Jojje Olsson: Handelskonflikten mellan USA och Kina har bara börjat

Tullar är bara början på den storskaliga handelskonflikt som väntar mellan USA och Kina. Den kan tvinga företag värda tusentals miljarder dollar till avnotering samt vända upp och ned på den globala sjöhandeln.

Donald Trumps tullar mot Mexiko, Kanada och EU har präglats av undantag, förseningar och oklarheter. Tullarna mot Kina har tvärtom varit raka och tydliga; 20% extra importskatt på samtliga varor.

På bara några veckor har Trump nu infört mer omfattande tullar mot Kina än under hela sin första mandatperiod. Flera av hans regeringstjänstemän har beskrivit landet som det största hotet mot USA:s ekonomi och välstånd. Detta ger vid handen att en större handelspolitisk konflikt är att vänta, när Trump väl skiftar fokus från inrikespolitik och Ryssland till att ta itu med Kina.

I slutet av februari släppte Vita huset ett memorandum vid namn America First Investment Policy, med uppmaningar att kringskära de sektorer inom vilka en handfull diktaturer – inklusive Kina – tillåts investera i USA. Även amerikanska investeringar i så kallade strategiska teknologier i Kina ska begränsas.

Kinesiska företag kan tvingas till avnotering

En särskilt intressant del av detta memorandum är ambitionen att ”skydda amerikanska investerares besparingar”, i kombination med argumentet att kinesiska aktier på USA:s börser inskränker amerikanska investerares ägarrättigheter och beskydd.

Kinesiska företag har länge haft möjligheten till börsnotering i USA genom upplägget VIE (variable interest entity). Detta eftersom Kinas regering förbjuder utländska investeringar i en rad strategiska sektorer men lukrativa sektorer, inklusive internet.

VIE innebär att det kinesiska företag innan noteringen i USA startar ett skalbolag i en tredje jurisdiktion, som sedan gör anspråk på moderbolagets resultaträkning. Investerare köper sedan de facto aktier i skalbolaget, vilket innebär att äganderätten i de kinesiska företagen uteblir.

Upplägget innebär även att kinesiska företag inte behöver delge USA:s regleringsmyndigheter sin bokföring på samma vis som andra bolag. En kompromiss som var nödvändig, då Peking inte tillät detta på grund av påstådda hot mot nationell säkerhet.

Undantag på övertid

VIE kritiserades efter att Luckin Coffee 2020 avslöjades med att ha förfalskat sina försäljningssiffror, varpå aktien rasade och den kinesiska kaffekedjan avnoterades från Nasdaq. Efter skandalen infördes en regel om att utländska företag som under tre år i följd inte uppfyller regelverket för granskning av räkenskaperna ska avnoteras.

Efter ännu en kompromiss 2022 fick USA tillgång till dokumentation från kinesiska företag som är listade i Hongkong. Men VIE kvarstod, och regleringsmyndigheten Securities and Exchange Commission har sedan dess varnat för att en rad andra kinesiska företag inte uppfyller kraven.

America First Investment Policy beordrar nu myndigheterna att närmare utreda huruvida uppgifterna från de företag som omfattas av dessa undantag är tillräcklig. Något som kan leda till att Alibaba, Baidu, Pinduoduo och hundratals andra kinesiska bolag med ett sammanlagt värde på över 1 000 miljarder dollar tvingas lämna USA:s börser.

Kampen om de sju haven

Utöver själva varorna kommer handelskriget sannolikt att omfatta fartygen som skeppar dessa mellan kontinenter. På drygt två årtionden har Kina gått från att tillverka 8% av världens fartyg räknat i tonnage, till över hälften. USA:s andel är nu mindre än 0,1%.

Utvecklingen ses av Trumps regering som ett nationellt säkerhetshot, då en majoritet av Kinas subventionerade statligt ägda skeppsvarv tillverkar både civila och militära fartyg. När utländska kunder köper ett containerfartyg från Kina, så stärker man samtidigt landets kapacitet att bygga stridsfartyg.

Detta avser man nu åtgärda genom avgifter på fartyg tillverkade i Kina som anlöper till amerikanska hamnar, oavsett vem den nuvarande ägaren än må vara. USA:s handelsrepresentant har föreslagit en avgift på upp till 15 miljoner kronor per fartyg, vilket regeringen enligt uppgift avser implementera omgående.

Syftet är att göra det dyrare för internationella rederier att köpa kinesiska fartyg. Tankesmedjan CSIS bedömer att detta innebär utgifter för schweiziska MSC och danska Maersk på 2 respektive 1,2 miljarder dollar årligen. Något som enligt MSC:s VD innebär högre priser för konsumenterna och alltså riskerar leda till ökad inflation.

Kan framtvinga förändring i Kina

Skärpning av exportrestriktioner mot Kina gällande halvledare och mikrochip är också att vänta, efter att amerikanska tjänstemän nyligen har fört samtal med Nederländerna och Japan om detta. Sammantaget handlar det om en frikoppling från Kinas ekonomi i en utsträckning som få hade kunnat föreställa sig.

Kina är det land med överlägset störst handelsöverskott mot USA och har mer att förlora på en fullskalig handelskonflikt. Enligt uppgifter i bland annat Wall Street Journal oroar sig Kina ”i hemlighet” för att förlora ett handelskrig mot USA, och skickade därför flera delegationer till landet efter att Donald Trump vann valet.

Detta dels för att lobba mot amerikanska tullar, dels för att förstå vad Trump egentligen ville ha för att dessa skulle utebli.

Men då detta misslyckades kan Kina inte framstå som svagt. Man har svarat med egna tullar samt uttalanden från utrikesministeriet om hur Kina är redo att slåss mot USA till slutet, i ett handelskrig eller ”någon annan form av krig”. Alltså just den slags retorik som är mest kontraproduktiv mot Trump.

Kinas möjlighet till motdrag försämras ytterligare av amerikanska tullar mot Mexico och andra länder där kinesiska företag har byggt fabriker i syfte att exportera tullfritt till USA. Kanske var det därför som landets högsta ledning i helgen meddelade en rad åtgärder för att öka den inhemska konsumtionen, som svar på en ”mer komplexfylld extern miljö”.

Detta är förvisso målsättningar som vi har hört tidigare, ofta för att locka utländska aktörer att investera i Kina. Men ironiskt nog kan USA:s attack mot Kinas ekonomi tvinga landet till förändringar som regimen länge har dragit sig för att genomföra.

Jojje Olsson, författare och journalist, flyttade till Peking 2007, men bor och verkar sedan 2016 i Taiwan. Detta efter att ha nekats visum i Kina på grund av sin bevakning.