Hemberg: Kapprustningen i kärnenergi pågår med full kraft

Diablo Canyon är sista kärnkraftverket i Kalifornien. Siluetten syns tydligt över havsviken. ”Allt som går att byta, har jag bytt på henne”, säger Mark Elving. Han är pensionär, kärnkraftsingenjör och min tredjekusin. Hela sitt yrkesliv jobbade han där ute i Djävulens ravin. Nu väntar istället solenergi, vattenkraft och batterier.

Sedan atomkraftens glada 1970-tal har världen stängt ned 123 reaktorer. I gamla världen bubblar en ny märkbar europeisk stress. Vi saknar energi för nästa industrikliv mot energislukande automation, AI och datahallar. Att bara lämna oljan kräver i sig dubbelt mer el.

I lilla Sverige har det snabba svaret hittills varit vindkraft. Här finns däremot en smärtgräns. Det menar landets kärnkraftsamordnare Carl Berglöf. ”Ju mer vindkraft vi startar, desto mer stabil baskraft behöver vi. Det är ren stabiliserande fysik vi behöver i näten. Vi kan här välja mer vattenkraft eller kärnkraft”.

Alla håller inte med.

”Att balansera näten är avgörande. Men mer kärnkraft löser inte problemen. Dagens obalanser är sekundsnabba och går enkelt att lösa med mjukvara och batterier, och det till en hundradel av kostnaden”, säger Axel Holmberg, VD Ingrid Capacity.

Kärnkraften behöver tredubblas

Den färska rapporten om den ny kärnkraften skräder inte med orden. Internationella energiorganet IEA slår fast: Världen behöver närmaste årtiondena tre gånger mer effekt med nukleär energi till 2050. Målet är 1 200 gigawatt. Dagens 420 reaktorer behöver växa till minst 1 200 stycken.

Samtidigt osar det industrikris i både London, Berlin och Paris. Det kostar för mycket pengar att bygga elkraft, mumlas det.

Den elektriska hyllningskören leds i stället från Peking. De har redan 56 reaktorer och bygger sig snart förbi Europa. Tonläget är också markant annorlunda. Kineserna talar om elen som vår tids viktigaste råvara och ekonomiska motor. Därför ökar de elproduktionen 7% per år.

Elen som klimaträddare nämner de knappt. Tillväxt är ett mer lättsålt löfte till världens många tillväxtländer. Där kan el bytas mot råvaror i en ny råvarukolonialism, säger kritiker. Just nu byggs 30 kinesiska, åtta indiska, sex ryska, ett brasiliansk och ett sydafrikanskt kärnkraftverk. De stora länderna står för två av tre reaktorer under uppbyggnad.

I väst är det däremot inte stater utan kommersiella bolag som leder kärnkraftskampen. Mest ihärdiga är de sju amerikanska techbjässarna Mag7. De har shoppat gamla reaktorer och lämnat in en rad beställningar för flera snabbleveranser.

Markus Wråke, VD på svenska Energiforsk är tydlig. ”Vinnare är de som snabbast och billigast elektrifierar sin industri”.

Kärnkraft en europeisk hemsko

Europeiska politiker tvekar mest kring ”osäker kärnteknik”. Förr syftade orden på olycksaliga reaktorer som Tjernobyl och Fukushima. Idag skyller de på osäkra budgetar.

De senaste årens nya reaktorer har snittat 2,5 gånger över budget, åtta år över tiden och tillsammans kostat extra obegripliga 360 miljarder kronor. De olycksaliga stavas numera Olkiluoto, Flamanville, Hinkley Point och Vogtle.

Byggtiderna är avgörande.

”En gång byggde vi i Sverige 12 reaktorer på 10 år,” konstaterar en svensk kärnkraftsexpert.

Europa är inne i ett negativt lärande menar Oxfordprofessorn Bent Flyvbjerg. ”Utdragen byggtid gör att nya regler och teknikval hinner tränga sig på. Det försenar allt. Samtidigt som kompetenserna hinner flytta”. Professorns två råd är enkla: ”Använd noll ny teknik och håll tempot”.

Inte för inte amerikanska Westinghouse krympt valfriheten på sin reaktor Ap1000. ”Möjligtvis kan du få välja färg på betongen.”

Kärnkraft en kinesisk kärnkompetens

Kina är minst tio år före. Det var för tio år sedan som planen Made in China 2025 sjösattes, om att bygga i ihop hela kedjan från energikällor till mjukvara: i vind-, sol- och kärnkraft samt chip, mjukvara, AI och batterier. Världshistoriens bredaste industrisatsning har el som ryggrad. Glöm täta led av arbetare. Här ska sensorer och automatik styras av mjukvara och analyseras av AI.

En europeisk kärnfysiker jag talar med suckar högt. ”Vi är mycket avundsjuka på Kinas energipolitik”. Europas plan är mer yvigt otydligt. Det fick häromdagen Mario Draghi att ryta till i EU-parlamentet om bristen på el och tech: ”Jag har inget svar på vägen framåt. Ni måste bestämma er”.

På svenska västkusten är tonen mer handgriplig. 50-talet kommuner har en gemensam elektrisk plan, beskriver Fredrik Dolff är energispecialist på Västra Götalandsregionen. ”Västsverige behöver mycket och prisvärd energi. Det handlar om överlevnad för Sveriges största industriella nav”. Något tydligt svar har de däremot inte fått än.

Kärnkraften omstartar på västkusten

Häromdagen kom så ryktet att svensk kärnkraft gjort halt till år 2029. Under några timmar rådde förvirring i energibranschen.

Det var ett missförstånd. Vattenfall har bara vänt på processen och börjar med slutet. Redan i mars-april kan Sverige starta en nya nukleär tidräkning. Första beskedet är då teknikvalet. Vattenfall väljer då mellan 2 stora eller 3-5 små reaktorer om totalt 2 gigawatt. Samtidigt släpps den självklara byggadressen. Ringhals. ”Västgötarna kräver det.”

KärnkraftArtikel

Afv avslöjar: Vattenfalls interna tidsplan för ny kärnkraft

Sedan väntar ett års granskning av tänkbara leverantörer.

I blickfånget står engelska Rolls Royce och amerikanska Westinghouse. Även GE Hitachi nämns. Franska EDF, Électricité de France har det motigt efter schabblet i Finland.

Våren 2026 sker valet, säger röster med insyn. Stalltipset är delad etappseger. Rolls-Royce ror hem en SMR-förfrågan, på grundval av deras 60 åriga kärnkraft i brittiska ubåtar. Samtidigt ombeds Westinghouse föreslå en stor reaktor, av samma snitt de byggt 13 stycken. Så behåller Vattenfall korten nära kroppen.

Därefter förhandlas finansieringen fram till 2028. Staten väntas här garantera 70-80 öre per kilowatt. Det är nu inget pris för konsumenten, utan en statlig garanti för att kraften ska bli av. Staten kan sedan räkna hem priset med ”goda sidoeffekter i ekonomin”. Ungefär som statlig järnväg gav Sverige nya städer. Statens roll lär bli en mindre del av kalaset, några 20-30%, genom ett nytt statligt kärnkraftsbolag. Allt på en armlängds avstånd från både vattenkraften och staten.

Startskottet och beslutet briserar samtidigt 2029. Sex år senare ska strömmen flöda på Ringhals. Den rappa tidsplanen antyder en rad små snabbt byggda ubåtsreaktorer, som på vårkanten 2035 kan pumpa ny elektricitet över Västsverige.

Det höga tempot de sista fem åren kan förvåna. Men det är en väsentlig del av erfarenheterna från senaste årtiondena av övertrasserade byggen. Högt tempo ger större kontroll och lägre prislapp.

Kärnkraften mer kommersiell

En annan västkust kan bli snabbast av alla. Den nya kärnteknologins heliga graal spirar hos världens sju stora techbolagen. Här är pengar en liten fråga.

Techgiganterna betalar gärna friskt för att vinna tid, tempo och inte minst el. Deras hallar för AI-maskiner slukar el som stadigt växande städer. Därför rusar techjättar gärna till egen kärnkraft och sneglar redan på urangruvor. Därför har Google beställt sju små reaktorer. Amazon har köpt ett färdigt kärnkraftverk. Facebook planerar egna installationer.

Microsoft slog till på Three Mile Island. Det blir ett historiskt omtag. Det var där först haveriet skedde för 46 år sedan, 28 mars 1979. Det satte halt på många kärnkraftsdrömmar.

Utanför Kaliforniens sista kärnkraftverk Diablo är det böljande grönt. Min morgonjogg når däremot inte hela vägen fram till reaktorerna. Vattenflaskan blir tom och jag vänder om. För det har jag lärt mig: det är farligt om gamla kärnkraftverk eller joggare blir torrlagda.

Claes Hemberg
Oberoende ekonom

Läs mer: Afv avslöjar: Vattenfalls interna tidsplan för ny kärnkraft