Jonas Grafström: Gröna jobb är en halvsanning – och det gör inget

Min mentala revolver osäkras när jag ser att ett miljörelaterat projekt ska skapa tusentals eller tiotusentals jobb.

Missförstå mig inte: företag som tar fram innovativa lösningar och implementerar dem på marknaden är fantastiska. Sådant arbete är till nytta för oss alla. Men varje gång någon pratar om tusentals jobb ringer varningsklockor. Låt mig förklara varför.

Löften blev till sand

Jag är nog lite bränd. I ett bokkapitel om den gröna omställningen skrev jag en gång: ”Tusentals jobb har skapats i en grön nyindustrialiseringsvåg i Sverige.”

Liknande rubriker hade florerat i nästan varje lokaltidning de senaste åren:

”3 000 jobb skapas i batterifabrik i Skellefteå”

”Batterifabrik i Borlänge ska ge 1 000 jobb”

”Northvolt och Volvo Cars väljer Torslanda i Göteborg som plats för sin gemensamma battericellsfabrik som beräknas ge cirka 3 000 nya jobb.”

Tur att bokutgivning är en seg process för innan boken gick i tryck var verkligheten en annan och batteriguldet hade blivit till sand.

Många exempel

Volvo Cars har skjutit upp batterifabriken, Borlängeprojektet är inställt och Northvolt har en del utmaningar.

SVT skrev 2021 att ”Grönt stål ska ge 10 000 nya jobb”. Och så sent som förra veckan skrev Claes Hemberg i en Afv-krönika, som i en citatblur sammanfattades med: ”En ny svensk export och råvaruindustri med 10 000 jobb kan vara i görningen”.

Hemberg skrev om koldioxidinfångning, ett område som Sverige ligger bra till inom och jag har skrivit en bok om. Kanske får Hemberg rätt och antalet jobb var inte hans huvudpoäng, men siffran fick mig att studsa.

Första gången jag såg en sådan siffra avsåg det vindkraft i Piteå tidigt 00-tal.

Kinesiska muren och kinesiska vinden

I Piteå talades det om tusen lokala jobb när Europas största vindkraftpark, Kinaägda Markbyggden Ett, skulle byggas. Längre in i artiklarna framkom att det gällde under en period på sex till åtta år.

Visst, många jobb skapas vid anläggandet av ett vindkraftverk. Men om man reser ett torn i veckan över en åttaårsperiod kommer tusen personer inte vara på arbetsplatsen, om de inte måste dra tornet med rep. Det är en himla skillnad på om det är tusen jobb över tio år eller permanent över lång tid.

Gårdagens antal anställda för att bygga något är dessutom en dålig indikator för hur det ser ut idag. Kinesiska muren är drygt åttio mil längre än Sverige och tog 1 800 år att bygga. Mer än en miljon av arbetarna avled under arbetet. Skulle ett liknande byggnadsverk uppföras idag hade arbetet förmodligen kunnat göras med en hundradel av arbetskraften och tiden, utan speciellt många dödsfall.

Rationaliseringar

Ett exempel på arbetskraftsminskning är när äldre vindkraftverk ersätts med färre, men betydligt effektivare och kraftfullare enheter. Denna process, känd som “repowering”, innebär att äldre turbiner byts ut mot moderna motsvarigheter med högre kapacitet och effektivitet.

Moderna vindkraftverk har, i regel, större rotordiameter och högre navhöjd, vilket gör att de kan fånga mer vindenergi och producera mer elektricitet jämfört med äldre modeller.

Vattenfall planerade att ersätta 19 äldre vindkraftverk på Näsudden med åtta moderna turbiner, vilket förväntas fyrdubbla produktionskapaciteten och motsvara cirka en femtedel av Gotlands elförbrukning.

Det är inte första gången verk på Näsudden moderniseras och byts ut. Ett av vindkraftverken på platsen var Matilda, som när det restes 1983 var världens högsta med sina 80 meter och var i drift fram till det revs 2008. Tornen må vara större men så är även maskinerna som fraktar dem och erfarenheten.

Bra att få jobb skapas

När jag själv gick igenom forskning om jobbskapande kring vindkraften kom jag fram till att den, speciellt på lång sikt i regioner, var begränsad. I sig inget konstigt, tornen ska fungera hyggligt stabilt och uppkommer jobb är det ofta på grund av problem.

Att det inte skapas så många jobb från grön omställning är bara bra. Hög effektivitet är eftersträvansvärt när det gäller att rulla ut en omfattande förändring.

Sol och vind automatiseras

Traditionella energisektorer kräver omfattande arbetskraft för utvinning, transport och bearbetning av råvaror, medan förnybara energikällor som vind och sol i högre grad förlitar sig på initiala investeringar i infrastruktur och teknik.

Ett exempel på detta är solkraftsparken Noor i Marocko, en av världens största solkraftsanläggningar. Under byggfasen skapades tusentals jobb, men när anläggningen väl var i drift minskade antalet arbetstillfällen drastiskt, eftersom anläggningen kräver minimal bemanning för att fungera.

Kommunalråd och stadsplanerare tar utfästelser om jobb på allvar och därför får alla löften reella konsekvenser. Men oavsett om det är 1 000, 3 000 eller 10 000 jobb som lovas kommer verkligheten troligen bli annorlunda.

Grön omställning – ja tack.

Högtflygande löften om gröna jobb – nej tack.

Jonas Grafström är doktor i nationalekonomi och vice VD  för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.