Fastighet Krönika Inflation
Fredric Thunholm: Inflationen stiger inte, den flyttar sig bara
I en rolig tweet från december 2017 skriver den amerikanska poddaren och skribenten Erin Gloria Ryan ”Economics is astrology for dudes”. Det är några saker som händer nu som får mig att tänka på tweeten igen. Men först: Formuleringen låter nästan lite för bra för att vara spontant utslängd på Twitter? Kan hon varit den första att säga det? Efter att ha använt mina google-kunskaper: Ja och nej.
Redan långt tidigare sa den likaledes amerikanske ekonomiprofessorn och diplomaten Ken Galbraith att ”the only function of economic forecasting is to make astrology look respectable”. Ryan tog alltså Gailbraiths ord och gjorde dem lite snyggare och snabbare. Jag vill påstå att Ryans tweet har verkshöjd, den är ett konstverk i egen kraft.
INGET NOBELPRIS I EKONOMI
Så, varför är det en bra och rolig tweet? I första hand för att den retar upp båda de överlappande grupperna ekonomer respektive dudes. Låt mig exemplifiera, med vad ekonomen Noa Smith skriver på Bloombergs sajt, som en kommentar till Ryans tweet. Rubriken lyder ”Sorry, but economics isn’t astrology for dudes” och underrubriken ”the dismal science can explain lots of things with data and theory. Astrologists explain nothing”. Vilket ju bara befäster tesen. Eller säg så här: Du kommer nog aldrig se en forskare skriva i New England Journal of Medicine att ”medicin faktiskt är en vetenskap, så det så”.
Det finns som bekant inget Nobelpris i ekonomi.
Jag kom att tänka på tweeten eftersom det är så tydligt nu, hur påhittade reglerna i det vi kallar samhället eller marknaden är. Vi kör världsekonomin i botten med höjda räntor, fallande bostadspriser och fallande kurser på aktier och kryptovalutor. Och detta bara för att vi går in i kräftans tecken, med Jupiter i retrograd. Samtidigt som tvillingen Stefan Ingves ger plats åt jungfrun Erik Thedéen.
INFLATION PÅ TRALLVIRKE OCH MUSKOT
Nu stiger inflationen i allt högre takt. Eller gör den det?
SCB mäter inflationen i Sverige och så här definierar de den: ”Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.” Inflationen mäts i konsumentprisindex, KPI.
Och visst. Nu stiger priserna på paprika, trallvirke, öl och muskot. Men samtidigt har vi under väldigt lång tid haft hög inflation på tillgångar. Alltså sådant som företag, institutioner och privatpersoner investerar i. Bostadspriserna har ökat med över 300% sedan millennieskiftet. Priset på aktier har stigit med över 10% per år i snitt. Kryptovalutor rusade länge. Den här tillgångsinflationen har gynnat alla som har tillgångar, på bekostnad av övriga (som inte äger boende eller sparar i aktier, till exempel).
Inflationen har alltså inte stigit, den har flyttat. Riksbanken hade givetvis kunnat kyla av bostadsmarknaden, bara lite, genom att höja räntan tidigare. Eftersom minusräntan är vad som har eldat på tillgångsinflationen och satt oss i en dålig sits. När man nu höjer räntan, menar astrologerna, förlåt, ekonomerna, att det ska bromsa efterfrågan. Men då på paprika, trallvirke, öl och muskot, eftersom det är inflationen på konsumtion som ”är” inflation.
Låter det inte lite som att man blandar ihop orsak och verkan här?
ÖKADE KOSTNADER ÄR INFLATION – IBLAND
Bostadskostnaden, oavsett om man äger en bostad eller hyr, är den största utgiftsposten för hushållen. Är det inte lite konstigt att denna inte påverkar KPI och därigenom inflationen? Det är som att indexera kaloriintaget hos människor men inte ta med kalorier som kommer från kolhydrater.
Vad säger SCB? ”Det korta svaret är att bostadspriserna visst fångas upp i konsumentprisindex men utifrån de räntekostnader som är förknippade med att äga en bostad.” Hm okej.
Det går inte att vrida tillbaka klockan. Men nog går det att ifrågasätta den strikta tron på teorin, när Riksbanken nu ska hantera vad man själv har ställt till med. Man kan tycka vad man vill om bocken men kanske är det inte trädgårdsmästare han ska vara?
Instrumentella åtgärder funkade när bostäder var något man förväntades betala av och när aktier var något man köpte för att man långsiktigt trodde på företagen man köpte aktierna i. När världen var enkel och agerandet mer rationellt. Men världen är hyperkomplex idag och börsen, liksom allt, styrs av kombinationen känslor och robotar.
ETT OKVALIFICERAT SVAR
Vad borde göras då? För det första är jag verkligen inte kvalificerad att svara på den frågan. För det andra så kommer jag göra det ändå: Jag tror att det kan vara dags att låta stjärntydarna komma till undsättning. Även om de upplevs som pseudovetenskapliga idag, så är det trots allt gänget som såg till att herdarna hittade till Jesusbarnet. En historisk signifikans som varken Keynes eller Friedman är i närheten av.
Värt att notera är också att mer än var femte svensk (21%) ser på astrologin som en vetenskap. Det vore trist om deras röster inte får höras. Jag förordar därför, i en kompromiss, att Riksbankens direktion utökas med en sjunde ledamot och att denne bör hämtas från astrologins värld.
Du kan givetvis avfärda den här texten som dumheter och trams. Med all rätt, antagligen. Svara bara på detta först: Tror du, verkligen – om vi sedan länge hade haft en astrolog med vågmästarröst i direktionen – att utfallet hade blivit sämre?
För full transparens: Jag som skriver är skytt. Men det har väl redan framgått?
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor