accepterar och kanske uppmuntrar hemarbete kan vara en större game-changer än man tror.

I det andra fallet hamnade jag i samspråk med en fastighetsmäklare på västkusten där jag tillbringade semestern. I samtalet gjorde jag flera observationer som på mikronivå bekräftar det som blir alltmer uppenbart för många; förändringar inom klimat och miljö samt hur myndigheter och marknad agerar som en konsekvens av detta. Efter FN:s sista klimatrapport finns inte längre något tvivel om att människans påverkan på klimatet är avsevärd och att extremväder-fenomenen ökar i ett sällan skådat slag. Nya värmerekord på flera kontinenter, översvämningar i Kina och Tyskland, skogsbränder och torka i USA, Ryssland och delar av Västeuropa har medfört att världens mäktigaste länder kanske fått något gemensamt att sluta upp kring.

Det kommer oundvikligen medföra livsstilsförändringar, kanske frivilliga på individnivå men säkerligen också ålagda av styrande. Oavsett, effekterna av de klimatförändringar som redan skett kommer vi att få leva med under avsevärd tid oaktat om vi lyckas med klimatmålen eller ej.

Tillbaka till mäklaren. Under året som gått hade han av kommunen fått direktiv att anpassa sin trekammarbrunn (enskilt avlopp) till en mer miljöanpassad lösning. Grusvägen (enskild väg) till hans hus hade vid två tillfällen spolats bort i skyfall under sommaren. Bägge händelserna var relativt kostsamma. För vägen krävdes dessutom framtida investeringar i ny dränering.

Havshöjningen prisas in

Precis samma händelser hade jag råkat ut för. Mäklaren och jag är nog som det är med hästmyror; ser man två så finns det tusentals. Samma mäklare sade också att köpare av fritidshus hade blivit mer observanta på hur nära och på vilken höjd sjötomt ligger. Nära men högre efterfrågas mer. De på lägre höjd mindre. En framtida havshöjning och hårdare stormar håller redan på att prisas in.

Konsekvenserna av klimatförändringen slår blint olika. I makroträsket, där jag trampar omkring, tänker jag oundvikligen på konsumtionsförändringar och prisnivåer. En anpassning till ett mer volatilt klimat och fossilfria energikällor kostar på. Jag gissar att klimatanpassningen kommer att kosta mer än vad vi tror baserat på egna erfarenheter.  För mig har den direkt och indirekt redan skapat nya utgiftsposter sedan ett par år. Vad som faller på mig framöver och vad stat och myndigheter beslutar står skrivet i stjärnorna. Klimatet låter sig inte resoneras med – bara anpassas till.

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.