Krönika: I startblocken för Q3-rapporterna

Kvartalsrapporter är många saker.

• Det är ett kvittot på hur det gått föregående tre månader. Bättre eller sämre än förväntningarna?
• Det är också en sifferguide till framtiden, på kort och längre sikt. Senaste kvartalets prestationer är ofta den bästa guiden till framtida prestationsförmåga.
• Kvartalsrapporter är också ett tillfälle då bolaget via VD säger nya saker som behöver tolkas av marknaden.
• Slutligen innebär Q-rapporten väsentligt högre aktielikviditet än vanligt. Kanske enda chansen för stora investerare att ändra sin position?

Vissa av de här faktorerna kondenseras ner i analytikernas vinstprognoser. De två första tabellerna här intill visar de två tio-i-topp-listorna över sänkta respektive höjda prognoser efter Q2-rapporterna och inför Q3-rapporterna.

Alla tabeller i krönikan är baserade på databasen Factset och urvalet av bolag är genomgående:

1. Alla svenska aktier med minst tre analytikerprognoser samt:
2. Alla nordiska aktier med minst 10 analytikerprognoser.

Det blir totalt nära 200 aktier i urval. Samtliga dessa finns i en stor sökbar grafik i botten av krönikan. Där kan du via tabellens sökruta kolla upp hur just dina aktier ligger till.

Perioden vi har tittat på är också genomgående densamma: Från slutet av augusti (efter Q2-rapporterna) och fram till den 15 oktober, alltså precis inför Q3-rapporterna.

Här är några tolkningar av de första två tabellerna.

• Det går inte bra för flygbolaget Norwegian (goddag yxskaft).
• Många cykliska bolag spås också motvind. Exempelvis Outokumpu, BillerudKorsnäs och Wärtsilä.
• I övrigt är det en blandad konfekt där man på några få veckor inte ser några stora mönster.

Prognosförändringar kan vara betydelsefulla för att förstå hur marknadens åsikter förändras. Ofta är det ett bra hopkok av alla makrodata, branschdata och annat som styr intäkter och kostnader. Men prognoser kan också spegla många olika tolkningar av världen och framtiden. Tabellen över spridning prognoser visar de tjugo bolag med störst skillnad mellan högsta och lägsta resultatprognos för 2019. Man ska inte läsa in så mycket i den exakta procentsiffran utan mer se det som att dessa höga siffror speglar väldigt olika åsikt bland analytikerna om årets resultat. Även här hittar vi flygbolag som Norwegian och SAS i topp. Samt cykliska aktier som PGS, Outokumpu, SSAB, AP Möller-Maersk med flera.

En stor spridning innebär alltså stor osäkerhet om vinstutvecklingen. Högre risk med andra ord. Aktierna kan ändå vara köpvärda. Ofta har ju börsen med råge tagit höjd för den höga verksamhetsrisken. Några varningens ord så att man inte övertolkar spridningsmåttet.

1. Om årets lönsamhet av någon anledning är ovanligt nära noll så framstår alla skillnader som väldigt stora. Exempel på detta är exempelvis flygbolagen.
2. Vi misstänker att det finns en hel del brus i årets vinstprognoser från införandet av IFRS 16. Den nya redovisningsregeln får stort genomslag på särskilt nettoskulden och rörelseresultat före avskrivningen. Effekten blir dramatisk för bolag med stora och långfristiga hyreskontrakt. Hit hör Attendo och Scandic Hotels. Troligen förklaras den stora prognosspridningen i dessa fall av att analytikerna valt olika metoder för att hantera/justera för IFRS 16-effekten.

Motsatsen till stor spridning är på sitt sätt ännu mer intressant. Om alla analytiker är rörande överens om vinstutvecklingen så kan ju kursdramatiken bli desto större om verkligheten blir en annan. Gå ner till den interaktiva tabellen i botten av krönikan och sortera på låg spridning av prognoser för att se vilka dessa aktier är.

Tabellen intill visar de bolag där analytikerna sänkt aktieråden mest. Nu avses alltså rekommendationerna, köp/sälj/neutral, och inte vinstförväntningarna. Störst rådsänkning ser vi i fastighetsbolaget Catena. I snitt har analytikerkollektivet sänkt aktien med 0,8 “hack” de senaste veckorna. Alltså nästan ett helt hack ner, från köp till neutral eller från neutral till sälj. Näst mest sänkt är Atrium Ljungberg med 0,5 hack lägre rekommendation nu jämfört med efter Q2-rapporten.

Överlag är det ganska små förändringar och man ska tolka försiktigt. Men visst ser man en stor slagsida mot fastighetsaktier? Catena, Atrium Ljungberg, Cibus Nordic och SBB hör alla till de aktier som analytikerna graderar ner mest.

Därför är det extra anmärkningsvärt att vi också hittar flera fastighetsaktier i tabellen över de mest uppgraderade aktierna. Balder och Klövern är markant uppgraderade på kort tid, enligt databasen Factset.

Vår tolkning är att marknaden är väldigt kluven till framtiden för fastighetsaktier. Köpscenariot är att varaktigt hyperlåga räntor, god hyresutveckling och en TINA-effekt (there is no alternative) som skyddar tillgångsprisena mot nedgång. Säljscenariot är att guldlock inte kan slumra ostört för evigt. Tillgångspriserna är högt uppskruvade, i lågkonjunktur kommer både hyror och vakanser gå åt fel håll och räntan/inflationen kan bara gå åt ett (fel) håll härifrån. Det finns starka argument på båda sidor men båda kan inte ha rätt i längden.

Q3-rapportperioden har alla förutsättningar att bli spännande. För samma sak som gäller fastighetsaktierna kan sägas gälla även exportföretagen och de konsumtionsdrivna företagen. Är låga räntor och TINA-effekter starkare än de många men enskilt inte jätteläskiga konjunkturmolnen?

Börsplus magkänsla är att riskerna dominerar. Analytikerna spår vinsttillväxt nästa år och ofta tvåsiffrig sådan med stigande marginaler. Det verkar minst sagt optimistiskt. Om inte centralbankerna drabbas av panik och tokstimulerar som aldrig förr så är det svårt att se radikalt högre börskurser. Men ganska lätt att se väsentligt lägre kurser.

Kolla upp hur dina aktier ligger till via sökrutan i tabellen