Fastighet Krönika Bostadspriser
Gratis valfläsk som bromsar bostadsraset
Det är inte mycket som engagerar svenskar i gemen mer än bostadspriser. Det är särskilt sant i storstäderna där ett helt liv av sparsamhet inte räcker för att köpa ett vanligt småhus. Utöver eget sparande krävs ju flera miljoner i bolån. Alltså inte underligt att stigande räntor får stor påverkan.
REDAN VÄRRE ÄN EXPERTERNA SA
I april skrev jag en krönika med den talande rubriken Varning för bostadsras. Ett räkneexempel med helt normala antaganden pekade där på en nedsida på -34% för bostäder i centrala Stockholm. Vid samma tid var bankekonomernas elitserie överens om att bostadspriserna inte hade mer fallhöjd än 7-9%. Det var den då rådande prognosen från såväl Riksbanken, Handelsbanken, Nordea och SBAB, trots att såväl Riksbanken själva som penningmarknaden tydligt pekade mot väsentligt högre boräntor kommande år. Facit hittills är att bostadspriserna i centrala Stockholm har fallit med -13,2%, baserat på Svensk Mäklarstatistik. Inte så smickrande för “experternas” prognosförmåga.
HÅRD VINTER VÄNTAR
I april gjorde jag en gallup på Twitter som då visade på stor oförståelse kring den kommande ränteuppgången. Då trodde 40% att styrräntan skulle stanna runt 1% på två års sikt. Med tanke på helt andra besked från Riksbank och finansmarknad så var det överraskande naivt för att komma från en grupp som rimligen borde ha bättre koll än snittet. Samma gallup idag visar på ökad insikt.
Riksbanken har lyft styrräntan till 0,75%. Hur hög är styrräntan om 24 månader?
— Peter Benson (@benson_ptr) August 10, 2022
Nu är det bara en fjärdedel som lever i lyckolandet med 1% framtida styrränta. “Twitterprognosens” vägda genomsnitt har gått från en prognos på 1,85% styrränta till 2,0%. Bostadspriserna styrs dock inte bara av räntan och även på övriga fronter ser det mörkt ut.
I höst väntas ett extra stort utbud av bostäder till salu. Det ger ett pristryck nedåt. Boprisindikatorn från SEB mäter hushållens förväntningar på framtida prisutveckling. Boprisindikatorn är nu mer negativ än någonsin sedan botten av finanskrisen 2008. 57% väntar sig fallande bostadspriser kommande året.
En särskild rysare är energipriserna i södra Sverige. Elmarknadsanalytikern Christian Holtz säger att villor i Stockholmsområdet kan få elräkningar på 70 Tkr i vinter mot normalt 20 Tkr. Har det hotet sjunkit in hos den breda allmänheten?
POLITIK MED TVÅ HÅL I HUV’ET
Väljarstödet för Socialdemokraterna och de på sistone förbättrade opinionssiffrorna för Miljöpartiet talar för att många hushåll helt har missat Sveriges hemmagjorda energikris. Putin må ha triggat krisen men det är ju S och MP som har huvudansvaret för att Sverige gått från ett urstarkt energisystem till ett idag helt dysfunktionellt.
Regeringens vanstyre borde ge starka argument åt oppositionen. Dessvärre spelar Moderaterna (som så ofta förr) bort starka kort på underliga utspel. Märkliga M-idéer om att staten via subventioner och bidrag kan “kompenserna medborgarna” för höga elpriser är inget mindre än hål i huvudet. För det första är det bara nettobidragstagare som kan få statliga gratisluncher. Inte den hårt skattebetalande medelklassen. För det andra leder subventioner, allt annat lika, till ökad konsumtion vilket gynnar Kreml.
Prissubventioner är vanligt i U-länder och socialiststater. Det ska inte komma från ett parti som säger sig tro på individens frihet och ansvar. Lösningen måste så klart vara ökad produktion på lång sikt och på kort sikt åtgärder som håller tillbaka konsumtionen. Som Afv var inne på redan i vintras så vore det ett hårt slag mot Putin om Europa vinterrustade med tofflor och ylletröja och sedan sänkte hemmavärmen några grader.
BEHOVET AV HÖGRE RÄNTA
Ett annat område där det behövs en vuxen debatt är det allmänna ränteläget. Förbluffande många verkar tro att den kommande ränteuppgången till säg 2,5% är något extraordinärt och att man så snart inflationen faller tillbaka kan se fram mot sänkta styrräntor igen.
Denna tanke går på tvärs med vad som fram till nyligen var självklart för alla insiktsfulla människor, nämligen att en “neutral” realränta är någonstans i nivå med BNP-tillväxten. Kanske något lägre i stagnerande ekonomier som i Europa men i vart fall inte negativ. Svensk BNP växer normalt med 2% per år och med en inflationstakt på säg 2-4% så innebär det en nominell “neutral ränta” på 3-5%. I nuläget, med skenande inflation och behov av nedkylning så “borde” räntan snarast vara en bra bit över 5%.
Att så inte är fallet har så klart sina naturliga förklaringar där den främsta är medelklassens allt värre beroende av höga huspriser och låga räntekostnader. Sverige är ett paradexempel på detta men i princip samma grundproblem finns i hela Västvärlden i varierande grad. Negativ eller ultralåg realränta skapar stora obalanser som kortsiktigt löses med fortsatt låga räntor även om det på sikt bara förvärrar problemen.
GRATIS VALFLÄSK SLAKTA AMORTERINGSKRAVET
Det vore alltså önskvärt om Sverige kunde rustas för att tåla strukturellt högre ränta. Ett sätt vore om bostadsmarknaden kunde bli lite mer tålig mot högre räntor. Ett bra sätt att åstadkomma detta vore att slopa amorteringskravet. Fördelarna vore många.
- Slopat amorteringskrav blir nästan definitionsmässigt riktat till hushåll som har svårt att klara rejält högre räntor. Alltså de som köpt bostad på senare år till höga priser och hög belåning.
- Kostnaden för statskassan är noll och bankerna kommer inte säga nej.
- Tror man på personlig frihet är det ideologiskt attraktivt att ta bort förmynderiet där staten bestämmer över hushållsekonomin.
- Med inflation i systemet finns en stor “real amortering” varje år. Klarar man löpande räntebetalningar så ingår det så att säga avbetalning i den utgiften eftersom inflationen “amorterar” ner lånet med flera procent per år.
Här är alltså en uppmaning till något piggt parti som i jakt på läckert valfläsk. Kampanja för att slakta amorteringskrav! Hundratusentals bostadsägare kommer tacka er. Och bostadspriserna behöver inte rasa lika mycket som annars.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor