Klen börströst i brutala tider

Afv-ledaren den 14 januari hade rubriken Nu är fel tid att ta extra börsrisk. Sedan dess har börsen rasat nära 20%. Är det ett bättre läge nu att ta börsrisk? För att bena ut det så gör vi två saker.

1. Går igenom den metodik som Afv brukar använda för att analysera börsen i strikt finansiella termer. Vinster, tillväxt, avkastningskrav etc.
2. Väger slutsatserna under punkten A mot andra aspekter som inte låter sig fångas i XLS-beräkningar.

Grafiken visar hur en korg av svenska storbolagsaktier utvecklas i tre olika scenarier för vinst och tillväxt fram till 2024. Aktierna kommer från en bruttolista över samtliga 1000 svenska börsbolag som passerat tre olika filter.

1. Alla bolag som följs av färre än fem analytiker har sorterats bort.
2. Alla bolag inom bank, finans och fastighet har sorterats bort. Liksom vissa datamässiga “outliers”.
3. Alla bolag med negativt rörelseresultat (Ebit) har sorterats bort.

RELATIVT BILLIGT

Kvar efter dessa tre filter fick vi 44 svenska börsbolag vars dagsform kan sammanfattas så här:

• Hög lönsamhet med 36% avkastning på operativt kapital och rörelsemarginal på 13,5%.
• Låg nettoskuld om 1,5 gånger rörelseresultatet.
• Relativt låg värdering om EV/Sales 1,8 och EV/Ebit 13,3 på senaste årets siffror.

HUR DJUP LÅGKONJUNKTUR?

Vi är med stor sannolikhet på väg in i en lågkonjunktur. Blir den kort och chockartad som 2008 och 2020? Eller blir det en långvarig plåga som fastighetskrisen eller dotcombubblan? Det är ju enda gången i mannaminne vi haft långvarigt fallande huspriser och mer utbredd arbetslöshet. Det som talar för en långvarig lågkonjunktur är att råvarubrist och inflation kan ta åratal att knäcka. Det som talar emot är att arbetslöshet inte verkar oroa medelklassen. På rätt goda grunder med tanke på de strukturella krafter som pekar mot långsiktig och utbredd brist på bra arbetskraft.

EXTREM MINUSRÄNTA

InflationFastighet

Märkligt tyst om den viktigaste räntan

Afv har tidigare pekat ut ränta och inflation som de två jokrarna i leken. Högre inflation som biter sig fast talar för rejält högre räntor. Dagens realräntor är rekordlåga -2,7%. De som äger statens 10-åriga obligationer bör alltså förvänta sig att få en rejält negativ avkastning. -2,7% per år är starkt frätande på spararnas köpkraft och en stark stimulans för både investeringar och konsumtion.

Högre inflation kan påverka börsens avkastningskrav på olika sätt.

1. Räntorna kan stiga tills det svider rejält för konsumenter och investerare. Då rasar både vinster och multiplar. Dubbel smärta alltså.
2. Mindre dramatiskt vore om nominella räntan “bara” stiger till i nivå med inflationen, alltså cirka 3%. Då förblir den reala räntan väldigt låg och det finns kvar en TINA-effekt som talar för börsaktier.
3. Ett tredje scenario är att centralbanker tar politisk hänsyn och nöjer sig med minimala räntehöjningar. Då kan realräntan bli ännu mer negativ. Det är TINA på steroider.

SEGLIVAD TINA

Det är alldeles för tidigt att dra säkra slutsatser men Afv har som huvudscenario valt hypotesen att vi får något som liknar punkten 2 ovan. Alltså nominella räntor som stiger en del men inte nog för att ta bort den låga realräntans TINA-effekt på börsen. Det innebär i sin tur att vinstkronor inte behöver värderas ner mycket även om de nominella räntorna stiger. Kruxet är att en lågkonjunktur lär pressa ner antalet vinstkronor en del. Afv har antagit att alla cykliska bolags vinster blir runt 20% lägre än analytikernas förväntningar. Nedgången kan så klart bli mer än så men börsen brukar vara bra på att se förbi kortsiktiga svackor.

INTE (SÅ) DYRT

Dessa antaganden pekar mot att svenska lönsamma storbolag har en kurspotential runt +25% på ett par års sikt. I ett mer optimistiskt scenario är potentialen nästan +50%. Och i ett lite mer pessimistiskt scenario blir inte förlusten värre än -5% med Affärsvärldens antaganden.

Samma värdering som vi gjort av svenska storbolag har Afv också gjort av 350 storbolag från USA och Europa. Gränsvärdet för antal analytiker och miljarder dollar i börsvärde är satt till tio. Vinstestimaten för cykliska bolag (exklusive energi) har kapats med -20% i Europa och -10% i USA (Europa drabbas hårdare av Ukrainakriget.) Vi antar också att USA-bolagen tack vare högre kvalitet och tillväxt förtjänar en högre multipel (EV/Ebit 18). Under dessa förutsättningar ser USA nästan exakt lika attraktivt ut som Sverige i termer av upp/nersida. Och Europa ser något bättre ut. Uppsidan i huvudscenariot är nästan +40% på några års sikt. Om aktier, oavsett geografi, är köpvärda eller ej blir ändå en ganska individuell fråga. Har man hög risktolerans och pengar på sidlinjen så är det inte fel att köpa aktier.

BRUTALA TIDER

Man ska dock ha klart för sig att insatserna är läskigt stora nu.

• Kärnvapen – Att vifta bort den faran är vansinne när hotet kommer från en regim som aldrig tidigare tvekat att gå från hot till handling.
• Monetära vapen – Det är lätt för Väst att konfiskera tillgångar och använda dollar och Swift som ett vapen mot sina fiender. Men för varje gång ökar Kinas chanser att bygga ett konkurrerande system.
• Självsanktioner – Fenomenet självpåtagna sanktioner från västerländska företag har blivit enormt och lever nu sitt eget liv. Även om ryssarna backar tillbaka ur Ukraina så lär det dröja många år innan handeln fungerar bra igen.
• Hunger – Rekordpriser på diesel och konstgödsel. Och krig och kris i två av världens största spannmålsproducenter. Det leder till skenande matpriser, vilket i Afrika och Mellanöstern ofta leder till revolt och inbördeskrig. Här finns reell risk för flyktingströmmar tiofalt större än från Syrienkriget.
• Ingen “off-ramp” – Det ges inte många sätt för Putin att backa tillbaka med liv och ansikte i behåll. Att tvinga in en diktator i hörnet kan tyckas “rättvist” men det leder också till att kriget och dess konsekvenser förvärras.

Här har vi dilemman där goda principer måste vägas mot apokalyptiska risker. Att många vägrar inse den målkonflikten är läskigt bara det. Det blir en brutal värld om beslutsfattare spelar rysk roulette utan att ens förstå vad som står på spel.