Krisinsikt, klarspråk och förändringsvilja

I somras bjöds jag in av Timbro för att nu i november hålla ett kort föredrag på det förbestämda ämnet ”Så blir Sverige världens rikaste land”. Jag accepterade utmaningen med glädje och tänkte att jag ska trava vidare på det som varit mina käpphästar ända sedan 2012. Då fick jag i uppdrag av SvD att skriva en analys över vilka som är de långsiktiga ödesfrågorna för svensk ekonomi.

GRUNDEN FÖR ALLT VÄLSTÅND

Efter mycket funderande så landade jag då 2012 i tre ord på ”M”. Matte, migration och matchning.

• Matte anspelar på behovet av relevant och bra utbildning. Sverige behövde och behöver mer fokus på realämnen, inte minst matte och naturvetenskap. Och det räcker inte att reformera högskolan. Det behövs rejäla förändringar redan från grundskolans första klass. Ny läroplan, ny skollag och ny lärarutbildning behövs.
• Migration är och förblir en av vår tids stora frågor. Hundratals miljoner människor i underutvecklade länder vill migrera till den (än så länge) rika världen och resan norrut kostar ofta bara några månadslöner. Över 80% har mobiltelefon så information om var kontrollerna är porösa sprider sig snabbt. Stor migration förutsätter urval som gynnar personer som bidrar till samhället.
• Matchning beskriver hur arbetsmarknaden lyckas matcha ihop arbetskraften med vad arbetsgivarna söker. Folk ska kort sagt ha rätt utbildning och jobba med saker som är till nytta för samhället. Det är grunden för allt välstånd.

Jag tror fortfarande på slutsatserna från 2012. När Sverige bemästrar matte, migration och matchning så blir vi världens bästa land.

SYSTEMET ÄR SJUKT

Dessvärre har världen och Sverige rört sig åt helt fel håll de senaste åren. Så för att kunna ta tag i matte, migration och matchning så måste vi nu först förstå och hantera en rad andra saker.

I Sverige har vi den numera kända eländeskatalogen som rymmer bland annat: skenande kriminalitet, galen bostadspolitik, undermålig infrastruktur, destruktiv energipolitik, nedmonterat försvar, bristande integration med mera. Och därtill de tidigare nämnda problemen med skola, migration och matchning på arbetsmarknaden. Lyfter man blicken är det ju nästan bara näringslivet som fungerar som det ska i Sverige.

När offentliga sektorn har så många, så stora och så spridda problem så är det svårt att förklara det med enskilda feltänkta regler eller inkompetenta individer. Istället måste man se det som djupare systemfel. Det verkar vara något som är sjukt med hela Systemet som gör att offentliga sektorn och politiken misslyckas med snart sagt alla sina viktiga uppgifter.

EN GLOBAL PANDEMI

Egentligen går det att se likartade symptom, om än i varierande utsträckning, i nästan alla jämförbara Västländer. Svårhanterad migration, höga boendekostnader, misslyckad integration, kvalitetsproblem i skolan, gängbrottslighet och växande parallellsamhällen ser vi lite varstans.

Ett annat perspektiv är att se hur Västvärlden har hanterat de många akuta kriser och chocker som vi upplevt på senare år. Nedan listar jag sju sådana kriser/chocker över 15 års tid och vilka insikter som man kan ta med sig från hur Systemet hanterade saken.

Den första observationen är att sju svåra kriser på 15 år är oerhört många. Och frekvensen av svåra prov verkar snarare öka än minska. Man vill inte ens tänka på vad som väntar 2024.

FUSK ISTÄLLET FÖR GÖRA LÄXAN

Den andra observationen är att Systemet inte alls hade gjort sin hemläxa inför respektive prov. Med bättre beredskap så hade ingen av kriserna blivit tillnärmelsevis så stor. Och än värre: Flera av kriserna hade inte ens inträffat om Systemet varit mer förutseende.

Den tredje observationen är att Systemet oftast kompenserade sin brist på förberedelse med att istället försöka fuska sig igenom provet. Bakom täta dimridåer av skönmålning, skräckpropaganda eller rent nonsens har Systemets krishantering präglats av:

• Lögner, löftesbrott, regelbrott och annan ohederlighet
• Ogenomtänkta “lösningar” som inte funkar alls
• Halvmesyrer som bara hjälper delvis
• Kortsiktighet som skapar större problem längre fram
• Oförmåga att prioritera mellan olika grundprinciper

Västvärldens respons på kriser har de senaste 15 åren helt enkelt varit undermålig och djupt demoraliserande.

SE FIENDEN I VITÖGAT

En fjärde observation är att alla kriser sedan 2015 har en geopolitisk dimension där Västs motståndare varit tydliga aktörer och/eller relativa vinnare. Vilka är Västs fiender?

Helt klart ska Putins Ryssland räknas hit och Systemet har lyckligtvis enats om den saken efter invasionen 2022 av Ukraina. Solidariteten runt detta har varit underbar att se. Tyvärr har solidariteten tydliga gränser. Länder med 59% av världens BNP (köpkraftsjusterat) står utanför Västs sanktioner. Här finns 84% av världens befolkning innefattande hela Afrika, hela Latinamerika (ink Mexiko t.ex.) och hela Asien (förutom Japan, Sydkorea och Taiwan). “Sanktionerna” är alltså helt ihåliga. Ryssland upplever tvärtom en ekonomisk boom i år. Här har Systemet i Väst återigen schabblat bort sig rejält.

Israel-Palestina-konfliktenKrönika

Måste man välja sida?

Tecknen har funnits länge men efter terrorattacken mot Israel den 7 oktober är det för mig helt uppenbart att Västvärlden står inför tre nya “axelmakter” som förutom Ryssland även inkluderar Iran och Kina.

De attackerar Väst i olika former. Invasion av Ukraina, terror mot Israel och hela tiden grader av hybridkrig mot otaliga länder. Nu senast i Östersjön och Finland. Kinesiska fartyg “råkar” klippa av undervattenskablar (samma metod som Kina för övrigt använt mot taiwanesiska undervattenskablar) samtidigt som en strid ström afrikanska asylsökande “råkat” resa igenom Ryssland för att nu stå vid finska gränsen. Ett annat exempel på hybridkrig är Irans troliga inblandning i de “svenska” koranbränningarna.

Axelmakterna har också femtekolonnare mitt ibland oss. Nato-medlemmen Turkiet hjälper Ryssland, saboterar Sveriges Nato-ansökan och stödjer också öppet Hamas. Andra femtekolonnare är de tusentals terrorsympatisörer som fyller gator och torg i varje Västland med sin hatiska ideologi. Nu ropar de på judeblod men deras totalitära anspråk gäller överallt, inte bara “from the river to the sea”.

Riktigt beklämd blir man av alla de medlöpare eller nyttiga idioter som visat sig vanliga bland vänsterpolitiker och “intellektuella” inom kultur och media. Det är exempelvis uppenbart att Socialdemokraterna och Magdalena Andersson prioriterar sitt väljarstöd bland islamister framför vad som är anständigt och rätt.

MORALISK UPPRUSTNING

Många tycker säkert att mitt prat om fiender, krig och medlöpare är osmakligt och överdrivet. Må så vara. Men efter den 7 oktober lever vi i en värld där jag ser det som ett moraliskt imperativ att kalla en spade för en spade. Över hela västvärlden och inte minst i Sverige så behövs en massrörelse av människor som talar tydligt klarspråk om de principer som bygger samhällen präglade av frihet, välstånd och pluralism.

Sådant klarspråk handlar inte bara om vackra fraser utan också om att vara tydlig med nödvändiga prioriteringar. Behovet av klarspråk behövs på alla nivåer i samhället men det behövs extra mycket hos olika ledargestalter.

FYRSTEGSMODELL FÖR LEDARSKAP

Vare sig man analyserar börsbolag eller politik så tror jag att man kan utvärdera strategi och ledarskap utifrån en fyrstegsmodell som lägger stor vikt vid fundamenta snarare än dagsaktuella sakfrågans detaljer.

1. Världsåskådning – Vad är den grundläggande synen på världen och människan?
2. Lägesanalys – Vilka är de övergripande utmaningarna här och nu? Vad beror de på?
3. Åtgärdsförslag – Vilka insatser skapar bäst effekt? Hur prioriterar man?
4. Genomförandeförmåga – Har ledaren vad som krävs? Skicklighet, vilja och mod.

Detta ska man tänka på som trappsteg. Om trappsteg 1 eller 2 är helt ruttna så är hög genomförandeförmåga på trappsteg 4 snarast ett minus.

SJU AVSLÖJANDE FRÅGOR

Hur är människans natur?

1. Thomas Hobbes (1588-1679) menade att människans liv i naturtillståndet var “nasty, brutish and short”. Människan är inte ond eller god utan en sammansättning av många drifter. Samhället kan i bästa fall begränsa det destruktiva hos människan men samhället blir aldrig perfekt.
2. Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) menade å sin sida att människan i grunden är god (“den ädla vilden”) men att samhället förtrycker och korrumperar oss. Om vi bara fixar samhället rätt så väntar en utopisk framtid.

Hur funkar världen?

1. Naturvetenskap utgör den primära modellen för att förstå och påverka den fysiska omvärlden.
2. Social konstruktion är en nödvändig modell för att förstå och påverka omvärlden.

Har myndiga individer eget ansvar?

1. Ja, alla har en fri vilja i någon form. Det medför ansvar för sina handlingar.
2. Nej, diverse strukturer gör att många människor inte kan hållas fullt ansvariga för sina handlingar.

Vilket moraliskt ansvar har du att hjälpa andra?

1. Stort ansvar för familj, nära och kära. Litet ansvar för främlingar.
2. Lika stort ansvar för alla människor, oavsett närheten till dig själv.

Vad bör vara statens primära uppgift?

1. Skydda och värna alla medborgares intressen. Vid intressemotsättningar har majoriteten tolkningsföreträde.
2. Hjälpa de svagaste, inte bara i Sverige utan globalt. Vid intressemotsättningar ska skattebetalarna betala.

Hur och var bör viktiga beslut fattas?

1. Pluralism är bäst. Olika individer, hushåll, företag och kommuner kan välja egna vägar. Olika utfall är inte ett systemfel.
2. Centraliserat och med “demokratisk kontroll” är normen. Undantag görs bara om det är särskilt motiverat.

Vilka måste i första hand ändra beteende för att Sverige ska bli bättre?

1. Politiker och myndigheter. Ansvarslöshet, Kafka-byråkrati, inkompetens, flum, slöseri och särintressen måste stoppas.
2. Företag och de rika. De måste stoppas från att förstöra välfärden och skapa klassklyftor och segregation.

TALA UR SKÄGGET

Jag är övertygad om att en förutsättning för att Sverige (och Västvärlden) ska rycka upp sig är att många fler medborgare och politiker börjar prata klarspråk kring de här frågorna. Föredömet är faktiskt opinionsbildare långt ut på vänsterkanten. Där är man ofta glasklar med var man står i dessa frågor medan den politiska mitten och högern oftast är väldigt ovilliga att tala ur skägget.

Matrisen nedan är hämtad från en “valkompass” jag konstruerade inför riksdagsvalet 2022. Tanken är att partier och politiker ofta är tydligt präglade av endera svarsalternativ, även om det inte uttrycks eller i vart fall inte uttrycks på precis mitt tillspetsade sätt. (Jag har slagit ihop snarlika partier och för lugnets skull även exkluderat SD.)

Det kanske inte kommer som en överraskning men jag anser ju att V och MP har helt fel svar på samtliga frågor. Bygger man ett samhälle på deras principer så får man Venezuela eller något ännu värre.

Omvänt så har svaren i M/KD-kolumnen varit en del av framgångsreceptet för alla samhällen (och personer och företag) som jobbat sig upp från armod till frihet och välstånd.

Det som är påfallande är att det är så väldigt tyst om detta från de allra flesta. Det duger inte om vi vill försvara vår frihet och vår välfärd.

UTAN FÖRÄNDRINGSVILJA INGA FRAMSTEG

Del ett i den här krönikan handlar om att påvisa behovet av krisinsikt.

Del två är en uppmaning att tala klarspråk om de värderingar och prioriteringar som måste vägleda oss ut ur kriserna.

Den sista och tredje delen är det uppenbara konstaterandet att verklig förändring är jobbigt. Prat och ord väger lätt. Det är faktiska uppoffringar och risktagande som visar på äkta vilja. Jag rundar av med nyckelmeningen i Leoparden (1958) – Giuseppe Tomasi di Lampedusas roman om hur ett samhällsskick förstörs om det inte vill anpassa sig till stora yttre förändringar.

”Om vi vill att allt ska förbli som det är,

så måste vi ändra på allting.”