Hemberg: Gaskrisen öppnar för Nibe och elektriska ättlingar

En sotig strimma svart kolrök steg länge över takåsarna i Europa. Vi bytte till billig villaolja och snart rullade oljekrisen in.

För femtio år sedan tvingades européerna att välja mellan gas och el. Tre av fyra valde gas.

Sedan dess har gasen väglett kontinentens energipriser. Få inser däremot att gaspannans förrädiskt vita vattenånga vräker ut 50 ton koldioxid under sin livstid. Som två bensinbilar.

Därför väntar nu en historisk betalningspåminnelse.

Koldioxidskatter rullar strax in över 130 miljoner europeiska hushåll. Gasen blir då 30% dyrare. Sedan når prissmockan även hushållens bensin och diesel. Därför hotas Europa av energifattigdom.

Elektrisk vändpunkt

På världens största energimässa ISH-messe i Frankfurt är das Erdgas, gasen, fortfarande hjälte.

”Den är billig att starta och ger hög effekt”, lovar säljaren och inte ett ord nämns om den stundande gaskrisen. Då blir gasen en halv månadslön dyrare per år. Särskilt små plånböcker drabbas. Sedan klättrar priset vidare.

Konflikten påminner om matpriserna. Nästa våg av gulvästade protester lär därför skandera om både gas, bensin, mat och el. Den naturliga arvtagaren till gasen är visserligen el, men den anses ofta dyr och ojämn i priset. Det som krånglar är konsumenternas kortsiktiga syn på sin energi och sin ekonomi.

Över tyska låglandet är elens egen Zeitenwende, historiska vändpunkt, i full sving.

De dubblat antalet vindmöllor det senaste årtiondet och producerar idag 150 TWh, eller tre gånger mer än alla svenska snurror.

Tyskarnas solpaneler har också blivit fyra gånger fler.

Milstolpen väntar runt knuten. Till sommaren tar vind och sol över ledartröjan i europeisk energi och kan börja pressa elpris på dyra 3 kronor per kilowattimme.

Elen gärna från norr

Tyskarnas akuta rockad från gas till el lockar redan en rad svenska bolag.

De samlas i Berlin. Likt kärvänliga Bullerbybarn vill de lotsa tyskarna i elens ekonomi och halvera deras värmekostnad. Svenskarna erbjuder elhandel, batteriparker, mjukvara, teknik och appar.

Förutom kända namn som Ellevio, Nibe, Vattenfall och Volvo finns även nykomlingar som Aira, Flower, Ingrid, Svea Solar, Tibber och Qvantum. Flera öppnar även kontor i London och Amsterdam.

Tyskarnas, britternas och holländarnas gaskramande kan emellertid bromsa Europas elektrifiering. Välbeställda har tid och tålamod att räkna hem elen. Vanligt folk stannar gärna längre vid den bedrägliga gaspannan som kräver mindre lån på banken men ger större smäll i vardagen.

Här försöker politiker locka bredare grupper med 70% i bidrag för att lämna gasberoendet. Många elmyter tycks dock vara långt starkare än alla bidragen.

Elen värmer sedan 1824

Vi vet redan det svaret, menar Oxfords energiforskare Jan Rosenow. Han är uppvuxen med tysk gas och lever nu med brittisk dito.

”Den bästa värmetekniken är väl beprövad. Genom att pumpa upp tryck kan elen frigöra fyra gånger mer värme per kilowatt.”

Principen beskrevs 1824 av den franske fysikern Carnot. Först 1950 nådde maskinen ut till de första hushållen under namnet värmepumpen. Billig gas vann däremot matchen, där slutsignalen är nära.

EU:s nya ”powerplan” beskriver den 200-åriga the heat pump som murbräckan i elektrifieringen.

De ville trippla produktionen och ge vart femte gashushåll en värmepump före 2030. De glömde bara efterfrågan.

Inflationskrisen fällde sista krokbenet och hushållen undviker att planera sin ekonomi flera år framåt. Gassäljarna på ISH-messe hänger på dagsfärska känslor och duckar rationalia. ”Gas är enkelt. Värmepumpar tål inte minusgrader.”

Inte för inte kallar tveksamma tyskar värmepumpen för Zauberkiste eller trollerikistan och kyliga britter talar om glorified fridge.

El kräver pedagogik

Ska Europa bli mer elektriskt måste värmepumpen ta raska steg från ingenjörskonst till konsumentprodukt. Bli billig och pedagogisk, kort sagt.

Tekniken är redan bra nog. Den värmer ju redan flera miljoner hushåll i norr. Caroline Haglund Stignor, energiexpert på Rise, är krass. ”Hushållen behöver nu lägre prislappar för ren energi och mer anpassad rådgivning, så att de enklare kan lämna gasen.”

Hon berömmer den tyska folkbildningen ”Wärmepumpe Woche” på över 300 orter. De försöker bota tyska pumpmyter om ”vinterfällan” och ”värmepumpvansinne” som sprids bland gaskramare.

En mässbesökare har varit här i fyra årtionden. ”Du ska inte behöva vara Harvardprofessor för att äga en värmepump. Låt en app göra jobbet”, säger Gerteric Lindquist, VD på Nibe.

Därför satte han 100 programmerare att tolka 11 års data från värmepumpar hos över 100 000 hushåll. Nu är de klara. ”AI kan styra din värme utifrån väder, elpris, användare och hustyper, för att sänka elnotan åtminstone 85%. Låt datan visa vägen.”

Även interna branschhinder stökar till det. Kedjan fabrik, grossist, säljare och installatörer är satta att garantera kvalitet, men kan göra det dyrt och svårt. Nibes svar är att kortsluta med kunskap i ett nybyggt utbildningscentrum för hela branschen i småländska Markaryd.

Ett annat sätt att bota glappet kommer från nykomlingen svenska Aira. ”Genom att själva äga hela kedjan kan vi erbjuda uppvärmning utifrån konsumentens bästa. Inte teknik utifrån installatören”, säger Martin Lewerth, VD på Aira.

”Här vill vi skapa ett nytt folkligt intresse för värmepumpar”.

Elektriska hemmet här

Den sista kakbiten i det ”elektriska hemmet” lockar flera svenska bolag. De vill koppla ihop din solpanel, batteriet, värmepumpen och elbilen. Något som kan halvera hela energinotan och höja värde på huset. Ett enormt kliv för gamla gasboiler heads som är långt ifrån digitala.

Tyskarnas Friedrich Merz lovar istället 50 nya gasverk och fler Verbrenner, förbränningsmotorer. Britternas Keir Starmer är mer framsynt, vill stoppa gaspannor och sänka hushållens energinota med 5 000 kronor per år. Det doftar el lång väg.

På ISH-messe märks kinesiska jätten hemelektronik Gree Electric på första parkett. Besökarna trängs däremot hos välkända namn. Missar européerna något? Kinesiska tillverkare leder ju i vindkraft, solpaneler, batterier, kärnkraft, ellastbilar och elbilar. Varför ska de inte blomma ut i billiga värmepumpar?

Kanske är folkbildning om el vår nya hemmaplan.

På 70-talet lärde vi oss att täta sina hus. Nu väntar ett pussel i energi och ekonomi över många år. Hela energipaketet med bil, solpanel, batteri och värmepump kostar gärna 1 miljon kronor. Lyckas de nå var tionde hushåll är affären hissnande 13 000 mdr.

Fler hoppas på en perpetuum mobile – elens evighetsmaskin. Folkbildningen får här försiktigt balansera mellan att locka och lära ut. Frågan är vilka som har råd – att inte ha råd.

Claes Hemberg
Oberoende ekonom