Krönika Vindkraft
Lindvall: Vindkraften sätter krokben för sig själv – räkna med konkurser
Den storskaliga satsningen på vindkraft i Sverige har länge trotsat, om inte tyngdlagen så åtminstone krassa ekonomiska och tekniska fundamenta. Den installerade effekten av vindkraft i Sverige är nu uppe runt 15 000 megawatt (mer än dubbla den installerade kapaciteten för den kvarvarande svenska kärnkraften) och är därmed så stor att det är den största prisdrivande faktorn på den svenska och nordiska elmarknaden.
Det finns ett lätt urskiljbart mönster, även om Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen, eller för den delen Energimyndigheten, av någon anledning inte vill visa det. Och det är att så fort det blåser och kapacitetsutnyttjandet i vindkraften går upp så faller priserna kraftigt.
Driver på prisspiralen
Perioderna med extremt låga och ibland negativa elpriser sammanfaller alltid med hög vindkraftsproduktion. Förhållandet är det motsatta när vindelproduktionen är låg och utetemperaturen är låg, som vi sett under den senaste månadens kyla. Detta förhållande gör att varje nytt driftsatt vindkraftverk i Sverige driver på denna prisspiral ytterligare, och bidrar till att sänka lönsamheten av den redan installerade vindkraften och alla andra elproducenter. Det förhållandet förstärks av att vindkraftsproduktionen samvarierar påtagligt med den finska, danska och även tyska vindelsproduktionen.
Denna växande kannibaliserande effekt har vindkraftsbranschen kunnat undvika genom att teckna så kallade PPA-avtal (Power Purchase Agreement). Vindkraftproducenterna har med dessa avtalat ett fast pris för sin producerade el, oavsett vad spotpriset, eller systemnyttan, är. De har av branschen setts som en nödvändighet för att kunna locka in långsiktig finansiering från exempelvis pensionsbolag. Men nu ser verkligheten även ut att ha kommit i kapp PPA-avtalen.
Ett blåsigt haveri
Det finansiella haveriet för Sveriges hittills största vindkraftsprojekt, Markbygden ETT utanför Piteå, är ett paradexempel. Orsaken till haveriet är att Markbygden ETT, kontrollerat av kinesiska statens CGN (China General Nuclear Power Group) har visat stora förluster för att fullgöra dess fastprisavtal. De finansiella problemen gäller inte bara Markbygden ETT, som tecknade ett drygt 20-årigt leveransavtal med norska Hydro Energy, utan i praktiken alla Markbygdens projekt.
Faktum är att det är mycket svårt att hitta någon svensk vindkraftsproducent som uppvisar acceptabel lönsamhet. Och vi kommer med all säkerhet få se fler konkurser och rekonstruktioner bland de senaste årens storsatsningar på vindkraft.
Förutom att PPA-avtalen inte har reducerat risken som man tänkte, så handlar det även om att räntorna har stigit påtagligt. Det samtidigt som riskerna i projekten, och därmed finansiärernas riskpremier, har blivit bättre belysta. Till det ska läggas prisökningarna på vindkraftverk och att de tillkommande infrastrukturarbetena har fördyrats påtagligt.
Lägre kapacitet än beräknat
Lönsamhetsproblemen gäller i synnerhet de äldre vindkraftsparkerna, där man dessutom hittar allt fler snurror som har slutat fungera och där renoveringarna inte längre går att räkna hem. Ett annat generellt problem är att kapaciteten för många vindkraftsparker är långt lägre än de ursprungliga beräkningarna, beroende på att verken står för tätt och att vindförhållandena i de skogsmiljöer där de står inte heller följer kalkylerna.
Vindkraftsförespråkarnas främsta argument för att fortsätta utbyggnaden är framför allt att produktionskostnaderna för vindkraft har fallit kraftigt. Högre snurror och större generatorer har på gjort att produktionskostnaderna för landbaserad vindel har beskrivits som de lägsta av alla kraftslag. Energiforsk rapport har visat på detta. Rapporten är från 2021 och högre material-, installations- och kapitalkostnader gör att kalkylerna ser annorlunda ut idag än de 32 öre per kilowattimme som angavs för landbaserad vindkraft, även om den relativa positionen mellan olika kraftslag torde vara likartad.
Och som det står i rapporten så är måttet kostnader utslaget på alla årets timmar ”men säger inget om intäktssidan”. Men med den prisvolatilitet på elmarknaden som vi har fått börja vänja oss vid så är det intäktssidan som är helt avgörande för lönsamheten för de olika kraftslagen.
Den avgörande faktorn
För att bedöma intjäningsförmågan på spotmarknaden behövs kunskap om vilka timmar produktionen sker och en bedömning av vad elpriset kommer att vara för dessa timmar. Tyvärr så vill uppenbarligen inte Svenska Kraftnät eller Energimarknadsinspektionens i sin löpande statistik på ”Kontrollrummet” och ”Läget på elmarknaden” visa på detta, men även ett otränat öga kan se att vindkraftsproduktionen numera är den mest avgörande faktorn för elpriset i Sverige och Norden.
Ju mer vindkraften byggs ut, desto större blir prispåverkan. PPA-avtalen har beskrivits som ett sätt att runda denna kannibaliseringseffekt för vindkraften, men som problemen i Markbygden visar så var det en illusion.
Men detta är inte de enda problem som en växande andel vindkraft skapar i elsystemet. Ett annat växande problem är den så kallade intermittensen, det vill säga de snabba växlingarna mellan produktion och icke produktion. I Danmark har motsvarigheten till Svenska Kraftnät, Energinet, varnat för att de kan tvingas genomföra roterande nedstängning av nätet på grund av en allt högre andel intermittent elproduktion.
Kanske dags för en ordentlig konsekvensanalys av vindkraftsutbyggnaden. Eller vad säger Riksrevisionen?
Per Lindvall är frilansjournalist och hemmansägare.
Läs också reportaget om vindkraftens lönsamhetsproblem: Kris för svensk vindkraft – kinesisk jätte blöder pengar
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor