Fredric Thunholm: Jag blir chockad av de här människorna – men kanske blir 2023 helt okej

Sällan har vi väl klivit in i ett år med så låga förväntningar som nu. Vilka källor man än vänder sig till med sina frågor om 2023, blir svaret ”det blir eländigt”. Det är räntor som stiger, elpriser som är nyckfulla och höga, Rysslands krig i Ukraina som bara fortsätter, fallande bostadspriser, krympande ekonomi, minskad orderingång, varsel och konkurser.

Jag ägnar nyårsdagen åt att äta rester av nyårsaftonens potatisgratäng och bidrar därför till den krympande ekonomin, genom att inte köpa pizza av en entreprenör i glutenbranschen, som jag har förstått att jag borde göra. Samtidigt som jag tuggar i mig min gratäng läser jag hur som helst en sak som gör mig glatt överraskad. Nästan chockad, faktiskt. Det är en undersökning som Handelsbanken gjort, och i den säger 58% att de tror att de kommer ha mindre pengar att röra sig med 2023, efter att de fasta kostnaderna är betalda. Och alltså omvänt: Hela 42% säger att de inte förväntar sig någon negativ påverkan i sin ekonomi.

ÄTER VÄL ÄNDÅ BARA GRUYÈRE

Vad är detta för människor? Det är ju oerhört! Vi går in i ett riktigt jäkla skitår och 42% rycker på axlarna. Jag önskar att Handelsbanken hade skickat in ett antal följdfrågor. Eller, det hade räckt med en följdfråga: Varför?

SamhällsdebattKrönika

Fredric Thunholm: Vad händer med oss nu när många får det sämre?

Varför tror du inte att du kommer ha mindre pengar att röra dig med under 2023? Vem är du? Vad gör du? Jag försöker lista ut vilka grupper som utgör de fyrtiotvå procenten. Först, de riktigt rika. Är du väldigt förmögen spelar elpriser och räntor ingen roll. Att vanlig trist grevéost kostar 150 kronor kilot påverkar dig inte heller. Dina tillgångar stiger i högre takt. Och du äter väl ändå bara grottlagrad gruyère.

Nästa grupp är i stället de väldigt fattiga. Levde du på existensminimum redan innan, så blir det ju inte en försämring om du är kvar där. Tredje gruppen är kriminella, som kan påverkas i mindre grad genom att i sin tur höja priserna på heroin eller stjäla en bil till. En möjlig fjärde grupp är de som helt enkelt är galna.

KNAPPT 3 200 KRONOR I MÅNADEN

Jag får hur som helst energi och förhoppningar av det. Fler än fyra av tio kommer rulla in i 2023 helt obekymrat. Vi andra får väl försöka ta rygg på dem helt enkelt.

Gratängen är slut men jag fortsätter surfa runt bland storbankerna. SEB skriver att hushållsutgifterna för en barnfamilj som bor i villa kommer att stiga med 15% och förtydligar med att det handlar om 38 000 kronor om året. Jag tycker att det låter misstänkt lite. Jag kollar med Stockholms handelskammare som kommer med ännu lägre siffror och menar att kostnaderna kommer att öka med 20 000 kronor för samma exempelfamilj, med två barn och en bil. Till deras beräkning ska läggas, att kostnaderna under förra året steg med 33 000 kronor. Så sammanlagt 53 000 kronor alltså. Eller om man vill, 26 500 kronor per år, de senaste två åren.

Vet ni vad, vi tar SEB-siffran för 2023 i stället, den är ju högre, och ligger närmare mitt undergångsscenario som jag såg framför mig. Då är vi på 38 000 kronor mer i år, eller knappt 3 200 kronor i månaden. Medianinkomsten i Sverige är 34 200 kronor i månaden (2021 års medianlön uppräknad med 3% till 2022) och 26 350 kronor efter skatt. I exempelfamiljen med två vuxna finns alltså 52 700 kronor att spela med. 3 200 kronor i månaden är givetvis pengar. Jag fattar att många har det tufft. Men betänk att detta alltså är vad stora institutioner, fulla av kloka analytiker, förutspår om vad som verkar bli det risigaste året sedan 90-talskrisen.

INGA TÄLTLÄGER OCH KRAVALLER

Jag hade i min oro trott att hela systemet var på väg att rasa ihop. Det har, upplever i alla fall jag, varit den mediala bilden. Och så handlar det om några tusenlappar i månaden för en hel familj. Återigen, jag fattar att det är jobbigt. Men jag hade befarat att vi skulle få se tältläger och kravaller. Folk som åker runt i pickupper och skjuter varandra med pil och båge för att stjäla varandras konserver.

Av den disponibla inkomsten om 52 700 utgör 3 200 kronor sex procent. De här adderade utgifterna läggs sannolikt på boende, transporter och livsmedel. Enligt SCB är de här delarna av hushållens utgifter (innan årets höjning av utgifterna) på 30% för bostad, 13% för transporter och 12% för livsmedel. Tillsammans 55%. Om vi nu ska lägga till 6% här, så måste dessa tas från övriga poster som är fritid och kultur, med 19%, och övriga utgifter, med 26%. Alltså semesterresor, fritidsaktiviteter, alkohol, läsk, utemåltider, tobak, kläder och skor med mera.

EN VECKA PÅ EN SVENSK STRAND

Om den här exempelfamiljen brukar åka till solen på sommaren eller till fjällen eller alperna på vintern, så räcker det med att de stannar hemma den veckan, så kan de fortsätta leva som förut. Det blir en supertrist vecka, absolut. Men sedan har de 51 rätt så goa veckor där de kan leva som om det fortfarande var 2020.

Ha även i åtanke att detta också bara berör 58% av befolkningen, i alla fall om de får skatta det själva. Som vi konstaterade i inledningen. Resterande 42% tror inte att de kommer att få mindre pengar att röra sig med.

SamhällsdebattKrönika

Fredric Thunholm: Jag är hemsk men det är du också 

Summa summarum: Inför ett riktigt uselt år, en perfekt storm av elände och ökade kostnader, så menar fler än fyra av tio att de är immuna mot eländet och kommer köra på som vanligt. Resterande 58% tvingas ligga på en svensk strand en vecka i sommar, i stället för på en grekisk strand.

Jag vet att många lever i fattigdom, att alla siffrorna i exemplen ovanför är genomsnitt, att skillnaderna är stora i landet. Givetvis vet jag det. Och jag vill inte ta ifrån 2023 sin air av undergång. Det kommer att bli tufft. Kanske bara inte riktigt så tufft för riktigt så många som jag hade befarat.

Till sist, min första aktierekommendation i den här tidningen. Sälj: Flygbolag och researrangörer. Köp, utanför börsen: Delägarskap i strandkiosker i Halland och Skåne.

Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.