Hushållen och företagen behöver flera sänkningar från Riksbanken

Det börjar bli väl tunt i orderböckerna hos allt fler företag. Inte minst exportbolagen, som bidrog starkt till svensk ekonomi förra året, har betat av det uppdämda behov som fanns sedan pandemin. Nu möter jag företag som är mycket frågande till konjunkturen. Det står och väger och de är osäkra på om de ska gasa genom investeringar och nyanställningar eller om det är kostnadsfokus och neddragningar som gäller framöver.

Företagen behöver högre efterfrågan och gärna även lägre räntor för att investera eller anställa för framtiden. Samtidigt är kostnadsläget fortsatt högt och centralbankerna tycks inte särskilt angelägna om att snabbt lätta på den åtstramande politik som förs.

Både den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, och den europeiska, ECB, har varit tydliga med att de inte har bråttom. I centralbanksvärlden kan emellertid läget ändras snabbt och det är inte utan att det svaga konjunkturläget kan tvinga åtminstone ECB att göra mer än vad den indikerar idag. Men även Fed har en historia av att svänga snabbt när de väl bestämt sig och det finns en del tecken på att såväl inflationen som konjunkturen har bromsat in. Amerikanska hushåll konsumerar nu av sparat kapital.

En strategi som fungerar

Samtidigt kan finanspolitiken bli mer expansiv på lite sikt. Vinner Trump höstens presidentval i USA förväntas han åtminstone kortsiktigt vilja driva upp efterfrågan. Statsskulden är å andra sidan alarmerande stor och den ökade även under de riktigt goda åren. Det är en risk på sikt, men så länge världen bedömer att USA inte går omkull och slutar betala sina räkningar är det en strategi som fungerar.

Även Kina stimulerar via finanspolitiken och tillväxten hade sannolikt legat en bra bit under det långsiktiga målet på 5% om inte politiken varit expansiv. I Europa hörs tongångar om gemensamma lån för att finansiera kriget. Oavsett är det flera länder som behöver skala upp investeringarna i försvaret i närtid samtidigt som det sker stora investeringar i omställning till ett mer hållbart samhälle.

Bristerna som spökar

De företag som verkar i de två sistnämnda segmenten, försvar och omställning, går generellt mycket bra. Här är utmaningarna snarare brist på kompetens, infrastruktur och bostäder. Mycket talar trots det för att exportsektorn inte kommer att bidra lika starkt i år som i fjol då världshandeln har utvecklats svagt.

Riksbanken har inlett räntesänkningarna, men tycks nu vilja ta paus. En sänkning är ingen sänkning, hushåll och företag behöver flera för att det ska ge effekt. Min bedömning är att styrräntan behöver komma ner mot 2,50% för att inte vara åtstramande, vilket den är idag.

Hushållen är fortsatt återhållsamma. Sysselsättningen faller och varsel samt konkurser ökar. Hösten lär bli prövningens tid om inte Riksbanken sänker räntan mer än den signalerar idag. Det talar å andra sidan för att det kommer fler sänkningar, om än inte nu i juni.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea