Jakten på den perfekta matchningen

Should I stay or should I go? Så heter den snart 40 år gamla hitlåten av brittiska rockbandet The Clash. Frågan ställs av en osäker och kärlekstörstande sångare till sin käraste som uppenbarligen ännu inte gett tillräckligt tydliga signaler om seriositeten i relationen. En situation som de flesta säkert känner igen sig vid.

Men frågan är lika giltig i andra sammanhang. Inte minst som rubrik på en vetenskaplig studie. Slår man upp frågan i Google Scholar får man ungefär 3 700 träffar. Teman varierar från sällsynta skalbaggars spridningsbeteende till rättsliga principer för ett EU-utträde. Ytterligare ett populärt ämne är förstås arbetsmarknaden.

Hur vet man om när det är dags att söka sig vidare från ett jobb?

Nationalekonomer studerar arbetsmarknaden som en enda stor plats för matchning. Arbetssökande och arbetsgivare med lediga vakanser letar efter den som passar en. Ju längre man letar desto större är chansen att man hittar den perfekta matchen, men långa söktider kostar för båda parterna. Men å andra sidan, en förhastad match är heller inte bra.

Produktiviteten i företaget och i hela ekonomin är beroende av hur bra matchningen fungerar. Lika viktigt är det förstås för vårt välmående som anställda. Jobb där vi inte kan göra goda resultat kan göra oss sjuka.

Så mycket av den arbetsmarknadsekonomiska forskningen har kommit att handla just om frågan vad som påverkar sannolikheten att rätt person och rätt jobb hittar varandra.

Verkligheten är dessutom mer komplex än så. Framför allt är den föränderlig. Bara för att man en gång passade perfekt till det jobb man har, behöver det inte gälla för alltid. Omständigheter ändras, man utvecklas och vill ha nya utmaningar. Det återspeglas också i statistiken om rörlighet. Många byter jobb. I SCB:s statistik kan man läsa att andelen jobbytare av alla sysselsatta legat ganska stabilt runt 10 procent de senaste årtiondena. Alltså närmare en halv miljon per år, med dagens sysselsättningsnivå. Nya jobb skapas och gamla försvinner. Allt detta skapar en hög grad av dynamik på arbetsmarknaden, mer än man ibland får intrycket av i debatten där många pekar på stelheterna.

Efter att själv i dagarna tackat ja till ett nytt jobb så har frågan om rätt matchning varit i allra högsta grad påtaglig på ett personligt plan. Man vet vad man har, men inte fullt lika mycket om vad man får. I mitt fall byts en fri egenföretagartillvaro mot en chefspost i en gigantisk offentlig organisation. Galet, enligt vissa. Klokt och spännande, enligt andra. Själv har jag landat stabilt i beslutet och kan knappt vänta på att jag får börja.

Men samtidigt som jag varit upptagen av mitt så har man fått läsa om flera som gått åt andra hållet. Ledare som lämnat sina positioner, ofta utan att direkt gå till något nytt lika stort uppdrag. Flera stora företagsledare och ledande politiker finns bland dessa.

Bakom de fåordiga och korrekta motiveringarna från alla berörda kan man ana en hel del vånda. Hur gör man när matchningen inte längre är så bra? När man kommit till vägs ände för att hitta samsyn i hur verksamheten ska ledas.

Våndan är nog störst för den anställde som upplever situationen som ohållbar. Det krävs mod att lämna ett jobb utan att gå till nästa, trots den uttryckta ömsesidigheten och avgångsvederlagen. Kommer mitt beslut att lämna uppfattas som en signal om integritet eller att jag är besvärlig? Kommer jag någonsin få ett lika bra jobb igen? Vi vet från arbetsmarknadsforskningen att sådana signaler spelar roll för ens vidare karriär. Men vi vet också att alla arbetsgivare inte tänker lika. Det som imponerar den ena kan skrämma en annan. Så det gäller att hitta rätt matchning här också. Och hur lätt det är vet man inte på förhand.

Man ska inte ge upp vid en motgång, brukar jag säga till mina barn. Stå på dig! Men man ska också veta när det är dags att gå vidare. Tiotusen dollar-frågan är förstås hur sjutton man ska veta skillnaden. Återigen, should I stay or should I go?

Jag tror att svaret i slutändan stavas magkänsla. När man läst de 3 700 forskningsstudierna får man luta sig tillbaka, blunda och låta magen styra.

Fristående rådgivare och docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor.

Integritet

Begreppet integritet kommer från ett latinskt ord som betyder orörd, hel. Inom hälso- och sjukvården talar man om den fysiska integriteten, ens makt över sin egen kropp. På arbetsmarknaden står den psykiska integriteten i centrum. En person kan sägas ha hög integritet ju mer hen handlar efter de värderingar, övertygelser och principer som hen hävdar sig ha.