Krönika Uppköpsguiden Uppköpsåret 2022
I väntan på uppköp
Nu lanserar Affärsvärlden ett nytt verktyg där vi samlar all information om över 100 uppköpsbud. På Uppköpsguiden (länk till nya verktyget) finns all viktig info om bud på börsbolag från 2017 fram till idag. Sedan en tid tillbaka så granskar och analyserar Afv alla bud på Stockholmsbörsen. Planen är så klart att fortsätta med det. Med lanseringen av Uppköpsguiden så gör vi det ännu tydligare att Afv har Sveriges bästa bevakning av bud och uppköp.
NOTERINGAR NER, UPPKÖP UPP
Man behöver inte följa Affärsvärldens IPO-guide särskilt noga för att inse att fjolårets rekordinflöde av börsnoteringar i år krympt till en liten rännil, ungefär som den uttorkade floden Rhen. Istället har antalet uppköp ökat och takten är nu högre än på mycket länge. De senaste 12 månaderna har 32 uppköpsbud kommit in mot i snitt 19 de föregående fem åren. Buden har också tenderat att bli större. Hittills i år är medianbudet på 1,8 miljarder kronor. Endast 2018 ligger högre men det var ett år med osedvanligt hög andel större bud med Ahlsell (26 mrd), Capio (8 mrd), Victoria Park (10 mrd), Cherry (9 mrd) och Stendörren (8 mrd) som utropstecken.
Att såväl börsnoteringar som uppköp går i olika vågor är inte konstigt. En stor drivkraft är värderingsskillnader mellan privat och noterad miljö. När en sektor värderas högre på börsen än privat så leder till börsnoteringar. Och vice versa.
En annan viktig drivkraft är tillgången på likviditet. Generellt har tillgången varit hög och stigande i många års tid. Riskkapitalfonder sitter på rekordmycket kapital som “måste” investeras och överlag har kreditmarknaden varit vidöppen när vettiga bolag vill ha rimlig belåning.
ÄR UPPKÖP BRA ELLER INTE?
Ibland beskrivs uppköp som ett hot mot självständiga bolag samtidigt som uppköp ofta hälsas med vild glädje av investerare. Vem har rätt? Generellt har så klart aktieägare rätt i att bli glada om ett innehav hux flux stiger +30% i pris. Att uppköp skulle vara negativt på något övergripande samhällsplan kan man så klart tänka sig men det är knappast en allmän regel.
För Sverige är det oftast dåligt när huvudkontor flyttar utomlands. På sikt brukar kvalificerade funktioner följa med och inte sällan läggs framtida investeringar också på annan ort. Å andra sidan finns det ofta en obestridlig industriell logik bakom uppköp som det i allmänhet är onyttigt att kämpa emot.
FINA BETYG FÖR AFV-ANALYS
Om man jämför listan över årets uppköp med de analyser som Afv publicerat så är det inget dåligt utfall. Nedan listar jag alla årets uppköp där Afv dessförinnan hade ett aktuellt köp- eller säljråd. Och rådets avkastning.
- Semcon – Köpråd i oktober till kurs 111,60 kr. Bud i augusti till kurs 149 kr. +34%
- Rebelle – Säljråd i februari till kurs 28 kr. Bud i juli till kurs 14,10 kr. +50%
- Atvexa – Köpråd i juli 2021 till kurs 93 kr. Bud i juli till kurs 88 kr. -5%
- Haldex – Köpråd i november till kurs 55 kr. Bud i juni till kurs 66 kr. +20%
- Swedish Match – Köpråd i oktober till kurs 77 kr. Bud i maj till kurs 106 kr. +38%
- LeoVegas – Köpråd i mars till kurs 32,50 kr. Bud i maj till kurs 61 kr. +88%
- GHP Specialty Care – Köpråd i april 2021 till kurs 29 kr. Bud i mars till kurs 35 kr. +21%
Snittavkastningen är +35%. Lilla e-handlaren Rebelle är ett specialfall där inte många haft chans att agera på säljrådet. Borträknat Rebelle blir snittavkastningen +32% vilket ju är milsvida bättre än index så klart. Ändå letar Afv bara uppköpscase med ena ögat, om ens det. Vårt primära fokus är alltid att hitta välskötta bolag som är fundamentalt lågt värderade redan idag eller har extra goda utsikter att skapa framtida värde. Men inte sällan sammanfaller det med goda uppköpschanser i form av synergier för en industriell köpare. I listan ovan blev ju sex av sju börsbolag uppköpta av en industriell aktör, som alltså kan utvinna synergier ur köpet.
SÖKER SYNERGIER
Detta med synergier är något jag skrev om i februari. Då var temat börsbolags förvärv av andra företag men logiken är så klart lika giltig för det omvända – uppköp av börsbolag. Tesen är självklar. En affär som är industriellt riktig kännetecknas av väsentliga synergier. Förbättrad konkurrenskraft, är ett annat sätt att beskriva samma sak. Nedan följer elva exempel på synergier som Afv brukar spana efter.
- Lägre rörliga kostnader (t.ex. billigare inköp, logistik, reklam)
- Lägre fasta kostnader (t.ex. IT, overhead, investeringar, produktutveckling)
- Högre priser (p.g.a. lägre konkurrens eller bättre erbjudande)
- Korsförsäljning av nya produkter och/eller till nya kunder/marknader
- Starkare produktportfölj innebär i sig diverse fördelar
- Nätverkseffekter, alltså när kvantitet (av kunder/leverantörer/leveranser) är en kvalitet i sig
- Lägre risk i t.ex. cykliska branscher med variation mellan geografi/segment
- Positionsförflyttning (trötta bolag kan få ny energi via förvärv av produkt/varumärke etc)
- Inträdesbiljett (storbolag som vill in på helt nytt område kan betala mycket)
- Teknik och patent blir mycket mer värdefulla om rätt aktör kommersialiserar
- Hindra konkurrenter från att uppnå fördelar är också ett slags synergi.
SYNERGI ELLER ÅSIKTSSKILLNAD?
Starka synergier bäddar alltså för värdeskapande förvärv eller uppköp. Ändå är det väldigt många uppköp som görs av icke-industriella köpare. Vad är logiken där? Förenklat kan man säga att då är motivet “åsiktsskillnader”. Jämfört med aktiemarknaden kan en presumtiv förvärvare ha åsikten att bolaget förtjänar en högre värdering, en annan strategi eller en bättre ledning/ägarstyrning. Det kan vara skäl nog för ett uppköpsbud.
UPPKÖPSCASE SOM VÄRDEFÄLLA
Man ska dock vara försiktig med att köpa aktier enbart för uppköpschansen. Om bolaget i självständig form har skral lönsamhet så blir det väldigt dyrt om man måste vänta länge på det där budet. En klassisk värdefälla. Detta undviks genom att bara köpa aktier till rimlig värdering där det löpande värdeskapandet är större än kapitalkostnaden. När “tiden är en vän” så bär det inte emot om uppköpet, likt väntan på Godot, aldrig dyker upp.
Till Affärsvärldens Uppköpsguide
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor