Hemberg: Deflationens dammluckor kan öppnas på vid gavel

Efter årtionden med brun smog är det återigen blå himmel över Beijing. Pandemin är borta, men borta är även köerna till gallerior, restauranger, hotell och mässhallar. Minnet av igenspikade hem, stängda sjukhus och miljontals döda pressar framtidstron till lägsta nivån sedan kommunismen öppnade marknaden 1978. Generation medvind är besviken. En ovanligt frän banderoll över motorvägen utmanade nyligen presidenten. ”Fängsla förrädaren Xi”. Kritiken lyser ändå mest i statistiken. Hushållen bunkrar läkemedel, sparpengar och president Xi Jinping tvingas sänka tillväxtmålen till blygsamma 5%, den lägsta nivån på 45 år.

Ny export i full fart

Industrin har däremot inte legat på latsidan, utan gjort ett tekniksprång in i elektrifieringen. Elektronikbolagen rapporterade nyss 82% högre vinster. Maskindustrin ökar 32%.

Kombinationen med kroknade konsumenter gör att industrin står med historisk överkapacitet. Samtidigt har väst fyrfaldigat antalet handelshinder mot Kina. Den kinesiska exporten har därför sökt ny fart på nya marknader. Försäljningen till Sydostasien har klättrat 50% sedan pandemin. De är nu den främsta av partners. En annan snabbväxare är Mexiko med sina plus 60%. Europa växer bara 30% och behåller andra platsen, när USA faller undan.

Mycket av den kinesiska industrins förmåga strålar samman i elbilarna. Senaste tre åren har de femfaldigat produktionen till 10 miljoner elbilar med namn som BYD, Geely, Chang’an, Wuling, Aito, Gac och Gwm. Exporten har samtidigt briserat tiofalt från 0,5 till 5 miljoner bilar. Trots pandemin har Kina klättrat från femteplatsen i global bilexport till idag glasklar etta, enligt analyshuset Gavekal.

Ny våg av överkapacitet

För första gången på fem år vänder sig Xi väster ut med orden ”Vi är inte rivaler. Vi är partners.” Häromveckan tog han emot USA:s utrikesminister Blinken i Bejing. Denna vecka turnerar Xi själv i Europa. Det är en ny Xi vi ser, som verkar närmast lite stressad, med tanke på USA-valet i höst. Kina behöver nämligen sälja sin överkapacitet i mjukvara, solpaneler, elbilar, vindkraft, elektronik och telekom. Till västs hushållsglädje men industrins djupa oro kan nästa virusvåg dechiffreras deflation.

Kinas nya överflöd är också olikt deras gamla överdrivna motorvägar och spökstäder. Kinas nya fäbless för överkapacitet i industrin går att dumpa utomlands. Det kan öppna deflationens dammluckor i drakekonomin på vid gavel.

En inblick ger Geelys fabrik för premiummärket Zeekr några mil söder om Shanghai. Fabriken stod klar för tre år sedan. Den är sannolikt en av världens mest moderna bilfabriker. Mattias Sundling, strateg på Handelsbanken, var nyligen på plats och möttes av ett fullödigt landskap med robotar. ”I Zeekr-fabriken jobbar 823 robotar. Flera från ABB. Men fabriken går bara på halvfart. Det är bara en tidsfråga innan överkapaciteten rullar mot Europa.”

Ny elektrifierad konkurrens

Kinas nystart i elektrifiering märks i allt från mjukvara, maskiner, spel, elbilar, AI och tjänster. När lokala Atlas Copco nyligen gjorde sitt årliga test av lokala kompressorer häpnade svenskarna. Flera av de lokala maskinerna var lika bra som deras egna.

”Skiftet har skett under pandemin. Det syns också i siffrorna. Flera svenska bolag växer numera mindre i Kina än de gör i övriga världen”, säger Mattias Sundling.

Exemplen är flera. Volvo Cars växer här bara 5 %, Assa Abloy 4%, SKF 2% och Volvo lastvagnar har tappat en tredjedel av sin försäljning i Kina, visar siffror från Handelsbanken.

Ny kinesisk kreativ klass

Den kinesiska affärsmannen som köpslagit sin väg i Asien har numera sällskap av Kinas kreativa klass. Listan med namn växer lavinartat. Senaste är Lei Jun. Han som sålde sitt Joyo till Amazon, för att starta Xiaomi i mobiltelefoner, mjukvara och även elbilar med förstås egna batterier bland mässan Auto-Beijings 117 nya bilmodeller.

Samma kreativa klass lockade nyligen hit Apples VD Tim Cook att spendera en hel vecka i Kina för att möta alla tänkbara leverantörer. Förra veckan var Elon Musk förbi för att prata självkörande med partitoppen Li Qiang. Det kanske låter som en not i protokollet. Andra talar om att de två startade nästa generation industrialisering. Li Qiang svarade nämligen: ”Alla dina 1,6 miljoner Teslor i Kina får rulla självkörande” och Teslas aktiekurs steg 15%.

Ny tidspress bara ökar

Även tiden går numera i kinesisk takt. När en europeisk bilfabrik talar om cykler på 7-8 år är kineserna nere på 18 månader. Det gör slutkunden till en ständigt uppkopplad testkörare. Då blir också miljontals självkörande en unik guldgruva. Därför skyndar även västvärldens bolag hit. Inte för att primärt vinna i Kina, utan för att ha chans på sin elektrifierade hemmamarknad.

TeslaKrönika

Industrin pressas – av kemisten på BYD och kodaren på Tesla

Samma korta ledtider tvingar branscher samman. Tänk att Atlas eller Ericsson skulle bygga med Instagram. Det sker i Asien. Toyota bygger med kinesiska megamediet Wechat. Även Hyundai bygger med kinesiska sociala mediebolaget Baidu.

Nytt Kina efter pandemin

På ett område är Kina påfallande inlåst. Partikongressens sedvanliga presskonferens blev inställd. Utan kommentarer. I samma anda har tidigare 85 000 officiella indikatorer har krympts till 8 000.

Västvärldens bristande insyn förstärks av få västerlänningar på plats. Tidigare levde här 100 000-tals expats. Utländska journalister är ännu ovanliga. De flydde under pandemins hårresande erfarenheter och få har återkommit. Därför turnérar Xi nu i Europa, 40 år efter att europeiska industri startade till Beijing, med Volkswagens tillverkning av märket Santana här 1984.

Samtidigt påminns vi om att Kina vare sig liknar Europa, USA eller Indien. Vi måste kanske läsa deras Konfucius (född 551 fkr) för att förstå hur nya techmetropoler kan kantas med spökstäder. Här är städerna Atlantis och Dystopia tvenne syskon. Det kanske till och med är varandras förutsättning i deflationens drakekonomi.