Hemberg: Vår kris är nu

En höstmorgon 1973 dubblades priset på olja. Över frukostkaffet sa mina föräldrar ”två löner ryker ur skorstenen”. Miljontals svenskar upplevde samma chock. För husen värmdes med nära gratis olja och husen var uselt isolerade. Därför blev stigande oljepriset en naturkatastrof rakt in i plånboken.

Sverige var i slutet av ”rekordåren”. På radion dånade folkhemmets nostalgi ”Så gick det till när farfar var ung”. Alla var lyckliga. Då vid första frosten 1973 ströps plötsligt kranen från oljeländerna. Priset på oljan steg närmaste åren från 2 till 30 dollar per fat. Bittert insåg vi vårt svåra oljeberoende. Hur kunde vi varit så naiva?

Oljan var en väldigt ny förälskelse. Stora oljefynd kring år 1950 hade gett oss sagolikt billig energi. Äntligen slapp vi otympliga skottkärror med kol och ved. Som värmt oss sedan begynnelsen. Nu flödade olja och gav en rusande ekonomi. Oljan stod snart för hissnande 80 % av all svensk energi. Under två ystra årtionden pågick kalaset. Rekordåren, som vi borde kallat de billiga oljeåren. Sedan kom oljepris-smockan. Hela Sverige skälvde och kved i bristen på billig energi.

Baksmällan då liknar smärtan år 2023. Nu har vi vår generations stora priskris. Råvaran stavas numera en överdos billiga pengar.

“Släckte julgranen”

Under 40 år har pengar blivit allt billigare. Räntan har rasat från 14 till under 0%. Och liksom inför oljekrisen har vi denna gång smörjt kråset, belånat oss och slagit köprekord. Baksmällan känns denna gång i dyra vardagspriser och dyr ränta.

Oljekrisen lärde oss att det finns alternativ. Både akuta och långa alternativ. Då på 70-talet rullade staten ut snabba kampanjer. ”Spara energi”. Svenskarna släckte julgranar och vår Peugeot 504 fick stå. TV-sändningarna avslutade extra tidigt för att spara ström.

Det långa svaret var på 70-talet att ”Täta ditt hus”. Det var väldans dyrt, men oljeberoendet var dyrare. Mina föräldrar renoverade sitt läckande hus och halverade oljenotan. Det var då Sverige också startade kärnkraften, som en lågprissatsning. För att minska oljeberoendet.

Inför krisåret 2024 behöver vi återigen tänka akut och tänka långt. För det tar många år att avgifta den där pengaberoende blicken du och jag möter i spegeln. Fördelen är att problemet pengar är lätta att styra och ändra. Idag finns startklara kärnkraftverk i många plånböcker.

”Krama varje krona”

Den akuta kampanjen borde heta ”Krama varje krona”. Tricket är att utnyttja det enorma utbudet och välja ovanligt nogsamt. För här finns en mänsklig superförmåga som vi lite glömt bort. Hushållning. Svensson kan fixa det över mobilen. Svenska bolag ser ut att ha varit väldigt duktiga på det under pandemi och prischock.

Men nu kanske kronans resa byter riktning och blir starkare igen. När kriser ebbar ut brukar så ske. Då får vi se vilka bolag och inköpschefer som dansat nakna i den varma valutavågen. Och vilka som har gjort hemläxan – och fångat krisen. Inte bara i inköp, utan i sortiment, prissättning, marginaler, lager och töjt på excel-arket utöver det vanliga.

Kronans återkomst 2024

De stora penga-läckorna i hushållen hänger i. De betalar alltjämt överpriser på bolån, telekom och försäkringar. Det är avtal som kostar oavsett om vi sover eller är på semester. Svenskarna måste lära sig utnyttja överutbudet. Jämföra. Pressa leverantörer att använda sin tech inte bara för att sänka kostnader. Utan också sänka priser. Det borde komma nu, om kunderna inte ska börja se sig om. Så välj det billigaste. Ingen gör det åt dig.

Och vad är det mer långa greppet i vår tid? Att byta stad, jobb och flytta till mindre. Det gäller förstås både företag och hushåll. Det är stora beslut. Men hellre göra det frivilligt än under tvång. Och inse att vår kris är nu. Ja, för företagen lär starkare krona smärta, lika mycket som det gynnar hushållen. Det blir kronans och hushållens återkomst 2024.

Att välja och välja bort är sällan kul. Men när inflationen slukat mycket avs senaste årens överdrivna fria viljan. Så nu blir bara den ofria viljan kvar att bita i. Pengar som annars pyr och ryker ur skorstenen på plånboken.