Ganska snabba cash

Jag googlar lite för att reda ut precis hur lukrativ narkotikabranschen är. Visst, jag kunde kanske legat i lite mer och rotat lite djupare, men jag har faktiskt semester. Jag vill inte heller ha en alldeles för vildvuxen och otuktad sökhistorik. Det vore trist om något skulle hända mig och så börjar ungarna – eller polisen – kolla i min dator och se alltför många sökningar som är varianter av ”marginaler narkotika 2022” eller ”cannabis sverige inköpspris”. Jag må vara liberal i frågan men jag vill inte bli ihågkommen som ”han som planerade att bygga ett drogimperium”.

Jag hittar i alla fall en nio år gammal artikel i Expressen som berättar att inköpspriset på cannabis ligger på 25-30 kronor per gram och försäljningspriset på 70-150 kronor/gram. Strax därefter springer jag på rapporten ”Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2020” från CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Denna berättar att priserna fortfarande gäller 2020.

Om vi räknar på ett uppskattat medianvärde om 27 kronor in och 110 kronor ut så blir påslaget cirka 300 %. Du säljer för fyra gånger mer än du köper. Det är ungefär samma marginaler som klädkedjor har på T-shirts.

SLIMMADE OVERHEADKOSTNADER

Eftersom narkotika, till skillnad från T-shirts, fortfarande är olagligt, slipper aktörerna i den branschen att betala skatt och arbetsgivaravgifter. De kan även ta extremt lätt på alla former av administration, utöver de som är verksamhetskritiska, som att föra kassabok, upprätthålla kundregister och att rapportera uteblivna betalningar till indrivare med flexibelt samvete och stort våldskapital. De här slimmade overheadkostnaderna gör att den faktiska marginalen nog trots allt är högre för marijuana än för bomullskläder.

Vi kommer tillbaka till den organiserade brottsligheten snart. Men först: Sociala medier. Ett mindre steg än det verkar. Inte bara för att de är en viktig distributionskanal för droger.

Bloggbevakning är namnet på en blogg som Camilla Gervide driver, som bevakar influencers och sociala medier. Det kanske låter smalt men Bloggbevaknng har två miljoner besökare och fyra miljoner sidvisningar per månad. Det är långt fler än många anrika medieproducenter med betydligt mer kända varumärken. Influencer-branschen beräknas i år omsätta 1,5 miljarder kronor, bara i annonspengar. Och stora influencers är makthavare genom sin påverkan. Så det är bra att den bevakas.

VEM KAN UTVECKLA EN HUDVÅRDSSERIE?

Nyligen gjorde Bloggbevakning en granskning av en influencer som konfronteras med besvärande omständigheter kring sin hudvårdsserie. Det verkar som att influencern i fråga helt enkelt har köpt in produkter från ett brittiskt företag som producerar generiska hudvårdsprodukter som vem som helst kan köpa, för att sätta sitt varumärke på. Samtidigt har hon gett sken av att faktiskt själv vara med och utveckla produkterna.

Här vill jag flika in en sak som antagligen visar att jag inte kan hudvårdsbranschen, alls. Och som helt säkert visar att jag är en usel cyniker. Företaget Beiersdorf som äger bland annat Nivea, omsatte 80 miljarder kronor under 2021. Jag tänker att det är den sortens företag som ”utvecklar hudvårdsserier” snarare än någon med hundratusen följare på Instagram. Att just hudvård kräver en del av den som vill ägna sig åt det. Man borde ha en utvecklingsavdelning och kunna göra storskaliga tester? Sådana saker. För mig låter etableringshindren oöverstigliga. Det är jättekonstigt att någon ens tror att man kan göra det… själv?

47,5 GÅNGER PENGARNA

Hur som helst: Om Bloggbevakning har rätt, har influencern till exempel köpt fuktkräm med Q10* på bulk från den brittiska tillverkaren och sålt det under sitt eget namn. Inköpspriset är 260 kronor/liter (om hon köpt 25 liter) och det antas att förpackningen som influencern säljer krämen i är på 50 ml (storleken anges lustigt nog inte i webbshoppen). Inköpspriset är då 13 kronor per styck. Försäljningspriset är 950 kronor. Låt oss anta att frakt, logistik och annat gör att den totala kostnaden för influencern är 20 kronor. Då är ändå försäljningspriset 47,5 gånger så högt.

Jag tror att mycket influencer-verksamhet snart kommer kontrolleras av den organiserade brottsligheten. Även om det betyder att de kriminella måste sköta sin bokföring, betala skatt och redovisa moms. Låter det osannolikt? Vi gör ett experiment: Tänk dig att du är en toppskurk, en ledare av ett kriminellt nätverk. Din drivkraft är pengar. Då kan du hålla på med illegala verksamheter som har en hög risk, både i termer av polisiär inblandning och konkurrerande nätverk som vill skjuta dig. Verksamheter som ändå bara ger dig fyra gånger insatsen.

Eller så skapar du ett instagramkonto, bygger en personlig berättelse över tid, köper en massa följare, och bygger en fan base med dessa som grund. Det tar en tid, men sedan säljer du fullt legala produkter som alltså är nästan tolv gånger så lönsamma som cannabis. Jag vet vilket jag hade valt.

En sista sak bara, Innan Bloggbevakning lyfter detta och beskyller mig (helt korrekt, sannolikt) för att inte förstå influencerbranschen: Jag fattar att det är svårt att vara influencer och att det krävs mycket jobb för bygga sitt eget varumärke så starkt att man kan sälja produkter i eget namn.

Men det är också en bransch som utvecklas. Det finns redan nu mängder av virtuella influencers och artificiell intelligens lär sannolikt att driva utvecklingen. Så kanske är det här vi hittar framtidens maffia, med en fot i skurkvärlden och den andra på Tiktok. Kanske inte riktigt lika snabba cash. Men mer cash.

* Q10 heter egengligen Koenzym Q₁₀ och är enligt Wikipedia ”en fettlöslig och vitaminlik bensokinon och ett koenzym som finns framför allt i mitokondrierna”