Krönika: Börssyn för 2020

Med hjälp av informationstjänsten Börsdata och Affärsvärldens särskilda analysmodell har vi bakat ihop totalt 229 bolag på Stockholmsbörsen till ett enda. Så här ser det ut:

Vi har här plockat bort alla fastighetsbolag och investmentbolag eftersom de värderas på rätt andra premisser än vanliga rörelsedrivande bolag. Vi har också plockat bort förlustbolag eftersom deras förluster kommer förskjuta jämförelsetalen. (Det ska dock sägas att elimineringen av förlustbolag i praktiken spelar rätt liten roll eftersom nästan alla storbolag går med vinst.) För de 229 återstående börsbolagen har vi summerat ihop följande storheter:

• Börsvärdet blir totalt 7014 miljarder kronor.
• Omsättningen blir totalt 4734 miljarder kronor summerat över de fyra senaste kvartalen.
• Rörelseresultatet för motsvarande period blir totalt 507 miljarder kronor. Det motsvarar en rörelsemarginal (Ebit) på 10,7%. Storbolagen har ett något högre snitt tack vare tungviktare som storbanker, Atlas Copco och några andra höglönsamma bolag.
• Nettoskulden blir totalt 1193 miljarder kronor. Det motsvarar 2,4 gånger rörelseresultatet. Det är varken högt eller lågt och många skulle nog gissat att svenska börsbolag överlag har en lägre skuldsättning. Särskilt eftersom storbankerna rent tekniskt har noll i nettoskuld i dessa sammanhang. (Banker har så klart enorma skulder men dessa är definitionsmässigt en del av kärnverksamheten.)
• Eget kapital är 2795 miljarder kronor men av detta är 1512 miljarder kronor immateriella tillgångar så rensat för det är “substansvärdet” 1283  miljarder kronor.
• Kapitalavkastningen är 12% räknat på bokfört eget kapital men ställer vi rörelseresultatet mot operativt kapital (exklusive immateriella tillgångar) så är räntabiliteten 20%. (Alla som beklagar sig över storbankernas “överlönsamhet” får gärna notera att storbankernas avkastning ligger klart under snittet för börsen.

Kokar vi ihop dessa fakta med några antaganden baserat på dels egna bedömningar samt analytikerkollektivets förväntningar enligt SME så blir resultatet en förväntad börsavkastning som kan beskrivas med Börsplus “reglage” enligt nedan. (Krönikan fortsätter efter grafiken.)

Basen för dessa scenarier är tre viktiga antaganden.

1. Tillväxt. Bryter vi ut omsättning och framtidsprognoser för de 60 börsbolag i gruppen som har minst fem analytikerprognoser enligt SME så blir omsättningstillväxten 2,6% per år summerat för 2020 och 2021. Vi tar den siffran som tillväxtantagande i vårt huvudscenario för hela börsen. Det kanske låter lågt men givet att utgångspunkten är en högkonjunktur och en svag krona så är 2,6% inte alls orimligt.
2. Lönsamhet. Utgångspunkten är alltså en rörelsemarginal på 10,7% idag för samtliga lönsamma börsbolag, exklusive fastigheter och investmentbolag. Sneglar vi återigen på analytikerkollektivet så väntar de sig stigande marginaler. Som de alltid gör. Vi är generösa och väljer att (mot bättre vetande) acceptera att marginalen kan stiga till nära 12%. Vårt överseende med analytikeroptimismen bottnar delvis i att börsen, med viss rätta, alltid bortser från “engångskostnader” som i exempelvis Ericsson, Nordea, Electrolux med flera.
3. Värdering. Räknat på de senaste fyra kvartalens verkliga resultat värderas våra 229 börsbolag till EV/Ebit 16,2. Det motsvarar P/e 20. Det är bara icke-dyrt om man tar fasta på dagens ultralåga långräntor i Sverige och Europa. Av många olika skäl bör man faktiskt hoppas på högre långräntor om några år. Högre långränta vore nämligen ett sundhetstecken. Givet att långräntan (förhoppningsvis) stiger i såväl Sverige som utomlands på ett par års sikt så räknar vi i ett huvudscenario med att värderingsmultiplarna bör komma ner en aning. Tycker vi att P/e 16 vore lagom så motsvarar det cirka 13x rörelseresultatet (EV/Ebit).

Vårt huvudscenario med svagt positiv tillväxt, något stärkt lönsamhet men något fallande värdering i takt med normaliserade räntor pekar mot en Stockholmsbörs som ger en trist men acceptabel avkastning. På ett par års sikt pratar vi om cirka +10% inklusive utdelningar. Trist som sagt men ändå klart mycket bättre än alternativet räntor.

Och vi ser stora chanser till ett positivt scenario där vinstmultiplarna inte alls sjunker utan snarare ligger kvar på dagens nivåer. Förmodligen är detta en värld med fortsatt sjukligt låga räntor och osund stimulans av ekonomin. Men den febersjukan kan ju vara härlig för aktieägare som då kan se sina förmögenheter öka med runt +30%.

Men säg den spåkula som inte har en baksida? I Börsplus pessimistiska scenario får vi en lågkonjunktur där vinsterna krymper och värderingen faller ännu mer. Då är nedsidan cirka -40%. Om man ska vara investerad på börsen eller inte beror helt och hållet på hur stor man tror att denna risken är. Vi tippar att risken för detta är minst en på tre.

Sammanfattningsvis ganska dystra utsikter alltså. Men bristen på bra alternativ och den ändå rätt stora sannolikheten för god avkastning talar emot ett säljråd.

Nästa vecka tar vi detta resonemang vidare men kommer då titta på hela 2020-talet. Vad är utsikterna på tio års sikt?