Krönika Kriget i Ukraina
Håll i hatten
Det förkastliga kriget i Ukraina innebär att vi står inför en ny världsordning. Vad denna kommer att föra med sig är svårt att säga ännu men några nya konturer går att urskilja och vare sig på kort eller lång sikt ser det särskilt roligt ut.
Slutet på globaliseringen?
Globaliseringen kan på vissa sätt sägas ha toppat redan före finanskrisen 2008 då cirka 31% av världens BNP utgjordes av export, vilket sjunkit till 26% 2020. En mängd olika faktorer har bidragit till detta alltifrån Trump-administrationens ”America First”-politik till den på grund av pandemin minskade tilliten till de globala värdekedjorna.
Fortsätter den här trenden kommer det att bli högre priser för konsumenterna (när en vara inte nödvändigtvis tillverkas där det är mest effektivt) vilket i sin tur eldar på inflationen.
De stora institutionerna
Vissa stora institutioner som världshandelsorganisationen WTO och FN kommer att ifrågasättas ytterligare i kölvattnet på kriget, precis som förtroendet för WHO fick sig en knäck under pandemin. Man kan till exempel konstatera att en majoritet av jordens befolkning faktiskt inte har fördömt invasionen av Ukraina. Kina, Indien och ett 40-tal andra länder valde att avstå från att rösta när resolutionen lades på FN:s bord. Och med Ryssland och Kina som permanenta medlemmar i säkerhetsrådet är det tveksamt om FN är rustat för den nya ordningen. Å andra sidan lär EU och NATO att flytta fram sina positioner.
Inre och yttre säkerhet
De senaste 30 åren har de västerländska samhällena kunnat (och valt att) befinna sig mycket högt upp i Maslows behovspyramid där det funnits utrymme att ägna sig åt att alltmer efemära frågor.
Alice Teodorescu: Hur hade vi velat att omvärlden agerat om Sverige invaderats?
Den ryska invasionen av Ukraina har vänt allt detta upp och ner. Och för första gången på 30 år har säkerhets- och försvarsfrågorna hamnat högst upp på den politiska agendan. Tillsammans med frågor om inre säkerhet (gängkriminaliteten) har vi ett läge som inte på samma sätt lånar sig till diskussioner om förbud av plastsugrör, böter för att inte ha använt begreppet hen till en åttaåring eller hur noggrant skogsägare måste räkna samtliga fåglar på sin mark.
Energipriser/energiomställning
Olje- och gaspriser skenar. Förutom de inflatoriska elementen kommer det också att tvinga fram alternativa lösningar till rysk olja och gas. En föga aptitlig men möjligen nödvändig väg kan vara olja från länder i embargo som Iran, ett annat alternativ är att andra oljeproducerande länder öppnar kranen ytterligare. Och kanske den försmådda skifferoljan får en renässans.
Även om oljeberoendet minskat kraftigt sedan oljekrisen på 1970-talet (den genomsnittliga bilen 2022 drar till exempel hälften så mycket bränsle som den från 1970) är det fortfarande avsevärt, något som understryks av att att Europa faktiskt ännu inte lagt embargo på olja och gas från Ryssland. Skall man försöka vara positiv kan de höga priserna kommer att locka fram ytterligare innovation på energiområdet, till exempel batteriteknologi.
Domen över att lägga ner kärnkraftverk, vare sig det varit i Sverige eller Tyskland, är dock stenhård.
Råvarubrist
I och med att Ryssland är en storproducent av alla typer av råvaror innebär handelsstoppet med landet att de flesta råvarupriser gått i taket. Det kommer att betyda kostnadsökningar för företag som de i sin tur kommer att försöka föra vidare till konsument men också rena bristsituationer som kommer att innebära flaskhalsar och förseningar. Och i de många fall där kostnader inte går att föra vidare till kund kommer vinsterna i företagen att gå ner. Detta, tillsammans med minskad optimism hos konsumenterna, kommer att bidra till att bromsa världsekonomin och elda på inflationen ytterligare.
Till detta kommer att Ukraina och Ryssland står för en stor del av världens spannmålsexport vilket kommer att öka matpriserna enkelt uttryckt, inte minst i utvecklingsländer. Sådant har historiskt lett till oroligheter.
Stagflation?
Stagflation innebär i korthet att konjunkturen viker samtidigt som inflationen ökar. Problemet är att detta kraftigt minskar Riksbankens och regeringens möjligheter att få ordning på ekonomin eftersom räntehöjningar ytterligare bromsar tillväxten och stimulanser underblåser inflationen. Man kan säga att det är slutet på den Keynesianska återvändsgränden, den återvändsgränd i vilken vi ger bidrag så att människor kan betala sina skatter.
Ivar Arpi: Ukrainakriget är bara början – nu är det bråttom för svenska försvaret
Det finns i stort sett inget exempel på när ett krig eller en rejäl geopolitisk kris inte lett till en konjunkturnedgång och de inflatoriska faktorerna har beskrivits ovan. Stagflationsspöket brukar lyftas fram i tid och otid men det har aldrig varit mer påtagligt än nu.
Sedan återstår ju att se om Riksbanken höjer räntan om inflationen rusar. Hittills tycks det alltid ha funnits en förevändning att räkna bort just den komponent som driver inflationen. Räntehöjningen lär dock komma om inte annat för att hålla kronan under armarna, en fritt fallande krona bidrar nämligen till inflationen ytterligare. Vem har sagt att det skall vara lätt att vara riksbankschef?
Investeringar någon?
Nu är ju detta trots allt en affärstidning så mitt i all misären behöver vi fundera på vad allt detta innebär för en investerare om man nu tror på scenariot med avtagande tillväxt, ökad inflation och som följd på det ökande räntor. Jag vill understryka att det är vanskligt att göra bedömningar när man är mitt uppe i ett händelseförlopp men låt oss ta nuläget som utgångspunkt.
Och en motvikt är den enorma mängd likviditet som pumpats ut av centralbankerna de senaste åren. Men dessa kommer att söka sig till vissa sektorer och tillgångsslag mer än andra det vill säga det kommer att ske omallokeringar vilket i sig brukar vara kursdrivande upp eller ner.
Viktigt att hålla ögonen på är om företagsvinsterna börjar vända neråt, det brukar ha en ännu större negativ påverkan på börsen än en ränteuppgång. För att inte tala om de inträffar samtidigt.
Köp och säljvärt vid stagflation
Till följd av den enorma likviditeten från centralbankerna är OMX i skrivande stund ”bara” ner cirka 10 procent i år, oförändrat det senaste året och upp (!) sedan den ryska invasionen. Det finns således ingen inprisning av sämre tider på börsen i nuläget. Men om vi leker med tanken på ett stagflationsscenario, vart skall man då blicka som investerare?
Tittar man på de tre senaste stagflationsperioderna som inträffade mellan 1973 och 1983 kan man konstatera att det som gick bäst var råvaror (inklusive guld) och dito aktier inklusive underleverantörer (till exempel ett Epiroc eller Sandvik), väl utvalda fastigheter och dito aktier som ger en hedge mot inflationen, stabila industriföretag som är prisledande och kan föra kostnadsökningarna vidare till kund, stora banker som kommer att kunna få upp räntenettot utan att kreditförlusterna drar iväg alltför mycket, läkemedels- och medtech-aktier och andra ocykliska bolag. Slutligen kan vi räkna med att försvarssektorn kommer att få ett uppsving.
Det man enligt historien skall undvika är räntebärande instrument av olika slag (när räntorna går upp), tillväxtaktier (vars höga värderingsmultiplar kommer att tryckas ihop), tech och telekom. Flygbolagsaktier skall man per definition alltid undvika men dessa kommer att gå en extra tuff tid tillmötes med både potentiellt minskad efterfrågan och skenande bränslepriser (som ju slår mot alla typer av transportföretag). Värt att undvika är också mindre utlåningsinstitut som byggt sina volymer i en nollräntemiljö, här kan det bli kreditförluster.
Det finns en uppenbar risk att den här krönikan kommer att åldras dåligt. Men det skadar inte att ha tänkt tanken på vad stagflation kan innebära, sedan 1983 har risken aldrig varit större än nu.
Staffan Salén är företagare och VD för Salénia AB.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor