Krönika Fondsparande
John Skogman: Sluta spara till era barn
Det har nog inte gått någon förbi att det råder en hysteri kring att spara åt sina barn i Sverige. Alla svenska medelklassföräldrar har fått för sig att det ingår i föräldraskapet att spara helst hela barnbidraget till sitt barn för att säkra starten på vuxenlivet. Personligen har jag aldrig riktigt förstått hur man tänker. Var i ligger storheten i att fortsätta curlandet av det redan bortskämda barnet även förbi 18-årsdagen?
Visst kan jag se fördelarna av att gå ut i världen med ett startkapital, men i min bok väger nackdelarna över. Till mina tre barn kan jag stolt säga att det inte finns en krona sparat.
Lathet
”Hungriga vargar jagar bäst”. Det är en devis jag tror stenhårt på. Att det krävs en ansträngning för att tjäna pengar borde ingå i uppfostran av alla ungdomar om vårt samhälle ska ha en chans att överleva. I det ingår att jobba extra med enformiga eller praktiska sysslor.
Men hur ska du få din trötta och lata tonåring att skaffa ett tråkigt sommarjobb med att klippa kommunens gräsmattor och häckar? Inte torde motivationen öka när dottern kan se att det ligger nära en halv miljon kronor på kontot och väntar. Tar hon ändå ett jobb så kommer glädjen över den lilla lönen garanterat bli mindre när de pengarna är som en fis i rymden. Att på helger och kvällar jobba på ICA eller McDonalds kommer inte finnas på världskartan.
Sparekonomernas hets
Sparekonomerna är inte sena att sjunga barnsparandets lov. Självklart ligger det dem väldigt varmt om hjärtat att säkerställa insatsen till den första lägenheten om 18 år. Sedan kanske saken inte försämras av att banken får en ny kund som börjar betala avgifter från födseln till döden med ett stadigt inflöde av pengar månad efter månad då barnbidraget skyfflas in.
Pappornas förlängda tradingkonto
Efter att ha följt finanstwitter under en tioårsperiod kan jag säga med viss säkerhet att det som kallas för ”barnsparkontot” ofta fungerar som pappornas förlängda tradingkonto. När pengarna på det vanliga aktiekontot är slut och snittfesten i SBB eller Embracer har spårat ur på nedsidan är det barnbidrag som investeras.
Råkar det ligga någon annan insättning på kontot, i form av exempelvis doppresenter eller julklappspengar, kan man räkna med att de också omplaceras i rekordfart när raketjägaren till pappa fått någon ny snilleblixt. Egentligen tänker jag att pengarna lika gärna direkt kunde sättas in på Betsson eller Unibet, men risken är väl att kuvertet på födelsedagen då inte varit lika tjockt.
18-årsdagen
Så kommer till slut dagen då barnet fyller 18 år och får ta över ansvaret för sitt konto. Har man lyckats väl och överfört sitt aktieintresse till avkomman är dock risken stor att det blir precis som i trafiken. I storhetsvansinne med massor av luft under vingarna säljes de trygga innehaven i Investor och Industrivärden.
Istället förvandlas portföljen till en turbowarrant-festival som förintar pengarna innan studentfirandet ens är avklarat. Fast egentligen är det dock det mest positiva scenariot. Lika troligt är att din tonåring förvandlas till en George Best-kopia. Sannolikt var det något annat mormor och morfar hade i tankarna för födelsedagspengarna än två veckor på Kos, följt av Roskildefestivalen och herpes. Eller för att citera George Best själv på vad han hade gjort av alla sina pengar: ”Det mesta har gått till tjejer, sprit och snabba bilar. Resten har jag slösat bort.”
Ansvar
Det man kanske inte reflekterar över när man startar igång sparandet för sitt barn är att med pengar kommer ansvar. Att förvalta en massa pengar är krävande och det är lätt att göra stora misstag när man är ung. Det kommer hela tiden finnas lockelser eller affärsmöjligheter som kan vara lätta att falla för i ett första skede, men som sedan kan visa sig vara katastrofala.
Ett tydligt exempel på detta är NHL-målvakten Robin Lehner som trots att han tjänat hundratals miljoner nu blivit försatt i personlig konkurs, tack vara usla investeringar. Det sägs ju att de flesta som vunnit mångmiljonbelopp på lotto är fattigare fem år efter vinsten än de var innan.
Slutsatsen är att det faktiskt är ganska svårt att handskas med pengar om man är ovan. Lägg då till att konsekvenstänkandet inte ens är fullt utvecklat förrän i 25-årsåldern.
Lev nu dö sen
Det är kanske världens mest uttjatade klyscha, men tiden som barnen är små och faktiskt vill umgås med dig passerar ändå fort förbi. Varför inte då investera pengarna för att få något tillbaka här och nu? Och den här gången menar jag faktiskt inte i ekonomisk avkastning. En familjeresa till Kanarieöarna eller Medelhavet kommer förmodligen ge ett större avtryck hos dina barn än om de har 10 000 kronor mer på kontot på 18-årsdagen. Barnbidraget är trots allt tänkt som ett bidrag för att täcka alla extra kostnader du har just nu för ditt barn. Det är inte tänkt som grundplåten i ett sparkapital.
Jag är övertygad om att så gott som alla föräldrar gör sitt val med sina barns bästa för ögonen. Men det är också alltför lätt att dras med i det som blir allmängiltiga sanningar om det ”goda valet”. För att citera en man i min närhet: ”ibland är man är inte snäll bara för att man är snäll”.
Kan det inte lära våra barn något att också få möta på lite motstånd? Kan det inte göra dem bättre rustade för vuxenlivet om allt inte redan är plogat och klart? För som en känd filmboxare sa: ”Inget är så tufft som livet”.
John Skogman, daytrader som tidigare jobbat på Remium, Kaupthing och gjort en FN-sväng i Kosovo. Idag är han mest känd för att han driver Börspodden.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor