Lindvall: Solel är som Ebberöds bank – ren kapitalförstöring

Söndagen den 11 augusti sjönk elpriset till minus 69 öre/kWh runt middagstid. Det var en tangering av det tidigare rekordet från i fjol för det lägsta svenska elpriset någonsin. Även om det är en angenäm situation för den vanlige elkonsumenten, som har timpris, så vittnar det om ett elsystem som både är mycket ansträngt liksom om en växande kapitalförstöring.

Förklaringen till det extrema priset är inte okänd. Hög tillgänglighet för de intermittenta kraftslagen vind och sol gör energisystemet mättat, där den vanliga svenska produktionsregulatorn vattenkraften inte har kapacitet att dra ner sin produktion för att balansera det ökade utbudet.

Vatten rinner igenom

Den som råkade kasta ett öga på Svenska Kraftnäts (SVK) produktionssida ”Kontrollrummet” kunde dock se att vattenkraftsproduktionen sjönk ner mot 2 000 megawatt. Det är mycket lågt och innebar sannolikt att många vattenkraftverk som inte har några magasin att lagra vatten i lät vattnet rinna vid sidan av turbinerna. De ekonomiska incitamenten för att göra det var ju rätt stora.

Någon större ökning av efterfrågan kunde heller inte påvisas. Elsystemet är fortfarande i praktiken helt efterfrågestyrt medan utbudsökningar och allt lägre priser har liten påverkan på efterfrågan och förbrukning. Det är därför vi ser de mycket stora prisfluktuationerna. På måndagskvällen steg elpriset i elområde fyra till 2,5 kronor, utan att förbrukningen visade några större förändringar.

Tyska soltimmar

En av huvudförklaringarna till de kraftiga prisfluktuationerna är den mycket stora installerade effekten vindkraft på runt 70 gigawatt (GW) och framför allt solel på drygt 80 GW, i Tyskland. Detta kan relateras till det momentana tyska dygnsbehovet som pendlar mellan 40 GW och 65 GW sommartid.

När priserna var som lägst i helgen 10-11 augusti låg den tyska förbrukningen på 45 GW medan den tyska solelen genererade som mest 43 GW. Tyskland tryckte ut närmare 15 GW till sina grannar i tillgängliga kablar. Norge, som är den största europeiska regulatorn, liksom Danmark och Finland var större nettoimportörer, medan Sverige också tryckte ut 3 MW till minuspriser till våra grannar.

Ankkurvan

De stora dygnsvariationerna i den tyska solelen får stor prispåverkan, där grafen över priset på Nordpool under sommarhalvåret regelmässigt bildar en så kallad ”ankkurva”, som vid överskott också smittar av sig på grannländerna elprisutveckling över dygnet.

Mindre uppmärksammat är att den, med svenska mått mätt, massiva solelsutbyggnaden i Sverige också ger ett allt större bidrag till denna prisformation. Under 2023 installerades motsvarande 2,6 GW solpaneler i Sverige och den totala effekten uppgick till 4 GW.

Utbyggnaden har stannat av lite under 2024, men en god gissning är att det tillkommer minst 1 GW under året.

För att ge lite proportioner till det så motsvarar det ungefär effekten hos Forsmarks och Ringhals kvarvarande reaktorer. De stängda reaktorerna i Barsebäck, Ringhals och Oskarshamn hade en samlad effekt på 3,5 GW. Så vid en ögonblicksbild kan det se ut som om solpanelerna med viss råge har ersatt den avvecklade kärnkraften. Men det är mycket stor skillnad på installerad effekt och produktion.

Svensk sol påverkar

För tolvmånadersperioden juli 2023 till juni 2024 producerade de svenska kärnkraftsreaktorerna 49 gWh. Solelsproduktionen ökade visserligen med  27 procent jämfört med perioden innan men gav endast ett bidrag på 3,5 gWh för samma period. Och hela denna produktion sker under sommarhalvåret när det svenska effektbehovet är som lägst. Det pendlar mellan 10 och 14 GW under sommaren, att jämföra med topplasten på drygt 25 GW vintertid.

Så med en installerad effekt på uppskattningsvis 5 000 MW och ett effektbehov på 10-12 000 MW så är det uppenbart att även den svenska solelen får en mycket stor prispåverkan, när solen skiner.  Detta i synnerhet som den ju sammanfaller med de tyska solelstopparna.

Sol ignoreras i statistiken

Det är märkligt att varken SVK eller Energimarknadsinspektionen (EI) fångar solelsproduktionen och dess prispåverkan i sin statistik. Solelen finns inte ens med i den löpande produktion som SVK visar i Kontrollrummet, i EI:s veckorapport ”Läget på Energimarknaden” där de säger sig ta upp de ”prispåverkande” faktorerna på elmarknaden lyser solen helt med sin frånvaro.

Så i likhet med en fortsatt utbyggnad av svensk vindkraft blir fortsatt utbyggnad av svensk solelproduktion en variant på Ebberöds bank, där ytterligare utbud bara pressar priserna långt under även (de subventionerade) kapitalkostnaderna, så länge inte den momentana efterfrågan kan matcha produktionen.

Visst, det finns lagringsmöjligheter med batterier, men denna kapacitet är idag försvinnande liten. Slutsatsen blir därför att systemnyttan av ytterligare intermittent elproduktion är negativ. Att detta också reflekteras i negativa priser är helt naturligt.