Hemberg: Batterier väcker sötsur stress i elens folkhem

Det sprakar till i fingertoppen på Alessandro Volta. I en indränkt tygtrasa på köksbordet känner han den allra första kemiska elektriciteten. Det är hösten år 1799 hemma hos filosofiprofessorn vid Comosjön. Han skriver, skissar av och skickar bevisen till Royal Society i London. Än idag 225 år senare används receptet.

Samhället nödgar batterier

Det folkliga genombrottet dröjde till japansk hemelektronik i 1990-talets Sony Walkman.

Sedan dess har Korea och Kina pressat priserna med 98% och tillverkar nu tiotals miljarder batterier varje år. Ett utbud som skapar något av en energikris.

”Vi är ett kraftigt teknikskifte som ekar från förr”, påpekar Jenny Wahl, teknikchef på Wihlborgs fastigheter. ”Dagsläget påminner om energikrisen på 1970-talet. Då anammade vi plötsligt smarta värmepumpar, ventilation och isolering. Nu är vi mitt i nästa energivåg med många olika kraftkällor, batterier och mjukvara.”

Efterfrågan hörs från industrier, kommuner och hushåll.

Batterierna är däremot för dyra, säger en röst inifrån elens folkhem. Gerteric Lindquist, VD på Nibe: ”Batterierna har en viktig roll i samhällsomvandlingen. Vi ser dem på många nivåer. Från regionnät hela vägen till villorna.” Priserna måste däremot bli mer resonliga. ”Under tiden behöver vi i industrin bidra med mjukvara. Så kan vi hjälpa kunder att använda elen i rätt tid, pris och omfattning.”

Grön el tränger batterier

Mycket handlar idag om att göra grön el mer tillgänglig.

”Batterierna i sig är ointressanta. Det är ju nyttan som är själva affären”, säger John Diklev, VD på energibolaget Flower. ”Vi förpackar, försäkrar och säljer vindkraft. Med batterier, elhandel och mjukvara gör vi den tillgänglig för industrin. Hela kedjan måste till.” Bland kunderna märks både tunga industrier och kommuner.

Sveriges stolta elnät kan här bli en bromskloss, varnar Bo Normark, en legendar i svensk elkraftteknik.

”Vi har en ansvarssoppa. Vi behöver en aktör som styr över kraftsystemet. Först då kommer affärsmässiga lösningar.” Ett exempel är prislappen 1 000 miljarder för att rusta näten. Den är sannolikt mycket överskattad, påpekar Normark.

”Ny teknik, mjukvara och batterier är ofta bättre än dyra nya elledningar. Sluta tala om lastningspunkter. Tala istället med elkunder och engagera dem i lösningarna. Folkbilda i hela samhället.”

Dyra elpriser initierade här många batteriparker. De avlastar näten, öppnar för vindkraft, elhandel och minskar effekttoppar.

Totalt behövs över 500 batteriparker i landet säger branschen.

Ett av initiativen kommer från Ellevio med strategichef Kristofer Fröjd: ”Att serva nätet med flexibilitet gav inledningsvis goda vinstmarginaler. Men det är ny bransch som kräver mycket lång horisont. Med en rad nya tjänster, bredare ambitioner och större skala. I början av året fanns 80 megawatt för stödtjänster. I slutet av året väntas de nå 900. Inom fem år kan de växa 6-7 gånger.”

Mjukvara accelererar batterier

Olika industrier behöver bygga ihop mjuk- och hårdvara, säger Fredrik Allard, mobilitetschef på Scania. ”Sverige har billig energi, gruvor, ett brett industriellt kunnande och flera globala fordons- och energibolag. Det gör oss särskilt rustat för elektrifieringen.”

Påfallande många entreprenörer bidrar med nya idéer och tjänster. Det märker Niclas Damsgaard chefstrateg på Svenska Kraftnät. ”Det ökar komplexiteten i systemet. Ska hela samhället delta krävs ännu mer bredd i enkla tjänster”.

Damsgaard prövade själv Tibber och Ngenic och sänkte elbilsnotan till 7 öre kilowatten.

Kritiken mot energibolagen märks också tydligt i årets kvalitetsindex. VD för Svenskt Kvalitetsindex, Johan Parmler:

”Energibolagen har sämst förtroende på 20 år. De måste lära sig att ligga steget före kundernas förväntningar.”

Appar är en nödvändig brygga, menar Maria Erdmann, VD Godel. ”Konsumenterna behöver hjälp och vägledning. Därför erbjuder vi färdiga tjänster och appar till våra kunder.” Ytterligare 50 andra bolag ger appen Bright till 700 000 svenskar.

VD på Bright är Pontus Winberg: ”Energibolag vinner på att samsas kring samma mjukvara och tjänster. Det ger alla parter erfarenhet, samordning och värdefull data.”

Alternativet är tjänster som vänder sig direkt till industri, kommuner och hushåll. En som bygger färdiga paket är Svea Solar med innovationschef Erik Martinson. ”Genom att koppla ihop och optimera värmepump, villabatteri, elbil och solpanel kan vi spara halva elnotan i vanliga villor och även större fastigheter. 50 000 villor gör det idag.”

Ekonomin gillar batterier

Svenska batterier har annars en blytung historia. Redan på 1891 öppnade batterifabriken Tudor i Landskrona. Det blev en exportsuccé.

Idag debatteras nästa generations batterier med natriumjon. De är mer energitäta, har längre livscykel och är enklare att återvinna.

Här kan lokala råvaror öppna för ett 50-tal europeiska batterifabriker. AI-teknik höjer nu tempot i utvecklingen, berättar Siddharth Khullar AI-chef på Northvolt.

”Tidigare bakades battericeller i 20 timmar i 700 grader, för att sedan testas i sex månader. Med datorkraft kan vi idag räkna ut svaret på några minuter. Så höjer så klart vi tempot mot lättare, tätare och billigare batterier”.

Hela samhället är ett batteri

Senaste årens tuffa erfarenheter av leveranskedjor har även fått industrin att tänka i flera parallella spår, säger Volvo lastvagnars tekniska chef Lars Stenqvist. ”Vi rekordsatsar nu 29 miljarder på utveckling. Vi ökar även inom förbränningsmotorer. För runt om i världen finns viktiga regioner som lång tid framöver saknar laddinfrastruktur. Andra regioner är mer elektriska. Därför rekordsatsar vi samtidigt på eldrift.”

Redan runt husknuten finns ett betydligt större batteri tillgängligt. Det menar Niklas Johansson, Eon ectogrid. ”Filosofiskt sett är hela samhället ett batteri. Energin försvinner ju aldrig”.

Den går bara att styra mer eller mindre effektivt mellan energikällor, bostäder, fabriker och simhallar. ”Utmaningen att hitta samarbeten. Det kan halvera energiåtgången. London, Lund och flera andra ställen är sådana projekt igång.”

Erkännandet från vetenskapen har samtidigt dröjt. Nobelpriset uppmärksammade batteriforskningen först häromåret.

Nära på dagen 220 år efter Voltas elektriska tygtrasa. Den äldsta pristagaren någonsin blev då 97-åriga lärjungen och kemisten John Goodenough.

Claes Hemberg är oberoende ekonom och tidigare sparekonom på Avanza.