Guldets revansch: Dollarn är sårad i global maktkamp

Guldpriset stiger till allt högre höjder. I dag kostar ett troy uns närmare trettio tusen kronor. Det är 150% högre än senaste toppen 2012 och 90% högre justerat för inflation. Sedan det tidiga 70-talet är guldpriset 160 gånger dyrare. Inte dåligt för en tillgångsklass som Warren Buffet kallar en ”livlös relik”.

Vad beror det på? Är det ett resultat av geopolitisk oro? Till viss del, ja. Men framför allt reflekterar det den nya världsordning som formas. Den globala maktbalansen är i skiftning. Större skeenden kan ofta tolkas utifrån en specifik händelse. Mycket av 1900-talet kan härledas till skotten i Sarajevo 1914. Att priset på guld, en tillgång utan avkastning där endast 10% används industriellt, har nått nya höjder kan härledas till en dag i början av 70-talet.

EM i Helsingfors och guldmyntfoten

De 15 augusti 1971 var en söndag som många andra. Friidrotts-EM i Helsingfors hade nått sitt slut. Som vanligt vann atleter från Sovjet och det forna östblocket flest medaljer. Sverige fick inget guld, men dock ett silver när stavhopparen Kjell Isaksson tog sig över 5,30. I procentuella termer endast marginellt lägre än Duplantis nuvarande världsrekord. Till skillnad från tillgångspriser så förbättras inte sportresultat exponentiellt.

Vädret i Washington var varmt och fuktigt. Framåt eftermiddagen meddelade Vita huset att President Nixon klockan 21.00 skulle hålla tal till nationen. I efterhand benämns det som ”the Nixon shock”.

Guldmyntfoten avskaffades och det monetära systemet hade förändrats i grunden. Den amerikanska dollarn var inte längre konverterbar till guld. Sedan dess finns ingen teoretisk gräns för penningmängden. Hur utbud och efterfrågan formas bygger på respektive centralbanks förtroende.

GuldArtikel

Svenska guldkungen om rekordpriserna: ”Kunderna betalar det här”

Guldmyntfoten och det fasta växelkurssystem som kännetecknade Bretton Woods var över lag fördelaktigt för USA. Dollarn ankrade systemet och USA:s medgivande krävdes om andra stater ville devalvera. Det var bra för handel, men begränsade det ekonomiska handlingsutrymmet. Systemets trovärdighet vilade på att 35 dollar kunde konverteras till ett troy uns guld.

I det perspektivet är guld en valuta. På samma sätt som svenska kronor har ISO-koden SEK har guld XAU.

Kriget i Vietnam och president Lyndon B. Johnsons ambitiösa välfärdsreformer var emellertid kostsamma. Frankrike konverterade under 60-talet dollar till mer än tre ton guld. Till slut var det uppenbart att USA inte hade tillräckligt med guldreserver att fullgöra sina åtaganden. Det tidiga 70-talet var en krävande tid för den amerikanska ekonomin. Nixon behövde ökat utrymme för att rätta skeppet.

En dollar på dekis

Det nya systemet som tog form befäste USA:s dominans. Dollarn blev livsnerven i en värld med ständigt ökande penningmängd och skuld. I den amerikanska vapenarsenalen är dollarn bland det vassaste och mest effektiva. Genom penningpolitik sätts tonen för den globala ekonomin och genom sanktioner kan dollartillgångar exproprieras och stater uteslutas från det monetära systemet. Den beständiga efterfrågan innebär även fördelaktig upplåning trots snabbt ökande statsskuld. Som ”lender of last resort” kontrollerar Federal Reserve även dollarns likviditet.

Det skrivs allt som oftast om USA och dollarns fortlöpande förfall. Men den dominerar likväl global handel och utgör cirka 60% av globala valutareserver. För att parafrasera Mark Twain, rapporter om dollarns död är starkt överdrivna. I de blindas kungadöme är den enögde kung.

Guld i en allt osäkrare värld

I dag finns inget trovärdigt alternativ till det dollarbaserade systemet. Det är problematiskt för Kina, dess allierade och stater som vill vara ”oberoende” i det nya Kalla Kriget. Under en längre tid har de med blandat resultat försökt minska sitt dollarberoende.

De sanktioner som utmätts mot Ryssland efter februari 2022 har påskyndat processen. Ryska tillgångar har frusits. Banker har inte längre tillgång till dollar eller det internationella betalningssystemet SWIFT. Det alla visste är nu uppenbart.

Äganderätt och hantering av dollarbaserade tillgångar, som amerikanska statspapper, vilar på USA:s samtycke och godkännande.

Kina och dess allierade försöker primärt inte skapa ett parallellt system, utan främst bli mindre sårbara. Det innebär inte bara att bygga nya betalningssystem och swap-linjer utan även att omfördela valutareserver. Där utgör guld ett säkert alternativ till dollar, euro och andra tillgångar som kan begränsas, konfiskeras eller frysas.

Knäckfrågan: Vem driver efterfrågan?

Som investering argumenteras ofta för att guld skyddar mot inflation. Det låter rimligt då mängden guld ökar med omkring 2% per år. Det är något lägre än, men jämförbart med, global tillväxt.

I en osäker värld med allt ökande penningmängd kan guld kännas säkert, men dess användning har stora praktiska begräsningar. Faktum är att för vanliga investerare erbjuder en bred aktieportfölj ett säkrare alternativ mot inflation och ansvarslösa centralbanker.

Efterfrågan på guld tenderar att öka i tider av osäkerhet och när realräntorna faller. Det senare följer av alternativkostnaden. Att äga guld är relativt bättre när den reala räntan på bankkontot är låg. Just nu drivs priset till stor del även av fear-of-missing-out (FOMO). Det sker ofta när priser stiger snabbt.

Centralbanker har emellertid bredare prioriteringar än avkastning. Valutareserven är ett viktigt verktyg för att trygga finansiell stabilitet. Om den lutar sig på stora mängder dollar kan den bli verkningslös om USA så vill.

Mot den bakgrunden är det föga förvånande att centralbanker köpt stora mängder guld de senaste åren. World Gold Council skriver i en rapport att 2023 var ytterligare ett år av intensiva centralbanksinköp. Trenden kommer sannolikt att fortsätta 2024, men det finns praktiska begränsningar hur mycket det går att diversifiera från etablerade valutor.

Det är talande att Kina nu, likt Frankrike på 60-talet, byter amerikanska dollar mot guld. Bevekelsegrunden skiljer sig något, men President De Gaulle, likt Kina, strävade efter ökad monetär autonomi.

Dollarn är sårad – men inte dödligt

Dollarn kommer i en överskådlig framtid förbli central i det globala systemet, men succesivt tar alternativa lösningar form. Ökad användning av yuan, rupier och kryptovalutor är symptom. Ett mer fragmenterat system är inte nödvändigtvis dåligt, men det undergräver USA:s och Europas förmåga att kontrollera globala skeenden.

Alternativa lösningar till dollarn fungerar numera i mindre skala. Rysslands ekonomi tickar på trots sanktioner. Indien köper olja för flera miljarder dollar varje månad från dem. De betalar i rupier, inte dollar. Kinas centralbank öppnar löpande bilaterala swap-linjer med andra centralbanker. Financial Times rapporterade nyligen att globala banken HSBC gått med i CISP, det kinesiska alternativet till SWIFT.

Dollarn är sårad, men inte dödligt. Vad gäller USA:s ledarskap har tyvärr beslutsamhetens och självsäkerhetens friska hy med tiden blivit allt blekare. Men trots åldrande fasad ses det stora landet i väster fortfarande av många som ”a shining city on a hill”. Det amerikanska århundradet må vara slut men dess storhet kommer inte försvinna i närtid. Rom varade i många hundra år efter sin höjdpunkt under Pax Romana.

Så är guld en bra investering? Möjligen, men det finns många aktier som ger bättre inflationsskydd och dessutom avkastning. Är det bra att äga om kriget kommer? Kanske, men i så fall är värdestegringen på ammunition, vapen eller konserver troligtvis bättre. De är även användbara ur ett praktiskt perspektiv.

Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.