Investerarnas bästa bestäms inte av juridiken

Affärsvärlden välkomnar begäran om rättelser. Vi gör vårt bästa men ibland blir det tyvärr fel och då vill vi inget hellre än att rätta dem. Det är dock skillnad på fel och fel. Objektiva fakta ska vara rätt. Olika subjektiva åsikter om vad som är rätt är däremot inte fel.

Ibland anser bolag att en analys ger en väldigt felaktig bild, även om det kanske inte finns några meningsfulla faktafel. Den känslan är lätt att ha stor förståelse för. Då kan man som börsbolag begära genmäle, alltså skriftligen ge sin syn på saken och få detta publicerat. Affärsvärlden ser positivt på genmälen. Begäran om rättelse eller genmäle ska i första hand skickas direkt till skribenten. I andra hand till redaktion@affarsvarlden.se eller direkt till mig på peter.benson@afv.se.

Men det finns mycket som inte motiverar rättelse och kanske inte ens genmäle. Nedan följer några typiska påståenden från arga aktieägare och hur vi ofta ser på dem.

”Det här är smutskastning. Alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad.”

Här handlar det om att väga olika legitima intressen mot varandra. Investerarnas legitima intresse av att få bästa möjliga information, vilket för Affärsvärldens läsare omfattar redaktionens åsikter och tolkningar. I andra vågskålen kan det finnas ett legitimt intresse från bolagsföreträdare att inte skadas av en publicering. Oftast anser vi att läsarnas bästa väger tyngst.

”Det är rena spekulationer. Det finns inga bevis.”

Pratar vi om framtiden så är det ganska självklart. Framtiden är alltid oviss. Pratar vi om bedömningar om aktuella sakförhållanden så kan det ofta vara spekulativt och ofta utan bevis. Investeringar är ett oddsspel och inte en naturvetenskap som bygger på säkra bevis. Det viktiga för oss på Afv är att det av sammanhanget tydligt framgår vad som är fakta och vad som en subjektiv tolkning eller en tänkbar hypotes.

”Det är förtal att anklaga någon för brottslighet.”

Ja, men aktieanalyser handlar mycket sällan om huruvida en viss individ är skyldig till ett visst brott eller inte. Däremot är det ofta helt nödvändigt att i en aktieanalys resonera kring omständigheter om eventuellt kan vara kontroversiella eller otillåtna på något sätt. Det kan handla om bokföringsfrågor, marknadsföringsmetoder, personers pålitlighet, realismen bakom pressreleaser och hundra andra saker. Återigen måste olika legitima intressen vägas mot varandra. Och återigen väger läsarnas bästa ofta tyngst.

”Bolaget har inte fått komma till tals.”

Man har en rätt att få komma till tals när det handlar om verkligt allvarliga saker, exempelvis brottslighet eller annat som kan innebära en allvarlig publicitetsskada. Annars är det omständigheterna som avgör. Det finns hyllmeter skrivet om hur gränsdragningar ska göras inom det pressetiska systemet.

”Analysen är dålig och slutsatsen är helt felaktig.”

Den kanske vanligaste reaktionen från berörda aktieägare när Affärsvärlden skriver negativt. Ofta kokar kritiken ner till fundamentalt olika åsikter om vad som är relevant. Kan man exempelvis ha en välgrundad åsikt utan att vara expert på ett bolags avancerade teknologi? Ja oftast, anser vi på Afv. Vanligtvis finns det massvis med andra ”signaler” kring ett bolag som man kan tolka utmärkt bra utan att förstå ett jota av en specifik teknologi. Exempelvis insiderförsäljningar, ful informationsgivning eller allmänt orealistiska prognoser. En annan vanlig kritik är att viss information saknas. Så är det alltid. Det säger sig självt att analyser, krönikor och kommentarer har till främsta syfte att tolka och värdera snarare än att återge ”alla fakta”.

SLUTORD

Analysmedia syftar till att ge bättre beslutsunderlag för investerare. Det måste ofta innefatta hypotetiska resonemang om risker som ibland kan beröra områden som vissa uppfattar som ”juridiska”. Det må så vara. Men det är inte jurister som bestämmer vad som är en god investering. Att någon är ostraffad är inte ett skäl att anförtro dem ens sparpengar.