Krönika Svensk politik
Den viktigaste valfrågan
Benjamin Dousa, VD för Timbro, har skrivit ”Massintegration”, en bok som både beskriver utmaningar och pekar på tänkbara lösningar (se faktaruta) på integrationen. Dousa är uppväxt i Akalla och Kista och kan uttala sig med större trovärdighet i frågan än de politiker som tillbringat livet i olika medelklasskuvöser. Jag rekommenderar verkligen att du läser boken men låt mig ge några axplock:
Arbetslöshet/bidragsberoende
De tillgängliga bidragen (socialbidrag, bostadsbidrag och barnbidrag med mera) har skruvats upp till nivåer som gör det direkt olönsamt att arbeta. En fembarnsfamilj kan exempelvis få cirka 40 000 kronor i månaden vilket, i och med att det rör sig om bidrag, är skattefritt. Börjar man arbeta dras bidragen ner motsvarande lönen.
Därför har restaurangägare och andra arbetsgivare, som kan erbjuda jobb utan alltför höga kvalifikationer, paradoxalt nog svårt att hitta arbetskraft trots att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Den svenska arbetslösheten är dessutom en kraftfull skönmålning eftersom kriteriet för att vara i arbete är att man arbetar minst en timme per vecka.
Den låga utbildningsnivån hos många av de som kommer till Sverige innebär att det måste bli fråga om enkla jobb för att få dem i sysselsättning. Tyvärr har Sverige den lägsta andelen enkla jobb i hela Europa, 4%, en effekt av hårda kollektivavtal och arbetsmarknadslagstiftning. Slutsatsen med den svenska modellen tycks vara att arbetslöshet är bättre än ett lågavlönat jobb.
En annan utmaning är att man får i princip full garantipension om man bott i Sverige i minst tre år.
Åtgärder för bättre integration
Arbetsmarknad
– Skattebefria de första 10 000 kronorna av månadslönen.
– Ta bort de subventionerade anställningsformerna.
– Inför en ny anställningsform med lägre ingångslöner.
– Begränsa bidragsutbetalningarna så att det blir mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag.
– Begränsa rätten till garantipension.
Skola
-Gå bort från elevstyrning till lärarstyrning.
-Återgå till katederundervisning.
-Inför nolltolerans mot ordningsstörningar och sätt upp läroplaner med konkreta kunskapsmål.
Rättsväsendet
– Avskaffa ungdomsrabatt, villkorlig frigivning och begränsa mängdrabatten.
– Skärp straffen för gängrelaterad brottslighet.
– Upphandla fängelseplatser i andra länder.
– Villkora bistånd med att mottagarlandet också tar emot medborgare som utvisas från Sverige.
Lägger man ihop garantipension, äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg och efterlevandepension beräknas kostnaden per 100 000 asylflyktingar uppgå till cirka 400 miljarder kronor över deras livstid enligt Pensionsmyndigheten.
Kring arbetskraftsinvandringen, som idag står för cirka 20% av den totala invandringen, blåser det emellertid allt snålare. Detta trots att forskning visar att denna ökade BNP med 34 miljarder och skatteintäkterna med 12 miljarder 2018. Inte minst från fackligt håll framförs att de, oftast enkla, jobb som arbetskraftsinvandrarna utför istället skulle kunna tas av någon redan invandrad. Något som alltså i realiteten inte är sannolikt i ljuset av bidragsläget som beskrivs ovan. Kort sagt, bara den som inte omfattas av bidragssystemet som tycks incentiverad att ta enkla jobb.
Skolan
Utbildningsnivån hos den grupp som kommit hit är låg. En vuxen i Syrien har i genomsnitt gått fem år i skolan, en afghan i snitt 4 år. Om man knappt kan läsa och skriva på sitt hemspråk är det naturligtvis en utmaning att göra det på svenska.
Därtill har den svenska skolans omdaning under de senaste 40-åren bland annat inneburit att det pedagogisk-akademiska komplexet förkastat den gamla metoden med katederundervisning för att barnen istället ”själva skall söka kunskap”.
Det ställer höga krav på föräldrarna som skall försöka fånga upp det som skolan inte lärt ut. Detta må vara möjligt (om än arbetsamt) för barn till medeklassföräldrar med akademisk bakgrund men missgynnar tydligt elever från socioekonomiskt svagare grupper – inklusive invandrare.
Sedan är det bristen på ordning och reda i skolan. Här visar vetenskapen att de elever som drabbas hårdast av att det är kaos i klassrum och i korridorer är de svagaste. Således behöver läraren återfå sin myndighet för att kunna hjälpa även de svagaste eleverna. Det finns ett fantastiskt kapitel i Dousas bok där två damer får ordning på Sveriges stökigaste skola på två månader genom att införa nolltolerans mot ordningsstörningar.
Det senaste pigga förslaget från regeringshåll är att barn från fungerande skolor skall bussas till sämre fungerande skolor och vice versa. De senaste decenniernas kuddflickor (som sattes bredvid de stökiga pojkarna för att lugna ner dem) skall alltså nu ersättas av en generation kuddbarn. Förutom det obefintliga folkliga stödet för förslaget innebär det också att man attackerar symptomen, inte orsakerna.
Rättsväsendet/straffskalorna
I gängvärlden ser åklagare två drag som sticker ut idag: Det totala avståndstagandet från majoritetssamhällets värderingar och en eskalerande brutalitet. När denna inställning så småningom leder till att man (ibland) blir dömd av rättsväsendet uppstår nästa problem: sedan nästan 100 år tillbaka ser den svenska rättsapparaten på förövaren som ett offer. Detta innebär att straffen är låga, straffrabatterna generösa och de villkorliga frigivningarna så utformade att man vanligtvis bara behöver sitta två tredjedelar av straffet. Är man under 18 kan man i stort sett inte bli dömd.
Forskning har visat att risken för återfall minskar kumulativt ju längre man sitter i fängelse. En brottsling som sitter i fängelse kan ju också svårligen begå nya brott och därtill är det (enligt bland annat en norsk studie) mindre sannolikt att en äldre person begår våldsbrott lika lättvindigt som en yngre. Allt detta talar således för strängare påföljder än idag. Att Sverige har en av Europas lägsta polistätheter hjälper ju inte heller för att stävja gängkriminaliteten. 2017-2019 hade Sverige 198 poliser per 100 000 invånare jämfört med det Europeiska genomsnittet på 334.
En intressant detalj i boken är att andra generationens invandrare, som är födda i Sverige men till en eller två utländska föräldrar, har högre kriminell belastning än föräldragenerationen. Ett egentligt fullskaligt misslyckande för Sverige som mottagarland.
Ett annat problem är att länder inte tar emot sina egna medborgare som utvisas från Sverige. Ett sätt att komma tillrätta med det är att villkora det bistånd Sverige ger med att länderna också måste ta emot de som utvisas.
Klientsystemet
I storstäderna är antalet barn och ungdomar mellan 0 och 17 år med minst en utländsk förälder kraftigt ökande och utgör idag cirka 50% i Stockholm och Göteborg och 67 procent i Malmö, enligt SCB 2021. (SCB åsyftar barn 0-17 år som antingen har en förälder eller båda föräldrar födda utomlands eller om barnen själva är födda utomlands). Om dessa i linje med nuvarande utveckling kommer att ha problem att ta sig in på arbetsmarknaden talar mycket för ökad arbetslöshet och bidragsberoende framgent.
Vore man cynisk skulle man kunna säga att de politiker som beslutat om allt högre bidrag under lång tid skapat ett klientsystem med de bidragstagande. Å ena sidan har de rödgröna partierna föreslagit ytterligare ökade bidrag inför valet, å andra sidan röstar utrikes födda (eller med minst en förälder född utomlands) enligt SCB:s senaste undersökning företrädesvis just på dessa partier. I denna grupp får S 48,7 %, V 8,6% och MP 4% = 61,3%. I de mest utsatta områdena klättrar siffran upp emot 70%.
Detta kan möjligen vara fördelaktigt för de inblandade men för Sverige som land är effekterna på sikt förödande. Integrationen är valets viktigaste fråga.
Staffan Salén är företagare och VD för Salénia AB.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
