Lindstrand: Northvolts 33 miljarder – revisorns eller styrelsens ansvar?

I Northvolt AB:s årsredovisning för 2023 redovisades tillgångar som gav ett eget kapital om cirka 32,7 miljarder kronor. Årsredovisningen undertecknades av styrelsen under våren 2024 och revisionsberättelse lämnades i början av maj samma år.

Bara fem månader senare – i bolagets kontrollbalansräkning per den 6 oktober 2024 – hade stora tillgångsposter gått upp i rök, vilket resulterade i ett negativt eget kapital om 29,5 miljarder kronor.

Frågan många ställer sig är hur redovisningen av tillgångarna i årsredovisningen kan vara förenlig med gällande regelverk – och vilket ansvar revisorn bär i sammanhanget, utöver styrelsen.

Revisorns skadeståndsansvar

Bortsett från skadeståndsansvar gentemot själva bolaget, där ett något vidare ansvar gäller (det räcker att man varit oaktsam vid uppdragets utförande), är utgångspunkten att revisorn inte får överträda aktiebolagslagen eller årsredovisningslagen. En revisor kan bara bli skadeståndsskyldig gentemot annan än bolaget vid överträdelse av dessa lagar – eller, vilket är mer ovanligt, av bolagsordningen.

Förvisso finns också disciplinära åtgärder som Revisorsinspektionen kan meddela (erinran, varning eller upphävande av godkännande eller auktorisation), men det som verkar intressera mest är vilket ansvar revisorn kan bära civilrättsligt.

För att svara på detta räcker det inte med att konstatera att en överträdelse av årsredovisningslagens regler om hur tillgångar ska redovisas har ägt rum. Frågan är också i förlängningen: har någon lidit ekonomisk skada på grund av att tillgångarna redovisats på ett felaktigt vis?

36 miljarder upp i rök

I kontrollbalansräkningen från oktober 2024 har Northvolt skrivit ned sina andelar i koncernbolag med 36,2 miljarder kronor. I årsredovisningen per 31 december 2023 – som fick en ren revisionsberättelse daterad den 8 maj 2024 – bars dessa värden upp av materiella tillgångar i dotterbolagen: byggnader, maskiner och inventarier.

Det innebär att revisor och styrelse inom en period om fem månader gått från att acceptera dessa värden i bokslutet till att skriva ned dem drastiskt. Så vad hände däremellan? Och borde inte revisorn ha reagerat tidigare?

Vad visste revisorn?

En revision bygger i stor utsträckning på information revisorn får från bolagets ledning och styrelse. Har dessa förespeglat revisorn att produktionen inom kort skulle komma i gång – vilket man lätt föreställer sig att Northvoltledningens kommunikation gick ut på under våren – är det inte orimligt att revisorn godtagit värderingen av tillgångarna.

Men om värdena i praktiken redan då var förlorade, och det är något både styrelse och revisor insåg eller borde ha insett, då skulle detta också ha framgått av redovisningen – eller så borde revisorn ha reserverat sig i sin revisionsberättelse. Det är ett möjligt scenario där årsredovisningslagen kan ha överträtts.

Varningssignalerna

Mellan årsredovisningen och kontrollbalansräkningen finns också en stor skillnad i likvida medel. Under sensommaren 2024, om inte tidigare, började varningssignalerna om Northvolts finansiella ställning bli allt svårare att ignorera. I november ansökte bolaget om rekonstruktion enligt Chapter 11 – i praktiken en betalningsinställelse.

Frågan är om inte revisorn i sin revisionsberättelse i maj 2024 borde ha varnat för detta – eller åtminstone lyft bolagets finansiella osäkerhet. Enligt årsredovisningslagen ska redovisningen ge en rättvisande bild. Det ankommer enligt god redovisningssed och internationell standard (bland annat ISA 570) på revisorn att markera om det finns väsentlig osäkerhet kring fortsatt drift.

Om det redan i maj förelåg väsentlig osäkerhet om bolagets fortlevnad, och denna inte beaktades i redovisningen eller kommenterades i revisionsberättelsen, kan det ha varit en överträdelse av årsredovisningslagen – vilket i så fall skulle kunna ligga till grund för ett skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen. Även i detta fall kan dock förstås styrelse och ledning ha förespeglat revisorn att finansiering som skulle lösa likviditetsproblemen var säkrad.

Vem kan ha lidit skada?

Vad gäller frågan om likviditet kan framför allt tänkas att leverantörer som fortsatt att leverera till Northvolt under 2024 – i förlitan på en ren revisionsberättelse och ett på ytan solvent bolag – mena att de vilseletts.

Ytterligare en tänkbar skadelidande grupp är investerare. Enligt kontrollbalansräkningen ökade Northvolts konvertibla skulder i moderbolaget med 12 miljarder kronor mellan årsskiftet och den 6 oktober. Om dessa investeringar gjordes med utgångspunkt i övervärderade tillgångar, och om dessa bröt mot årsredovisningslagen, kan en skadeståndstalan mot revisorn aktualiseras – eller åtminstone mot styrelsen.

Det ska dock återigen understrykas att det krävs att den skadelidande kan visa på konkret ekonomisk skada och att denna skada uppstått som en adekvat följd av överträdelsen av årsredovisningslagen.

Styrelsens roll – och personligt ansvar?

Det är i detta sammanhang också rimligt att fråga sig om inte styrelsen borde ha upprättat kontrollbalansräkning långt tidigare än vad som skedde. Om det fanns skäl till det men detta försummades, kan det ytterst leda till personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna enligt aktiebolagslagen. Lagen säger nämligen att kontrollbalansräkning ska upprättas genast när det finns skäl att anta att aktiebolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Sägas ska dock att man i praxis varit ganska generös och normalt tillåter flera månader från den tidpunkt då det konstaterats att kontrollbalansräkning bör upprättas – i synnerhet när det rör sig om stora och komplexa företag, som Northvolt onekligen måste sägas ha varit.

Men även oavsett det: revisorns bedömning av tillgångarnas “balansgillhet” bygger i grunden på vad styrelse och ledning uppgett om deras framtida ekonomiska avkastning. Har dessa lämnat felaktiga uppgifter eller fört revisorn bakom ljuset, faller ansvaret tungt, eller i vart fall tyngst, på styrelsen – som suttit på förstahandsinformation och därför bär huvudansvaret för redovisningens innehåll och riktighet.

Carl Lindstrand är advokat och civilekonom.