Glädeprognos från Riksgälden?

Under onsdagen släppte Riksgälden årets första rapport rörande den svenska statens upplåning. Föga oväntat visar prognosen från Riksgälden ett underskott i statsbudgeten såväl i år som 2010. Nettolånebehovet förväntas bli 135 miljarder i år (cirka fyra procent av BNP) och 65 miljarder under nästa år. Det kan jämföras med 2008 då staten nettosparade 135 miljarder.

En stor del av underskottet består av lån som tagits för vidare utlåning. Utöver bankgarantin på 50 miljarder har Svensk Exportindustri tilldelats en kreditlina på 100 miljarder för att stötta svenska företag med finansiering av exportaffärer. Dock kommer enbart hälften av pengarna i vardera program utnyttjas, med andra ord 75 miljarder, enligt Riksgäldens prognoser.

En mindre del av underskottet hänförs till lån till Lettland och Island på 10 respektive 6,5 miljarder kronor. Det är svårt att få grepp om vilka villkor som gäller vid utlåningen till dessa länder. Enligt gårdagens rapport från Riksgälden verkar det som att staten lånat ut pengarna till samma villkor som de lånat upp pengarna till.

“Räntebetalningarna på statsskulden påverkas inte heller då de som lånar kommer att betala ränta till Riksgälden som motsvarar våra kostnader”, går att läsa.

Förstår jag det hela rätt går Sverige i praktiken i borgen för att dessa länder ska få tillgång till billigare krediter. Detta innebär naturligtvis ett stort risktagande – som det verkar också utan uppsida. Undertecknad anser inte att staten bör spekulera med skattebetalares pengar. Särskilt inte i investeringar som enbart har en nedsida och ingen uppsida.

En del av dessa pengar var vi naturligtvis skyldiga att låna ut som en del av överenskommelsen mellan IMF och Lettland där Sverige tillsammans med Finland, Norge och Danmark ska låna ut 1,8 miljarder euro till landet. Men varför tar vi på oss dryga hälften av bördan? Är utlåningen till Lettland i praktiken ett led i att hjälpa de svenska bankerna? Vidare, vilka åtaganden kan vi vänta oss framöver? Estland har ju redan fått ett stödlöfte av Riksbanken. Kommer Ukraina och Litauen också få liknande hjälp av Sverige?

Vad gäller bankgarantin och exportstödet, som står för merparten av vidareutlåningen, får detta ses som finanspolitik. Det går att ha olika åsikter om hur man ska hjälpa företag, vilka företag som ska stöttas samt till vilka villkor. Ska exempelvis staten subventionera utlåning till banker och/eller andra företag? Eller ska staten hjälpa Saab och andra bolag inom bilindustrin?

Förvisso satsar staten upp till 150 miljarder, runt fem procent av BNP, på exportstöd samt bankgaranti. Men trots allt har nuvarande regering varit relativt försiktig vad gäller finanspolitiska åtgärder givet nuvarande härdsmälta.

Försiktigheten är naturligtvis en av anledningarna till att Sveriges finanser väntas stå starka trots nuvarande orostider. För enligt Riksgäldens prognoser väntas balansen i statens finanser vara återställd vid utgången av 2010, den enorma ekonomiska kris världen skådar till trots.

Statsskulden väntas, nominellt, vara aningen högre vid ingången av 2010 jämfört vid ingången av 2008, 1179 miljarder mot 1168 miljarder för att under 2010 växa till 1244 miljarder. Givet de tuffa tiderna som nu råder måste detta ses som mycket fina siffror. Detta skulle medföra en statsskuld på 38 procent av BNP år 2010.

Men det går ännu inte att ropa hej angående det finansiella utfallet för Sverige under nuvarande kris. Risken är stor att nuvarande prognoser ses som glädjekalkyler när vi kommit en bit in i 2009.

Att förutsäga hur mycket arbetslösheten kommer att öka under året är mycket svårt och därmed är det inte lätt att förutspå skattebasen samt hur stora utgifterna kommer att bli för till exempel a-kassan. Det vet vi först när 2009 ska summeras. Då kan det även visa sig att Riksgäldens förhoppning om att det börjar se bättre ut redan 2010 inte stämmer.

För tillfället verkar dock den svenska regeringen tackla den nuvarande krisen mycket bra, sett ur ett finansiellt perspektiv. Men sedan kan man ställa sig frågan om Sverige bör hjälpa grannländer i nöd bara för den sakens skull?

nullnullnullnull