Krönika Elpriser
Fredric Thunholm: Jag vill inte ha det som i Sovjet – men nu får det räcka med kaos på elmarknaden
Nu när priset på el är högt är det många som har åsikter om priset på el. Det är inte så konstigt. El är ganska viktigt för många. Det är nästan som vatten, på det sättet. Eller syre. Idag är syret i luften du andas gratis. Men om det skulle börja kosta, säg, tre tusen i månaden hade till och med jag blivit sur. Jag hade knutit min näve i fickan och muttrat någonting om att nu får det vara nog. Twitter hade exploderat! På ledarsidor, från höger till vänster, hade man av olika skäl varit förbannade på priset på syre.
ABSURT ATT TA BETALT FÖR SYRE
Förlåt, jag gled i väg lite där. Det vore så klart absurt att ta betalt för syre, som vi måste ha för att leva. Vatten då? Det tar man faktiskt betalt för. Från en tia till en femtiolapp per kubikmeter, ungefär, beroende på var du bor. Alltså ett till fem öre per liter. Det verkar vara ett pris som folk är okej med. Vi använder massor av vatten, så priset verkar landa på runt 200 kronor per person och månad. Ett hushåll på fyra betalar då 800 kronor i månaden.
Jag behöver inte googla så länge för att se folk som har fått sina elkostnader femdubblade och där ytterligare ökningar verkar oundvikliga. Jag begriper att folk är arga. Desperata, rent av. Hur trollar du fram femtusen kronor mer i månaden för att få samma vara? En vara du behöver för att kunna leva ditt liv? Svaret är: Det gör du inte. I synnerhet inte som bostadskostnaderna i övrigt stiger. Du får skära ner på allt annat. Ja, allt utom vatten, då.
CAPOEIRA OCH RIDNING I FAROZONEN
Tillbaka till hushållet med fyra personer, som betalar 800 kronor i månaden för sitt vatten. De bor i ett sjavigt, trångt, radhus i en kranskommun till Stockholm, och har således 6,8 miljoner i lån. Nu kostar elen massor. Och lånet har stigit med 5500 kronor i månaden. Det blir kanske inte Capri i påsk ändå. Peter och Julia inser att till och med Melvins capoeira och Vildas ridning är i farozonen. Då kommer nästa dråpslag. Nu kostar vattnet plötsligt 4000 i månaden i stället för 800. Julia är 37 år gammal och inser att hon aldrig kommer att åka genom Paris, i en sportbil, med den varma vinden i sitt hår. Peter går ibland ner i (den eventuellt fuktskadade) källaren och bara står där, i mörkret, och andas.
Nej, som tur är för Peter, Julia, Melvin och Vilda, så kommer det inte att hända. Inte det där med vattnet i alla fall. Det är bra – men det reser också en ganska självklar fråga: Varför ska priset på el vara komplett oberäkneligt och vansinnigt högt, när priset på vatten är lågt och stabilt?
EN OBEGRIPLIG MARKNAD
Ett svar är att elektronerna i elen handlas på en marknad och att vattnet inte gör det. Marknaden som elektronerna handlas på är dessutom en helt obegriplig marknad.
Till exempel sätts priset utifrån marginalpriset, det är alltså den just nu dyraste elen som bestämmer vad all el ska kosta. Vi har också ”elområden” som gör att elen kostar olika mycket beroende på var du bor. Något som gör att den som bor i ett skjul på tundran i Norrlands inland, flera hundra kilometer från ett vattenkraftverk, betalar mycket mindre än den som bor i halländska Bua, granne med Ringhals kärnkraftverk.
När man förklarar en marknad brukar man prata om utbud och efterfrågan. För el är efterfrågan växande men inte skenande. Vattenkraft och kärnkraft står för ungefär 80% av produktionen idag, så osäkerhet kring produktionsförmågan ligger bara på den sista femtedelen av sol- och vindkraft. Det är alltså en förutsägbar och lugn marknad. Och även om efterfrågan ökar bör det gå att svara upp mot – om man inte exporterar massor till de delar av Europa som betalar bättre för elen. Ändå är det kaos – med skenande priser, oförmåga att planera tillgången och märkligheter som elområden och marginalprissättning.
UTAN KAPITALISM INGEN FANTA LEMON ZERO
Så varför i hela friden ska el handlas på en marknad över huvud taget? Varför ska inte el, som vi behöver lika mycket som vatten, bara finnas, till ett pris som är okej och som inte krossar människors privatekonomi helt plötsligt?
För att parera eventuella invändningar vill jag vara noga med att jag inte ”vill ha det som i Sovjet”. Jag gillar marknadsekonomi. Utan kapitalism, ingen Fanta Lemon Zero – som jag älskar! Jag tycker bara att det är helt vansinnigt att vi inte ser på el som vi ser på vatten. Som något som ska finnas för alla. Och som alla ska kunna förutse (och acceptera) priset på. Vi kan väl göra den dynamiska duon ”syre och vatten” till trion ”syre, vatten och el”?
FOLKOMRÖSTNING OM TRE ÅR
Rent praktiskt skulle det kunna gå till så här: Ta bort svensk elproduktion från Nord Pool. Bilda ett bolag som ägs proportionerligt av elproducenterna: Vattenfall, Fortum och kommunerna, samt Svenska kraftnät. Reglera dess möjligheter till export. Bestäm ett pris för el som gäller i hela landet, hela året. Gör elen billigare för konsumenter (oavsett storlek, från lägenhet till industri) som under en given tid, säg två kvartal i rad, minskar sin förbrukning och höj den för konsumenter som istället ökar i samma tid. Bestäm att en folkomröstning ska hållas tre år från förändringens början, varefter ett nytt beslut tas om fortsättning eller återgång till Nord Pool och spotpriser och nyckfull obegriplighet.
Tills sist tittar vi in igen hos vår lilla familj i det lilla radhuset, som kanske behöver dränera grunden. Det var några tuffa år men nu står Peter och lagar mat med Melvin och Vilda som ivriga medhjälpare. Vegetariskt, såklart! Inte bara för att det är billigare, men också för att vi bara har ett jordklot. Nu kommer mamma Julia in, lite svettig. Hon har cyklat, inte bara för att det är billigare men för att vi lånar planeten av våra barn. Av Melvin och Vilda. ”Har ni hört?” frågar hon. ”Ja!” ropar de andra i kör. ”Nu är elen så billig att jag får börja på capoeira igen”, säger Melvin. ”Och jag kan rida!”, ropar Vilda.
Linssoppan den kvällen smakar bättre än någonsin.
Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor