Kryptovalutor: Vad fan får vi för pengarna?

Alla känner till Bitcoin och många har hört talas om Ethereum. Men Bitcoin har givit upphov till hundratals andra efterföljare. Många av dessa har valt att finansiera sig med via en så kallad ”ICO”. En förkortning för ”Initial Coin Offering”, vilket anspelar på den ”IPO” (Initial Public Offering) som görs när en ny aktie noteras.

ICO:er är nu ett jättefenomen. Klicka på länken här ovan för en kul visualisering över alla ICO:er fram till november 2017 som då summerade till 6,4 miljarder dollar. I december 2017 toppade Bitcoin på strax under 20 000 dollar.

Sedan dess har Bitcoin rasat cirka 70 procent till 6500 dollar idag. Ethereum har rasat cirka 80 procent från toppen. Men ICO-rushen har fortsatt. Enligt PWC har det gjorts över 500 ICO:er januari-maj 2018 till ett totalt värde på 13,7 miljarder dollar. Enligt PWC-rapporten har ICO:er hittills tagit in över 21 miljarder dollar.

21 miljarder dollar är mycket pengar.

Men ännu mycket mer pengar läggs på den energi som krävs för att göra transaktioner med Bitcoins och samtidigt ”bryta” fler Bitcoins.

Vi ska inte bli tekniska här men Bitcoins själva DNA bygger på att varje transaktion som görs innebär att en nästan ofattbar mängd data ska processas där sannolikt miljontals datorer runtom i världen är involverade. Att informationshanteringen kräver mycket energi och är fördelad på många datorer är inte en barnsjukdom utan själva vitsen. Tanken med Bitcoin är ju att det ska vara en digital ”tillgång” som är helt isolerad från central påverkan från politiker, poliser, centralbanker med flera.

Hur mycket energi krävs för att hålla igång Bitcoin-ekonomin? En forskningsrapport publicerad i vetenskapstidningen Joule är skrämmande läsning.

”Bitcoin-nätverket kan bedömas konsumera åtminstone 2,55 gigawatt elektricitet för närvarande, och potentiellt 7,67 gigawatt i framtiden, vilket är jämförbart med länder som Irland (3,1 gigawatt) och Österrike (8,2 gigawatt). Ekonomiska modeller säger oss att Bitcoins elkonsumtion kommer gravitera mot den högre siffran. En titt på Bitcoin-producenters produktionsestimat tyder på att den siffran kan nås redan 2018”, skriver författaren Alex de Vries i forskningsrapporten.

Rapporten publicerades i april och nu i september kan man på Alex de Vries blogg Digiconomist se färska beräkningar som visar energiåtgången redan nu är ”framme i Österrike”. Bitcoin bränner alltså lika mycket energi som hela Österrike, ett rikt land med 9 miljoner invånare. Och energiåtgången ökar hela tiden.

Enligt Alex de Vries krävs det att tiotusentals datorer gör totalt 8,7 triljoner beräkningar (8700000000000000000 st) för att en (1) enda Bitcoin-transaktion ska kunna genomföras. Energiåtgången för detta är i dagsläget 300 kWh. Det är mer el än de flesta svenska hushåll gör av med på en hel vecka. Dyrt och inte så klimatsmart.

Vi har alltså viss koll på vilka kostnader som är förenade med bitcoin och kanske även övriga kryptovalutor. Men för att citera Leif Östling:

Vad fan får vi för pengarna?

En väldig massa förväntningar är det enkla svaret. Det finns så klart viss verklig aktivitet också där i första hand Bitcoin och Ethereum används i riktiga transaktioner. Men bortsett från brottslighet är detta mest en gimmick. Förutom elkostnaden finns det ofta andra hinder och kostnader.

Det finns många mer väletablerade betalningslösningar som är mer praktiska eller lika effektiva för gissningsvis 99 procent av världens alla transaktioner. Åtminstone för de legala affärerna.

Kryptovalutor har till sin natur vissa kryptoanarkistiska inslag. Många anhängare bär på ideologiska idéer av libertarianskt eller anarkistiskt snitt där stater är onda fiender och Bitcoin är ett frihetsprojekt.

Alla får tycka vad de vill men senaste exemplet från Danske Bank i Estland visar rätt tydligt att stater eller majoriteten av medborgarna inte ser det som en bra idé att betalningar kan göras utan inblandning från poliser och skattemyndigheter.

Men om vi tar bort det ideologiska och/eller illegala, vad har kryptovalutor skapat för konkret samhällsnytta så här långt?

En gallup på Twitter gav ett dussintal svar men allt handlade om framtida tillämpningar. Det fanns inget ”user case” i verkligheten som står i något slags proportion till kostnaden.

Somliga kommer dragande med att kryptovalutor är ett sätt för en belägrad medelklass i länder som Venezuela att klara sig från hyperinflation och socialism. En vacker tanke men en absurt liten sak sett till den globala ekonomin och jämfört med de monstruösa kostnaderna.

Det kan också ställas mot de otaliga exempel på hacker-attacker där Bitcoin stulits framför näsan på ”ägarna” av det ”digitala guldet”. Så sent som igår läste vi om en stöld på en halv miljard kronor.

Vissa hävdar att man måste ge krypto mer tid och jämför med internets barndom. Det är en historielös jämförelse. Redan 1–2 år efter skapandet av ”world wide web” var internet smockfullt av fantastiska tjänster som användes dagligen av miljontals människor. Bitcoin fyller snart 10 år och än så länge har inga imponerande nya tjänster blivit verklighet.

Vi kommer se blockkedjeteknik användas på innovativa sätt som skapar samhällsnytta. Och några av de hittills över 1000 ICO:erna kanske lyckas. Men för miljöns skull får vi verkligen hoppas att Bitcoin kollapsar och ersätts av något klimatsmartare.